Tantvarning6
AAH! Daa, nu skrämde du mig så jag fick för mig att jag missat en dag! Det hade INTE varit bra om det var tisdag eftersom jag ska till af idag-måndag.
AAH! Daa, nu skrämde du mig så jag fick för mig att jag missat en dag! Det hade INTE varit bra om det var tisdag eftersom jag ska till af idag-måndag.
Cantaton! Vad i all världen är det som HÄNDER här idag!!! Fy tusan vad fruktansvärt! Oh, jag önskar jag kunde sitta med och hålla om dig nu! Gumman vilken oro!
*kramar om allt jag kan*
Villemoa: Vi har precis kommit hem efter att ha lämnat kissen hos ett par. Jag ska ärligt säga att jag höll på att vända i dörren för det var MASSOR av katter i den lägenheten!
Nu visade det sig att de var kattvakter åt hans mamma fram till helgen och det var åt FYRA stycken. Sjäva har de två.
Nu har jag liiiite svårt att fatta vaqarför man vill ha tre katter i en lägenhet, men jag är ju en lantis, och jag vet ju att de som har uppförning osv har sina inomhus och ofta fler än två dessutom.
Nu kan man ju verkligen undra varför de ville ha hem honom NU och inte efter att de andra åkt?
Och jag erbjöd mig att komma tillbaka efter helgen istället.
Men så var det ändå så att alla katterna såg väldigt fina ut och friska, fin päls osv, så jag tror de kunde sin sak och de har lovat och svurit på både att han ska steriliseras och att de hör av sig vid minsta gnissel, att han inte går ihop med de andra.
Avgörande blev ändå att han glatt skuttade in, satte sig mitt på golvet vid en leksak som hängde från taket och gick loss på den medan det satt tre kattor och iaktog honom i en trekant runt honom. Sedan gick han och satte sig på lådan, gjorde det han skulle och sprang runt och kollade in de andra katterna. En som var lite närgången fick sig en tass, annars inget från någon!
Ändå hade jag världens ågren och undrar väl fortfarande om jag gjorde rätt som lämnade honom där.
Jag hoppas det blir bra.
Jaaaa, usch! Det är ju en liten person man har sett födas och allt! Nu tor jag iofs att det kan vara bra mycket värre för en liten katt .är hemma mer än nattetid. Väldigt många djur är så himla understimulerade.
Och de hade ju trots allt "bara" två när allt kom omring. Men som sagt, fattar inte brådskan.
*undrar oroligt hur det går för Cantaton och lilla pappan*
Tänker på er vännen!
Alla mina varmaste tankar till dig och din pappa idag med Cantaton! Vad skönt att höra av dig.
Sonja, vad skönt att ni är på talnivå igen. Jag hejjar på er.
Har han sagt förlåt för det där oom maten? För det borde han tamejden, annars kan ju HAN fixa den i framtiden. Med restaurangmeny och trerätters varje dag! *hmpf*
I´m yours, dina inlägg gör mig glad! *kram*
Aleta, tala genast om var du ska stå och kränga chokladdelikatesser! Jag kommer!
Lillabrud, som sagt, du kunde legt på sjukhus eller varit död. Självklart suger det med knycklad bil, men uj vad mycket värre det kunde gått.
Lämna sina kattungar är skönt när man känner sig säker på att det blir ett gott hem-som till Casa Heloise&Panzer tex
Det blir ju inte ett gott hem att ha ala kvar heller.
Idag håller jag på att kolla upp veterinärerna i området. Nu ska här inte bli fler kissongar tänkte jag.
Mulle, jodu, fy vad det kostar med allt man ska fixa!
Åh Cantaton vad obeskrivligt otäckt och olidligt!
Hur mår DU?
Åh vad jag känner igen det dr med att inte kunna säga förlåt Sonja! Min sambo kan säga vad som helst UTOM det.
"Det var inte meningen att det skulle bli så" eller "et är ju inget roligt alls att du blev så ledsen"
VAD är det för patetiska ursäkter! VA!!! Att be någon att den ska ge en förlåtelse är något HELT annat. Då visar man att man själv inser att man varit dum/gjort fel och ber förutsättningslöst om förlåtelse.
Att fölåta är att välja att förgäta, alltså medvetet lägga bakom sig.
Jag är inte intreserad av en massa förklaringar eller att det inte var med flit om jag ska göra det valet. Jag är intresserad av att den andra personen ska ta på sig ansvaret för sina handlingar och visa att den fattar att det får konsekvenser och att mnan inte kan göra så utan att be om förlåtelse.
Sedan är förlåtelsen min att ge.
Jag tycker fortfarnde att du kan mat-strejka lite.
Som ensamma mamman, när alla rusar in och undra "vad blir det för mat" och hon sitter med en tallrik i knät i soffan och säger"jag vet inte så jag gjorde lite åt mig själv så länge vet ni vad det blir" typ.
Cantaton, ja herregud SKIT i dieten nu, det här kräver ju krafter och all energi du kan få!!!
Känner igen det där med tänderna. Det är mycket av grunden till mina spänningshuvudvärksperioder.
Nu vill jag att du lovar mig att du är rädd om dig mitt i allt det här! Var är din sambo? Är du alldeles ensam mitt i allt?