Summan av kardemumman - livets väsentligheter
God morgon! Nu ska vi strax ge oss iväg ut till mina föräldrar men ska packa åt Iris först för hon ska få sova över, tjoho!
Vad det gäller sömn så verkar det inte spela någon roll hur mycket jag sover, jag känner mig helt utmattad. Igår när vi skulle hem från mina föräldrar kunde jag knappt hålla mig vaken när jag körde hem och blev som vanligt helt livrädd, jag var faktiskt uppe på trottoarkanten en gång fast jag koncentrerade mig för allt jag var värd, jag hade ju Iris med mig också. Det här har hänt nästan varje kväll jag kört hem från jobbet, jag känner mig som sagt helt svimfärdig och helt slut. Fast med Iris får man ju inte chansen att vila på dagarna tyvärr. I natt har jag sovit jättebra för jag var så slut men nu sitter jag här och är jättetrött i alla fall. Jaja, det är ju inte så många veckor kvar nu, sedan är man visserligen trött också men på ett annat sätt. Som det är nu misstänker jag syrebrist för jag har inte så mycket plats att andas att jag är konstant andfådd.
Nåja, nu menade jag inte att klaga så mycket över det, jag skulle bara läsa det sista innan jag försvinner iväg igen.
Sitter annars och beundrar vår jättevackra gran. Man kan tydligt se var Iris har varit och hängt för hon har hängt kulorna typ tre och tre på samma gren, ser lite kul ut.
God Jul på er!