• solrosen12

    måste jag bjuda min svåger?

    Jag har ett litet problem, det är nämligen så att jag förlovade mig i sommar (det är förstås inte problemet jag är överlycklig över detta) och planerar som många andra ett bröllop (fast på lite längre sikt kanske om 2-3 år).

    En sak som jag funderar på är min minst sagt komplicerade relation med min syster, eller egentligen med hennes man. Lång historia kort så var han inte så snäll mot mig när jag var yngre (tafsade på mig under min bh och tryckte ner mig under min tidiga tonårstid). Detta höll jag tyst om i många år (berättade dock för min syster och hon fick honom att "sluta" med det) men när jag var vuxen valde jag  till slut att berätta för mina föräldrar. Som ett resultat av detta så har jag och min övriga familj inget kontakt med honom längre och har en mkt sporadisk kontakt med min syster.

    Min syster valde att fortsätta vara tillsammans med honom och har tom skaffat ett till barn med han. Jag och min fästman har varit på barnets dop och på andra släktsammankomster där han oxå har varit eftersom jag inte vill behöva gömma mig för honom och skiter fullständigt i honom.

    Och nu till det jag skulle behöva lite råd och synpunkter på, ni som är objektiva (trots att min text kanske är lite subjektiv). Jag vet att man enligt etikettens alla normer ska bjuda hela par på bröllop men jag känner att tanken att HAN ska vara där under min/vår dag känns oerhört störande och stötande. (trots att jag vid andra sammankommster inte bryr mig om han). Tror ni att man kan "endast" bjuda min syster och utelämna honom?

    Till saken hör att ingen i släkten vet orsaken till att det har skurit sig mellan honom och min familj så det skulle väcka många frågor.

    jag vill jätte gärna ha era synpunkter och åsikter!!

  • Svar på tråden måste jag bjuda min svåger?
  • mattiasFästmö

     


    solrosen12 skrev 2010-07-30 22:34:34 följande:
    Tack, uppskattar erat engagemang och svar!!!Jag förstår inte heller min syster, hon är en underbar människa men jag tror att hon blundar för problemen.. En av orsakerna till att jag överhuvudaget berättade för mina föräldrar var för att jag inte ville att deras dotter (som nu är 2 år) ska råka ut för samma sak.. speciellt med tanke på att jag praktiskt taget växte upp med min svåger (var väl en 7-8 när de började träffas) hur som helst så har mitt problem varit det som du mattiasFästmö pratar om nämligen att ibland måste man bjuda in folk för "husfridens" skull men jag känner att jag skulle bara vara irriterad på han under hela bröllopet.. man kanske kan sätta sig ner innan inbjudningarna skickas och förklara läget för henne. Självklart önskar jag att hon kommer men hon är så drillad av sin man att jag tvivlar..

    jag hoppas verkligen att hon skyddar sin dotter. Är man pedofil så saknar man vissa spärrar i huvudet, och där har inte åldern och mognad någon roll, det spelar ingen roll om man förgriper sig på ett barn när man är 20 eller 80, kan jag säga av egen erfarenhet (inte att jag är pedofil då såklart^^). Men jag tycker det känns väldigt läskigt att din syster stannar med honom, för du är garanterat inte den enda han vart på, dom flesta väljer (om det nu är ett val) att inte berätta. Och det största misstaget man kan göra som mamma är att utsätta sitt barn för en pedofil, även om man väljer att bluda för det så vet man någonstans långt inne. Och sen är det försent. Om nu dottern väljer att berätta. Gud vad jag svirar iväg. Men jag vet vad jag pratar om


  • solrosen12

    Nog saknar han spärrar nog. Det har mina föräldrar tyckt hela tiden (och haft sina duster med han) men de trodde väl inte att det var så illa.. Jo barn håller tyst mer än vad man anar även om de får lida för det...

