Hur berättade ni att ni hade förlovat er?

Vi förlovade oss för ett par månader sedan och har inte berättat det bara för min ena syster. Vi tänkte att de övriga skulle få märka det vartefter. Nu har vi som sagt haft ringarna på oss ett tag och det är bara min mamma som lagt märke till det så hon vet nu. Vi får väl se hur lång tid det tar innan hans föräldrar och min pappa ser det, men samtidigt vore det nästan lite roligt om de bara får inbjudan till bröllopet utan att ha vetat om förlovningen

Min fästman friade i Paris strax efter tolvslaget på nyårsafton. Vi skickade sms till de närmsta nästa dag och skrev något i stil med "Gott Nytt År! Paris är underbart och vi inledde det nya året med att förlova oss vid Eiffeltornet!". Sedan fick ryktet spridas via facebook och skvaller.

Min syster skickade ett mms med en bild på deras händer med ringar: Idag har vi förlovat oss!

Själv kommer jag nog lägga ut en annons i lokaltidningen i min hemstad (särskilt roligt eftersom min far är journalist på lokaltidningen) och låta folk se våra ringar innan det blir någon statusändring på Facebook. (så trött på kommentaren:"Jag såg det på facebook" :P

Min blivande satt i vardagsrummet hemma hos min familj och log mot mig när jag kom in och såg alla satt förväntansfulla mot mig och log som idioter tyckte jag, först trodde jag att jag hade missat någons födelsedag o tänkte "fan också.. hur ska jag rädda mig ur denna, inte köpt nåt eller så"..

Sen kom det fram, mamma började gråta direkt och snyftade fram "min lilla o enda dotter gifter sig".. snyft. hahaha

Och då frågade min älskade blivande mig o sa att han hade snackat med mina föräldrar sen innan o sagt till dem o förberett dem nästan i 1mån innan! hahaha.. sen gick mobilen varm då ryktet gick runt och fb blev också en slags skvaller sak som skedde

Vad roligt att så många har haft annons i tidningen. Det hade vi inte en tanke på... Trodde inte att så många gjorde det nuförtiden.

Vi förlovade oss på en mysig resturang. En vecka efter fyllde min mamma år och vi var ute och åt med hela släkten. Sa ingenting alls. Tillslut var det någon som såg våra ringar "Nej, men har ni förlovat er!!!" och så fick vi berätta. Kul!

Vi förlovade oss på nyårsafton då han oväntat friade till mig , och när vi sedan skulle äta middag hemma hos hans mamma och hans bror ( han bor 60 mil ifrån mig och hade inte träffat hans fam på hela julen )så hann vi iinte säga något så vi såg hans bror's blick på våra händer sen utbrisetr han MEN NÄR SKA NI GIFTA ER ??. Vi ville ju berätta själva men men

Vi ringde närmaste släkten och vännerna och resten fick veta via facebook...och om någon har missat det så får de väl se det i inbjudan. Vi kunde omöjligt hålla oss :)

Min fästman friade kvällen före Kristi Himmelsfärdsdag, och under den följande dagen sade vi inget till någon, bara gick och sög på karamellen själva, fastän vi träffade en massa olika människor, bland annat hans mamma. Jag hade ringen på mig, men ingen märkte något.

På förmiddagen nästa dag, klämdagen, ringde vi till min mamma, som också hade min syster på besök som strax började hojta i bakgrunden när hon hörde mammas kommentarer och frågor. Sedan var det dags för pappa, som var i sommarstugan med jättedålig täckning på mobilen... "Pappa, L och jag ska gifta oss!" "Va, vad sa du..?" "L och jag ska gifta oss!!" "Nä, nu hör jag inte..." "VI SKA GIFTA OSS!!!!" Till slut förstod vi varann... På eftermiddagen och kvällen var det kalas hos fästmannens mamma, med familj och några vänner. När vi varit där en stund gick vi helt sonika fram till hans mor, och han tog min vänsterhand och höll fram. Hon fortsatte förstrött sitt samtal med systern en lång stund medan vi stod där och fnissade. När fnisset blev alltför tydligt upptäcktes det väl äntligen att vi stod där med en hand i ansiktet på henne. "Oj, är det en förlovning ni visar upp!!?? Men vad roligt!"

Mormor fick jag inte tag på, och mamma var god nog att hålla sig med att säga något så jag fick tillfälle att säga det själv. Mormor fick bara höra av mamma att jag sökt henne, så hon ringde mig på mobilen när vi var på utflykt med kören på lördagen, och jag satt i en bil och fick precis som för pappa hojta några gånger innan informationen gick fram. På så vis fick några körkompisar också höra

Hej,

Vi förlovade oss några veckor sedan. Frieriet var en överraskning för mig. Efter jag hade slutat skrika och skutta av glädje ringde vi närmasta familjemedlemmar och delade med oss och skickade mass sms till vännerna. Under hela kvällen fick vi lyckoönskningar per sms

På jobbet spred det sig som löpeld via alla tänkbara kanaler. Resten av bekantskapskretsen fick läsa om det i tidning under förlovningsannonser

Min älskade friade sista natten på en semester tillsammans med hans föräldrar...Hans föräldrar såg inte ringen vid frukost dagen efter utan vi fick be dem läsa tisdagstidningen lite extra noga ett par dagar senare...för de hade inte ens sett annonsen

Mina föräldrar och mormor och morfar såg ringen med en gång, när vi kom till dem senare samma dag. Men eftersom min blivande inte hade någon ring vågade ingen fråga...På kvällen gick jag och min älskade med hundarna då hade de tydligen diskuterat med varandra för när vi kom in kom mormor fram och lyfte upp min han och frågade om den var riktig...

Vänner berättade vi lite nu och då för (de som inte hade sett det i tidningen)...La ut en bild på min hand på min blogg...Så många såg det där oxå...

Haha jag undrade också först... Men nu när jag läser om litet noggrannare ser jag att det faktiskt inte står så.

Vi tog ett sms på våra händer med ringarna på och skickade till lite folk. Fast mina föräldrar visste det redan - han frågade dem om lov först..

Vi lät dom upptäcka det själva, roligast så ;) haha, eller ja.. förutom min mamma och min bästa vän som jag inte kunde hålla tyst för. Och en kompis på jobbet också! Han var desto bättre på att vara tyst ;)

Hehe..

Min kära sambo friade till mig genom att önska mig som fru på hans födelsedag..
Att det inte är politiskt korrekt att önska sig en estnisk fru i present är en kul historia att berätta.. ;)
(Jag flyttade hit från Estland med mamma o mina bröder när jag var nästan 15 år och det är snart 14 år sedan så han hämtade inte mig från Estland.. hehe)

Berättade för min mamma i telefon dagen efter.. Hon berättade för lite annan släkt (bror med sambo, mormor, morbror osv)..
Berättade fö min bästa kompis via telefon efter tre dagar..
Efter det så har folk fått veta det lite allt eftersom..

Han berättade för sin mammam och moster, när vi var över på lunch en gång, genom att visa upp sin hand.. De blev eld o lågor o överlyckliga.. *skratt*

Hans bästa kompis är en tjej och hon såg hans ring direkt.. Men det tog en halvtimme ca innan hon undrade om det.. :)
Hans killpolare har inte sett ett smack trots att de träffat oss båda ett antal gånger sen ringarna åkte på.. Roligt.. :P Får se hur lång tid det tar...