*torkar tårarna på Sonja och häller upp en len Baileys-coffee*
Vassegó! 
Men vaaaaaad Aleta är det frågan om!!! Helt galet! 
Kan du inte hänga upp en eller arton sådana där getingfällor? du vet, med gojs i botten som de flyger till och sedan inte kommer upp...de var ju utsvultna sa du.
Jag har varit i Kalmatr och hittat TVÅ äkta mattor som kostar ganska mycket pengar....
...det provligger vår sal därnere nu.
Jag tror vi måste köpa dem.
i K a l m a r menar jag att vi var.
Det här är en värdelös dag.
Sambon hävde ur sig att öppnar jag munnen så är det för att något han gör är fel och att jag skällt på honom hela morgonen.
(hur f*n det nu gått till eftersom jag låg kvar i sängen till 10.30)
I övrigt hade jag bara ställt en fråga. Helt utan skäll.
Det är inte så roligt att tydligen uppfattas så. Särskilt inte då han och sonen är ungefär de enda jag har att prata med här än så länge. då är det ju roligare att prata om man inte uppfattas som värsta jävla räpan.
Sambon själv tycker jag mest går och ältar att nya jobbet är tråååååkigt. (vilket det säkert är) och sonen säger varenda dag att han längtar efter sina gamla lagkamrater och klasskompisar och att det lilla huset var visst det bra att bo i etc etc.
Dvs, det mörka oktober är precis som jag visste att det skulle bli. Och mitt i allt börjar jag känna "men JAG då?!" Vem undrar hur min dag har varit? Vem hemifrån ringer och saknar MIG? Vem bryr sig om vart jag bor eller inte bor? Nä , just det-ingen.
Nu ledsnade jag på att peppa och stötta alla andra.Och vill inte höra fler som längtar hem. För då känns allt det här bara som ett stort misstag.
Och jävla sambojäveln kläceker dessutom höjdaren . Ja vvad ska jag göra då? Fixa ett jobb åt dig eller? Jag skulle GÄRNA vara hemma och så kunde du åka och jobba"
Det är ungefär då jag biter mig hårt för att inte där och då kasta ut fanskapet ur mitt liv för tid och evighet.
Att han alla andra dagar stöttat att jag vill plugga i vår och sedan starta något eget, det är visst som bortblåst.
Nu vet jag mycket väl att jag gnäller som en småunge, men please, let me!
DESSUTOM vill INGEN ha mina tre kattungar! Vad ska jag göra! 
Jag kan ju inte avliva dem.
En av dem kan vi behålla, det funkar, men två av dem skulle behöva en bondgård eller ett hus att få bo i som inte är vårt.
Sambon gnäller över huvudvärk. Det kan han gott ha den elaka jäveln och förresten har jag haft dagkig dito länge, men det är ju inte samma sak förstås. Hans huvudvärk är självfallet mycket mer smärtsam och kräver sängläge.
Tack! Den kramen behövde jag!
För mycket godis är jag med på! 
Vinet hoppar jag för jag får nog migrän av det. Det ligger lite på lur hela tiden nu.
(Vilket nog delvis beror på massagebehandlingen jag håller på med. Mycket slaggprodukter i knutiga muskler...)
Taget!