  • KatjaB

    men fy så otäckt, vilket äckel! Visst kan man bjuda folk för husfridens skull, men när det handlar om sånthär så skulle nog jag ïnte göra det.. det är ju trots allt er dag och ni vill ju inte umgås med honom mer än nödvändigt i övriga sammanhang.

    Vi bjöd en person efter en hel del tjafs och bråk tidigare men valde att bjuda eftersom det var min blivande svärfar och att inte bjuda pga "tjafs" skulle nog ha gett konsekvensen att det hade varit väldigt svårt att ens försöka ha en normalt fungerande relation till barnbarnen genom att göra denna markering. Men då handlade det ju inte heller om sånahär saker.


  • Aleta
    mattiasFästmö skrev 2010-07-30 23:05:49 följande:
      jag hoppas verkligen att hon skyddar sin dotter. Är man pedofil så saknar man vissa spärrar i huvudet, och där har inte åldern och mognad någon roll, det spelar ingen roll om man förgriper sig på ett barn när man är 20 eller 80, kan jag säga av egen erfarenhet (inte att jag är pedofil då såklart^^). Men jag tycker det känns väldigt läskigt att din syster stannar med honom, för du är garanterat inte den enda han vart på, dom flesta väljer (om det nu är ett val) att inte berätta. Och det största misstaget man kan göra som mamma är att utsätta sitt barn för en pedofil, även om man väljer att bluda för det så vet man någonstans långt inne. Och sen är det försent. Om nu dottern väljer att berätta. Gud vad jag svirar iväg. Men jag vet vad jag pratar om
    Vad tycker du, borde inte alla i hans omgivning egentligen veta om detta för att skydda dottern och andra barn i så stor utsträckning som möjligt?
    Varför ska man hålla tyst för hans skull när det finns en stor risk för helt försvarslösa barn?
  • solrosen12

     


    Aleta skrev 2010-07-30 23:25:15 följande:
    Vad tycker du, borde inte alla i hans omgivning egentligen veta om detta för att skydda dottern och andra barn i så stor utsträckning som möjligt?Varför ska man hålla tyst för hans skull när det finns en stor risk för helt försvarslösa barn?

    Hade min syster inte fortsatt leva tillsammans med min så kallade svåger hade jag skrikit ut det till hela världen. På något plan så vill jag och min familj skydda min syster så gott det går. Hon kommer aldrig att lämna honom och om folk får veta och vägrar umgås med honom då är jag rädd att hon kommer bli mer isolerad och ensam. Sedan känner jag inte dem som de umgås med numera.


    Jag har alltid trott att jag var en engångsföreteelse och inte så grovt eftersom han endast tog på mina bröst och gjorde inge grövre (iof är det en bedrift att komma in UNDER en BH och det råkar man bara inte göra).  Jag berättade för min syster vid tidpunkten vad som skedde men hon minimerade detta och sa att det inte var så farligt samt att han inte menade det och detta ligger fortfarande kvar i bakhuvudet på mig. Jag kan fortfarande komma på mig själv att tänka att jag har överdrivit hela situationen och att det egentligen inte var så farligt men tanken att han skulle göra det på någon annan tjej får mig att bli förbannad.


    Det sägs kloka saker i den här tråden och jag börjar fundera på varför jag/min familj håller tyst inför släkten åtminstone, de undrar ju en hel del varför vi inte umgås. Mina föräldrar vill som sagt inte göra situationen svårare för min syster samt att de inte vill utmåla mig som ett offer men jag är inte så säker på att det är lika rätt längre. Saken är den att man aldrig vet om jag är en engångsföreteelse eller om detta skulle kunna upprepas.


     

  • Moirie

    Usch vad svårt. Känns ju extra olustigt att han har en dotter. Är det bättre att alla vet (och kanske riskera att man inte alls har någon kontakt med den familjen och ingen möjligt att ha nån insyn) eller låtsas som inget hänt (vilket kanske är farligt för andra unga tjejer i närheten) men ger möjligthet att ha lite koll på hur dottern verkar må etc?


