passionsblomman skrev 2010-03-28 18:55:53 följande:
Lanovia, det är INTE löjligt!!!Kolla in djur och hur honorna hanterar sina ungar! När de är små och inte kan gå så lämnas knappt boet/bädden och vaksamheten är total. När de klarar sig bättre själva tar mamman längre utflyketr. Men alltid med brådska och det är ingen TVEKAN om att hon ser sitt ansvar-hela tiden, dygnet
runt.Om vi nu tycker att vi är djur som alla andra, varför skulle våra instinkter vara försvunna eller inte gillas? Va???Jag är så otroligt politiskt inkorrekt att jag påstår att den allra första tiden är det int v idare hälsosamt för en mamam att vara iväg från sin bebis. Alldeles oavsett om man kan amma eller ej. Och faktiskt så tycker jag därmed att man såklart ska få dela som man vill, men inte att det ska vara fifty-fiftystyrt. Isåfall max 65/35. Jag tror inte män allmänt sett har samma samma behov av den omedelbara närheten isom man som kvinna har i början. Jag brukar säga att det hör i hop med naturen hur långt avstånd barnet ska vara från mig. När det är spädbarn-helst rakt i famnen. Sedan en armslängd-men inom synhåll. Sedan inom hörhålloch sedan längre och längre bort fram tills ståendes på egna ben.Du är knappast ensam om din reaktion. Och den där ångesten är hemsk!
Word... som vanligt!!
Håller inte med dårtanten i expressen som påstod att barn får mer skador för att papporna tar hand om dem mera... barn under tre år skulle visst inte få handhas av män Men när de är små är det mamma, mamma och mamma!!
Och som du ser är du inte ensam om den känslan Lanovia!
Och ...hrmm.. viskar lite försiktigt, jag hatar när de äldre tjejerna är hos sin pappa....
han är så jäkla oansvarig ibland, vilket gör mig till en jäkla tjatmorsa...
Kan bäst själv.... lalalallalallaaaaaaaa.......låtsas som jag inte skrev det där!