I glädje och sorg, i vardagens vedermödor och glädjeämnen finns vi till för varandra!
Läsning sker på egen risk, för vi viker inte för diskussioner om diverse kroppsvätskor, sexliv, sjukhus och övriga saker som skulle kunna anses vara smått privat.
Vi har gemensamt vår längtan efter barn, men efter många långa trådar hör vi också ihop i vänskap.
Förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3600713.html
Blommis har fått ut 6 ägg som nu ligger i skålen tillsammans med ett gäng fina simmare 
Hon hälsar kramar till alla, nu ville hon sova...
Ninnis-kram till Blommis
Sonja, oj då! 
Om det är fyra dagar sedan mensen skulle ha kommit så borde det ju synas på ett test. Det är nog enda sättet att ta reda på hur det ligger till... Stor kram till dig och jag hoppas att resultatet blir som du önskar! Har du luftat detta med maken? Vad säger han i så fall? *kramar*
Nä, nu loggar jag ur och jobbar vidare med mina tankar och funderingar. Det blir nog bra alltihop. Jag var arg som ett bi igår kväll, så indianerna är nog på intågande.
Annars så får vi ta det som det kommer. För tidigt att säga nåt ännu antar jag.
BTW; hur snabbt kan man ta ett g-test?
Ha en bra kväll allihop.
Sonja: loggar in tvärsnabbt. Du kan göra testet nu. Köp ett idag, gör testet imorgon bitti. Clearblue är känsligt nog. Hoppas resultatet blir vad ni önskar.
Det är jobbigt att grubbla.
Kram.
Sonja, från och med dagen för förväntad mens ska testen vara 99 % säkra har jag för mig, så du borde kunna testa nu...
EA: nejnejnej... 
Hoppas så att det är falsklarm. *kramar om, gråter en skvätt för dig*
*håller givetvis tummar*
Oj, Ninnis, vi skrev om varandra. Trodde inte nån var intresserad av mitt "problem". Som väl inte borde vara ett problem egentligen.
Maken vill ha fler barn. Jag har varit emot. EFtersom han är från en kultur där större delen av ansvaret för barnen och hemmet ligger på kvinnan (om än han har försvenskats rejält på den punkten så finns det skillnader som gör att jag får kämpa varje dag), så har jag känt att jag ORKAR inte med fler småbarn. Just nu. OM jag hade varit yngre och lugnt kunnat ta en paus på 5 år så hade jag gärna skaffat fler barn! Men jag blir 42 år i år. Det innebär vissa risker. Och jag hade en rejält jobbig gravidetet med andra barnet. Förstoppningar, svinlågt blodtryck, ordentliga foglossningar och jag var HELT slut!!! När man dessutom vet att största lasset kommer man få dra själv, det är inte så att man får nån avlösning så man får sova en stund mellan amningar och blöjbyten, utan snarare; "fan du gör ju ingenting, du som ändå bara är LEDIG" osv osv osv.
så har det inte känts som något önskescenario att bli med barn igen. OCH det är jag som får skjuta, hämta, fara på aktiviteter, hjälpa i skolan osv.
Men, men. NÄr man ser på de två små underbara kärleksbarnen vi redan har så känns det ju som att ställs man inför faktum så vore det knäppt att inte välkomna ett till litet barn. Vi är ju gifta, älskar varandra och har gott om plats
Det gäller bara att ORKA...
Nåja, vi får se.
*skjutsa !!!
