Godkväll i tråden! Så var man tillbaka i Sverige 
.
Oj, vilka djupa ämnen som tagits upp de senaste dagarna.
Parnassia, jag förstår dig till fullo! Jag hoppas att du kan hitta ett sätt att njuta av din föräldraledighet utan sådana tankar. Ibland behöver man prata med någon, inget konstigt med det. Tycker inte jag i alla fall. Jag tyckte att jag hade hittat ett hyffsat bra sätt att hantera stressen över att inte ha något jobb, men graviditeten har gjort att oron har ökat 
. Jag vet att jag borde vara glad, och det är jag också, men oron finns där och tankarna maler. Bröt ihop hos BM idag . Blev ego där, men det jag ville få fram var helt enkelt att jag förstår hur du känner. Massor med kramar!
Och angående vänner, tycker verkligen att det är jättejobbigt när man känner sig sviken/besviken på vänner. Om det gäller ens partner, är det oftast lättare att prata om det, i alla fall i mitt fall känner jag, men med kompisar tycker jag att det är jobbigt att "prata ut", eller "göra slut" eller vad det nu kan vara som behövs. I vissa fall glider man isär ganska smärtfritt, men i andra fall känns det mer påtagligt och jobbigt att hantera. Har en kompis (nu kallar jag henne kompis) men ganska länge så såg jag henne som min bästa vän. Allt förändrades när hon träffade sin nuvarande make och bara "försvann", sen var det flera olika smågrejer som hände som gjorde att jag verkligen började ifrågasätta vår vänskap. Vi umgås fortfarande, men inte alls på samma sätt. Det tog ganska lång tid för mig att acceptera att det inte var som innan och kände mig väldigt besviken, men nu känner jag att jag har hittat en ganska lagom balans i vår "relation". Oj, vad svamligt det blev. Porchez, jag hoppas att du får en bra semester och att det känns bättre med kompisarna, men jag förstår att det känns jobbigt. Och svårt att hitta nya vänner i vuxen ålder, och att kanske ta ett så stort steg som att flytta.Tyvärr har jag inte så många bra råd att ge, men jag hoppas att det kan lösa sig för dig med hjälp av ett nytt jobb eller så.
Snorkis, hoppas att bebisen vill komma ut snart!
MSW, hejar på dig som TS !
Koko, kram till dig också, jobbigt att inte vara på samma våglängd som sambon.
Hattis, hoppas att det slutar blöda snart. Låter bra att du har fått prata med en gyn och fått tid för att undersöka sköldkörtel och Trombyl. Tycker inte det är så konstigt att du blev ledsen hos gyn, de är säkert vana. Kram!
Har nog glömt en massa, men jag skyller på tröttheten, och jetlagen... Vi var hos BM idag på inskrivning. Kändes ok, fick även en remiss till KUB. Tydligen ska remissen dock godkännas av de som gör undersökningen också, annars så blir man nekad. Kan man kalla det remiss då? Känns mer som en ansökan eller nått, men vi skulle få besked nästa vecka. Har ju inte jättemycket tid, så vi har redan varit och tagit blodprovet, så får vi se om vi "godkänns"... Och så har vi berättat för mamma och pappa! Lite tårar (bra sådana) och kramar. De blev överraskade och glada. Kul att kunna lämna lite goda nyheter för jag tycker att det händer så mycket tråkigt för tillfället . De dåliga nyhterna avlöser varandra här känns det som Inte kul alls. Och systern och hennes sambo har också fått veta, och hon blev jätteglad. Blev till och med lite tårögd, och det är inte så likt henne 
.
