I vått och torrt, under aftonstjärna och midnattssol...
*loggar in för att krama om Heloise*
Jobbigheter.
Sonja: tack så mycket. Bra mycket roligare att höra det än "Du ser tärd ut." Fast jag var ganska trött. Sådär en kvart innan vi sågs såg jag ut och kände mig på ett sådant sätt att mina arbetskamrater ville bädda ner mig i fikarummet och sedan väcka mig mot slutet av arbetsdagen.
*fnissar vidare åt gulliga T:s kommentar*
Sonja ser för övrigt väldigt bra ut hon också, sommarfräsch och fin.
*inboxar*
Lanovia: ha det så fint i stugan.
Ninnis: snart semester! Resfeber?
Kefalonia blir nog jättebra! Och mycket mindre restid.
Besvärligt, Hvidis. Och stackars lilla E. Hoppas hon kryar på sig snart. *kramar*
Semester-KRAAAAM till Ninnis! <`=== ===´>
Ha det toppenfint, vännen.
Åh NEJ! Så otroligt jobbigt, Aleta.
(hmm... håller med Blommis om att den lilla blåa fjanten på inget sätt är tillräcklig nu)
Många varma kramar till dig och maken.
*hjälper Ingis* Kram, Heloise.
Usch, Aleta, förstår de hemska drömmarna.
Ovisshet måste vara något av det värsta man går igenom. Alla "tänk om".
Vi har inte kollat någonting alls, varken kub eller nupp. Det kändes rätt att låta bli när det var aktuellt och så rullade tiden bara på. Nu känns det nästan som att vårt beslut var helt och hållet passivt, även om jag minns att vi pratade om hur vi ville göra.
Ägnar många stunder åt att stryka den växande magen och försöka mota bort tanken som bara maler "Är verkligen allt som det ska?" under den långa väntan på RUL (i vecka 20?? Är det bara jag som känner att det är väldigt sent?).
Blommis: här kommer ett Gaaah! till dig. Oerhört frustrerande. *kramar om*
Och varför är det en glad gubbe på det där testet? Kan det inte bara vara ett extra streck eller nånting?