Barn eller inte barn?

Ni letar ju fortfarande lokal, om jag inte är fel ute. Ett tips där som kan sammanföra era önskningar är att barnen kan vara i ett angränsande rum med inhyrd barnvakt. Be alla att ta med en elelr några leksaker ( de som har barn alltså) så kan barnen vara i detta rum och se en film ( de äldre) sova i vagn ( de yngsta) och pyssla tills det är dags att sova ( de något äldre)- Förhoppningsvis blir det då en fest utan massa gnälliga barn som lessnat.

Det är ju också en kostnadsfråga och utrymmesfråga, att görra plats för typ 10-15 barn.

Det är direkt supertråkigt att hamna som bordsdam elelr bordsherre åt någon som sitter vänd mot sin ettåring och försöker få den att vara lugn under en hel lång middag - det går dessutom inte. Det kmmer garanterat att gnällas och stojas lite, oavsett om det är av glädje elelr att bebisen leker med en gaffel, leksak elelr vad det nu kan vara - sådana ljud kan drunkna fina tal och det är supertråkigt när det sker.

Vi har valt barnfritt. Vi hoppas att många har barnvakt hemmavid, har de inte det kommer de kunna ta med sig en barnvakt till slottet där vi ska vara - vill inte ha några barn inne i middagssalen.

Hm, svårt. Vi har tänkt skriva på inbjudningskorten bara de vuxnas naman o sen en lapp där vi skriver att vi helst vill ha en vuxenfest o att vi önskar de ordnar barnvakt men annars får de ta med sina barn...Vi ska ha våra barn med. Jag håller med det är knepigt. Finns nog inget rätt eller fel. Bara ni 2 kan komma överens.

Vi väntar på offert från en lokal nu :)! Och det blir endast ett stort rum där. Det blir ju dock ett extra moment att fixa barnrum. Och jag älskar barn och jobbar med barn men men men att fixa och dona ett rum för dom under bröllopet. När vi bjuder hem barn så är jag den som pysslar och donar och fixar roliga sugrör och vi har alltid presenter till barnen. Men just denna dag så tvekar jag. Barn är ju inte glada hela tiden och på min bröllopsfest vill jag ha glada miner . Vuxna kan ju iaf fejka ett leende medan barn är ärliga rakt igenom haha!

Låter jag som en bridezilla nu?

nä, du låter fullt normal;) min erfarenhet är även att barn inte har speciellt roligt på bröllop heller, vi har valt att ha barnfritt med undantag för ammande bebisar. sen kommer min ena syster ta med sin son som då är 8mån och hon ammar inte längre då... kom på nu att han är ganska skrikig, inte alls trevligt under middagen, får nog prata med henne...

Vi kör barnfritt för vår och barnföräldrarnas skull, man slappnar inte av om man måste springa efter barn. Dessutom så har barn tedens att skrika vid fel tillfälle.

Dock har vi sagt ammade barn är välkommna då man inte kan lämna bort dem på samma sätt. De gäller bara ett barn som födds tidigast 1 månad innan.

Vi har bemöts med blandade känslor bland barnföräldrarna, de flesta tyckte ändå de var självklart man ordnade barnvakt.

Man lägger ändå ut massa pengar på ett bröllop och då ska alla kunna njuta av de med och inte förstöras för att ett barn eller flera srular, tycker jag.

Nej jag vill ju att våra gäster ska kunna slappna av och det gör man ju inte på samma sätt när man har med sig sina barn.

Men vissa av dessa småbarn bor ju utomlands. Låter det hemskt att dom ska fixa barnvakt en helg för att sedan åka utomlands på bröllop. Hade ju varit en helt annan sak om det var i samma stad som bröllopet var i. Men dom flesta av våra gäster kommer att resa långt för vårt bröllop.

Pheeew att jag itne har någon bridezilla varning än på mig haha.

Frågan om utlandet ställer ju till det. Frågade det i en tråd förut när vi funderade på att hyra etts tälle där vår kostnad blev avhängen på om gästerna vilel stanna  över natten - då vi har ca 12 par som får barn under året fudnerade jag kring det- där svarade alla ( dvs inte våra gäster men folk härt på bt) att de inte hade lämnat sina barn som var ca 6 mån - 1 år en helg med barnvakt och att det var för tidigt.

