Livets toppar och dalar
Men hallå! Inboxa eller länka din blogg GENAST Nenne! OCH maila Telis!
Nu ska sonen muta sin katt med godiset igen och se om hon nedlåter sig...
JAPP! HON TOG DEN! Vi kanske är förlåtna...
Men hallå! Inboxa eller länka din blogg GENAST Nenne! OCH maila Telis!
Nu ska sonen muta sin katt med godiset igen och se om hon nedlåter sig...
JAPP! HON TOG DEN! Vi kanske är förlåtna...
Angående den där artikeln så vaknar vulkanen inombords...
Herregud, jag har blivit så AGGRESSIV senaste tiden.
Nu ska hela familjen kolla Harry Potter och den falmmande bägaren på film, så här sista kvällen på sonens sommarlov. Vi ska käka BÅDE chips och glass dessutom.
För man vet ju vad en unge tycker är lyx...
Rörande nog så ingår mamma och pappa i lyx-begreppet för hans del-än så länge. och det ska vara ALLA och TILLSAMMANS helst för att det ska vara på topp.
September;
Nej du var inte för hård!
Handling<jag springer ifrån mamma i affären.
Reaktion<mamma blir rädd och arg och får nog.
Konsekvens<vi åker hem.
Prislapp<det blev kanske inte värt vad det kostade att springa iväg.
Resultat<stor chans att framtida springningar kan minska och om/när de inträffar kan påminnelse göras om tidigare konsekvenser.
Hur annars lär sig barn? De behöver öva impulskontroll runt saker som är farliga/skadliga /oacceptabla. Och att springa ifrån sin mamma ute på stan är alla tre sakerna.
KJag tycker det var jättebra att du åkte hem. ÄVEN om det vore så att du bara tappade lusten/orken. De fattar faktiskt sådant med"nä, för nu blev det så skittråkigt och jobbigt allt det här, med springbarn och allt, så nu ändrade jag mig och vill inte göra det här längre"
Tjaba! JAG är här och vaken så här tidigt! *ritar kors i taket*
Frullan, jag läste i de små böckerna jag har sparat där jag ibland skrivit till min son. Överallt överallt överallt finns kommentarer om hur arg jag blir, hur ofta jag tappar tålamodet och hur hemskt jag tycker det är....Och aatt jag hoppas han ska veta trots allt hur älskad han är.
Usch! Jag får fasen tårar i ögonen när jag tänker på det!
Så, när jag ibland ser på honom och den fina kille han utvecklats till och hans mjuka , varma personlighet, så tänker jag med darr i hjärtat "tack gode Gud att han kunnat bli så här trots mig och min uselhet"
Andra dagar, när jag för ögonblicket förträngt alla mina tillkortakommanden, så sväller samma hjärta istället av stolthet och jag tar åt mig lite lite ära av att ha varit med och fostrat honom.
Sedan blir jag sådär förbannad igen, och hjärtat krymper, skäms och ängslas...
"Så går hela veckan, alla dagar och år.....harvar gnor och trälar och till sist ska jag dö"
*får plötsligt "fattig bonddräng" i skallen av oförklarliga skäl*
Skolstart! tredje klass, kan ni fatta! Storpojken!
Åh, tjuvlyssnat! Herreguuud vad jag har skrattat åt de historierna!
Mina två bästa är på samma tema, ungen tjatar och tjatar om godis på Coop forum, hela "nej säger jag men jag vill jag vill jag VILL ha godis"-scenen utspelas i lågsam takt i kassakön, med avslutningen att mamman säger med domedagsröst: om du inte är tyst nu så DÖR Björne.
(barnet blir mycket tyst) Står det sedan
HAHAHAHAHAHA!
och sedan på gröna linjen i em.rusningen,de nyare vagnarna (som är väldigt tysta så amn hör allt som sägs bättre än i de gamla) samma visa men lite äldre pojke som vill ha glass, han avslutar tjat-terrorn med ;
"Om jag inte får en glass så berättar jag för mamam att du brukar kissa i handfatet!"
HIHIHIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII,
Jag DÖÖÖÖR varje gång jag tänker på de där två!
-Den där Lägga sig på golvet-grejen är mycket äldre än tjuvlyssnat. Den kommer ända från min barndom och jag tror tom någon barnuppfostransfalang hade det som ett råd på hur man ska göra.
Frullan, du beskriver min sambos familj i samma veva som din egen känner jag bara spontant. "näemen inte ska man vara arg inte" "ja han var lite ledsen men det var ingen fara-jag kollrá bort han så han glömde det"
vaffan, vad är det för flle med att bi arg? Man har ju anledning så ofta! ( ) och vaddå kollra bort? varför inte ta reda på varför man är ledsen och trösta istället?
Och förresten-MAN får visst vara arg i den familjen. Dvs FAR får. Mor håller masken, tassar på tå och låtsas som det regnar. Eller som om hon är en gås som vatten rinner av bra på.
Och FAr är ju inte arg, nejdå- TRÖTT är far, det är därför. och trött får man vara-om man jobbar. För se, he e bra å arbeit för då gör man ju nå bra för familjen och nytta i samhället....
Undrar varför min sambo så gärna och alldeles automatiskt går undan, tyst tyst och -taddaa-SOVER någonstans när det blir riktigt jobbigt inombords?
Vilket oerhört svårlöst mysterium! bah!
Du, det märks förresten att du verkligen börjat jobba med saker och ting! Hejja!
Mugglan, heeregud vad sorgligt och jättehemskt med din gyn-akutberättelse! Jag kan riktigt se dig där i regnet! FY! Hela hjärtat värker. KRAMAR i efterskott! Och i niutid också för den delen. Du kan gott ta några i förskott också, när jag ändå delar ut. *håller om hårt*
Smint, visst har du skrivit det där någon gång förut? eller har jag drömt det? Salta chokladkolan...*dregglar*
Snartis, hej! Kan inte du också uppdatera oss lite på vem du är? Jag har hört ditt namn , men jag vet inte om jag "trffat" dig i tråden eller bara hört nicket...
Gröna linjen mot Odenplan
Två tjejer ∼15 är på väg till skolan.
Tjej 1 (uppgivet): Alltså Guuud. Vi har förhör på neandertalarna idag och jag kan ingenting!
Tjej 2: Va? Vad är neandertalare?
Tjej 1: Alltså, typ som avatarer, fast på riktigt.
Buss 535, Upplands Väsby
Två killar ~15 sitter och pratar om någon de känner.
Kille 1: Ja, alltså, han har Asperger.
Kille 2 (fundersamt): Vad är det?
Kille 1 (rycker på axlarna): Någon CP-sjukdom.
En annan kille ~20 reser sig hastigt upp och ställer sig framför killarna.
Kille 3 (ilsket): Ser jag CP-sjuk ut?!
Kille 1 (nervöst): Eh… nää… vadå då?
Kille 3: Jag har Asperger!
De två killarna sitter tysta resten av resan.
HHAHAHAHA! Jag sitter här och vrider mig för mig själv!
Jag sakanr kollektivtrafiken! GUD vad mycket dumt man hörde!