Livets viktiga och oviktiga frågor

tjohoooo - 3 ååååååååååårrrrrrrrrr!!!!!!!!!!

Kram på dig, Vänner! Hoppas att Lergiganet gör susen för illamåendet!

Ja, det är ju inte klokt med tre år! Fast så länge har inte jag varit med.

Åh, Vänner - mår du så illa! Stackars dig!!!

Liten: synd på jobbet, hoppas du får det ändå i slutänden!

EA: asch BOM igen men förhoppningsvis har ngt hänt om du känt av ÄL nu och så.

Tinga: åh vad jag lider med er! Det hörs mellan raderna hur slut ni är när du skriver att ni nu inte orkar mer utan går på sond. Hoppas att killarna nu kan komma upp i lite vikt så att de blir starkare och kanske därför tar fokus lite från matningarna!

Piggelin: ja det går fram och tillbaka. Ibland tänker jag att jag kommer att sakna staden och dess "puls". Men ibland när jag kliver av spårvagnen tycker jag det ska bli rätt skönt att slippa fyllegubbarna också
Och nej jag var inte mottaglig för råd. Min Bvc-sköterska försökte nog lite försiktigt få mig att förstå att amning inte var så viktigt men jag lyssnade inte på det. Och det är inte så konstigt. För i hela samhället (iaf det svenska) är det otroligt amningspropaganda. Hela tiden läser man artiklar och annan information där det alltid står "bröstmjölk är det bästa för ditt barn", "du bör amma minst 6 mån", "det bästa är att helamma" osv. Och ibland står det pliktskyldigast "men ersättning kan vara ett fullgott alternativ". Det genomsyrar allt runt det här med bebisar. Och det finns hur många råd som helst för dem som har för mkt mjölk med läckage och sprut och gaser (hos barnen) men nästan ingenting för dem som har för lite.
Det blir också väldigt känslomässigt; kan man inte ens mata sitt barn - det mest fundamentala som man vill ge, det mest viktiga (mat)?! Vad är man för kvinna då??? Det är klart att man inte tänker så men det ligger undermedvetet där.
Därför blir uttalanden från bekanta osv att "du är en lika bra mamma fast du ger ersättning" tyvärr helt verkningslösa...
Dessutom tyckte jag om att amma, jag hade inte särskilt ont ens i början, jag tyckte det var mysigt och en stor del av själva "mammagrejen" - så det var en stor sorg för mig när jag inte kunde få det att fungera. Men jag har jobbat med det och jag har kommit över det, och det finns värre problem här i världen!

Telis: du kom väl in från Vickans andra tråd va?

Pfiu - jag hade sådan tur!!! Innan jag postade mitt megainlägg kopierade jag det - och så fick jag det där äckliga ...message.php
Det händer ofta på kvällarna just.

Jo Piggelin: vi softar också med potträning. Hade en tanke om att Moa skulle springa näck rätt mkt i sommar - men det sket sig ju Och jag är inte så förtjust i att hon ska springa runt och kissa inne i lägenheten. Potta har hon haft ett tag - den har stått oanvänd i badrummet. Men på sistone har hon själv velat sitta på den. Första 15 ggr kom det inget men i förrgår lyckades hon kissa för första gången och idag för andra ggn. Men jag tror det är långt kvar innan hon är blöjfri (på dagen, natt tar väl ännu längre). Men jag känner mig inte stressad, tar det med ro. Jag tror inte det går att forcera fram, det bygger på att barnet är intresserat själv. Vår granne har låtit sin pojk springa näck och kissa i lägenheten i ca ett år och han är inte blöjfri än vad jag vet...

Kängu: jag lunchar gärna!!! Vill gärna träffa Ru också

*klunk* GOTT med champagne!!! Tack för att du öppnade flaskan Piggis!!! (men dålig fart på den här jubileumsfesten...)

fittilurk!