Att då resa till ett anant land blir kanske svårt men det beror ju på åldrarna på barnen.
jag vill som sagt inte ha barn i samma sal som vi äter pga av ljudeffekterna... med ok i ett rum längre bort även om det inte helelr är optimalt med folk som springer emellan.

Det är väl helt okej att fundera och känna efter hur man vill göra på sin dag - lägge rman också mycket pengar måste man själv få bestämma - men det är ett måste att respektera att några kanske inte kan resa ifrån ev barn och då ser att de måste tacka nej. Då får man inte bli sur, när man satt spelreglerna själv.

Om barn kan vara på dagis så kan dom väl vara borta en helg från mamma och pappa?

Det var bara ett enkelt resonemang från en som inte har barn :). Men barn som är under 1 år eller ett år måste ju sitta i någons knä. Istället hade denna förälder kunnat varit uppe på dansgolvet och dansat eller gått runt och minglat obehindrat med ett glas vin i handen.

Sedan ska dessa barn sövas någonstans....åsså kanske dom inte vill sova osv.

Barnen är med överallt annars.

Nu ser jag bara problem hmmmm jag brukar vara positiv.

Jag och min sambo har bestämt att vi inte vill ha med några barn på vårat bröllop. Vi var på ett bröllop med barn för ca 2 veckor sedan och jag tyckte att det var hemskt!
Missuppfatta mig inte, för jag älskar barn ;) Men vi satt på 4e eller 5e raden framifrån i kyrkan och vi hörde absolut ingenting av vad prästen sa eller vad tärnan och marshallken läste upp för något pga barnskrik, barn som sprang runt, barn hoppade på bänkarna och föräldrar som sa till dom. När vi skulle äta så hamnade jag bredvid en barnfamlij. Inte för att det störde mig, utan jag tänkte mer på föräldrarna. Dom kunde inte hämta mat utan fick gå i omgångar för att kunna hämta åt sig själv och till barnen och dessutom verkade dom så spända hela tiden och nästan alla som hade barn med sig gick direkt efter middagen.

Och sen tycker jag faktiskt att det är ok att vara avundsjuk på andra som har barn. Jag och min sambo har "försökt" få barn i 3 år men inte lyckats. Jag är väldigt avundsjuk på mina kompisar som skaffar barn och tycker att det är väldans orättvist.Men jag brukar försöka tänka såhär: Vad säger att jag och Glenn skulle bli lyckligare av att ha barn? Vi älskar varandra och är lyckliga tillsammans. Kommer det ett barn till oss så är han/hon mer än välkommen. Men tills dess så ska vi njuta av varandra och våran tvåsamhet.
Går man och tänker på att man så gärna vill ha barn så är man ju bara deppig =(

Jag hoppas iaf att ni kommer överens om hur ni ska göra med barnen på bröllopet! =)

Tack för fint svar av hjärtaGlenn :)!

Dessa barn är ju ganska väluppfostrade, inga som skriker riktigt. Och gör dom det så tar deras föräldrar hand om dom. Men det är just det om dom ska "tas om hand om" så stjäl det ju föräldrarnas partytid.

Men det är så påtagligt med alla barn. Träffade mina polare för ett tag sedan 7 av dom alla har barn och fyra av dom fick barn ifjol, det är ju väldans påtagligt.

Men det är ju sant det är ju inte säkert att man blir lyckligare utav barn. Men jag vet hur mycket glädje våran fyrbenta son har tillfört i vårt liv :). Tror att ett barn skulle göra minst detsamma :)!

Sedan hatar jag i den situation man hamnar i ibland för att man inte har barn i diverse sammahang. Man behandlas lite som 2:a klass medborgare ibland, vilket bara gör mig ledsen.

För ett sttraight par så finns det iaf lite mer möjligheter till att skaffa barn än oss som lever i ett samkönat förhållande. Hoppas att ni någon dag får det barn som ni så gärna vill ha :)!