    Bjud honom inte på bröllopet i alla fall.

  • Moirie

    Jag tror inte att något sånt är en engångsföreteelse i alla fall. De flesta sexualförbrytare gör ju bara värre och värre saker med tiden så länge som de inte blir stoppade och tar emot behandling.

  • BlackWIngedAngel
    solrosen12 skrev 2010-07-31 08:32:16 följande:
      Hade min syster inte fortsatt leva tillsammans med min så kallade svåger hade jag skrikit ut det till hela världen. På något plan så vill jag och min familj skydda min syster så gott det går. Hon kommer aldrig att lämna honom och om folk får veta och vägrar umgås med honom då är jag rädd att hon kommer bli mer isolerad och ensam. Sedan känner jag inte dem som de umgås med numera. Jag har alltid trott att jag var en engångsföreteelse och inte så grovt eftersom han endast tog på mina bröst och gjorde inge grövre (iof är det en bedrift att komma in UNDER en BH och det råkar man bara inte göra).  Jag berättade för min syster vid tidpunkten vad som skedde men hon minimerade detta och sa att det inte var så farligt samt att han inte menade det och detta ligger fortfarande kvar i bakhuvudet på mig. Jag kan fortfarande komma på mig själv att tänka att jag har överdrivit hela situationen och att det egentligen inte var så farligt men tanken att han skulle göra det på någon annan tjej får mig att bli förbannad. Det sägs kloka saker i den här tråden och jag börjar fundera på varför jag/min familj håller tyst inför släkten åtminstone, de undrar ju en hel del varför vi inte umgås. Mina föräldrar vill som sagt inte göra situationen svårare för min syster samt att de inte vill utmåla mig som ett offer men jag är inte så säker på att det är lika rätt längre. Saken är den att man aldrig vet om jag är en engångsföreteelse eller om detta skulle kunna upprepas.  
    Jag får inte uppfattningen att det är en engångsföreteelse, eftersom du verkar ha blivit utsatt för detta mer än en gång.

    Och att skydda din syster i all ära, men barnen måste gå före! Jag kan förstå vad du menar med att man vill skydda sin syster, men faktum är att hon är en vuxen människa med ett val och hennes barn är det inte. Skulle något hända dem så kommer ni ägna resten av era liv åt att undra varför ni inte gjorde allt ni kunde för att skydda dem.

  • Aleta

    Det är klart att det inte är bra för din syster att bli isolerad med denna man. Det är ju risken med att berätta, men man kan ju även be folk att inte isolera henne och barnet utan att hålla koll på honom istället. 

  • delfin78

    BJUD HONOM INTE!
    som andra redan har sagt så ska din syster förstå dig sedan får hon ta ställning hur hon ska göra.  Visst kan det hända att hon väljer att inte komma men då är det hennes förlust som missar din stora dag......

  • Astro
    solrosen12 skrev 2010-07-30 23:14:39 följande:
    Nog saknar han spärrar nog. Det har mina föräldrar tyckt hela tiden (och haft sina duster med han) men de trodde väl inte att det var så illa.. Jo barn håller tyst mer än vad man anar även om de får lida för det...
    Är det inte läge att anmäla den här mannen? Jag menar, risken att han förgriper sig på sin dotter så småningom finns ju. Och din syster, om hon är drillad så är det troligen skitsvårt för henne att göra något! Det hela låter fruktansvärt olustigt.

    Och vad gäller din fråga, bjud honom inte!

  • Hattis

    Håller helt med de som ovan säger att normen är att man bjuder par även om man inte gillar någon i paret men att denna situation går utanför denna norm! Ingen behöver bjuda någon som utsatt en för övergrepp! Det är ju inte heller jättekonstigt om någon inte kan komma till ett bröllop - din syster kan svara att han inte mår bra när folk frågar (f.ö. inte någon lögn vad det verkar...). Hoppas att allt ordnar sig till det bästa. Kram

  • solrosen12

    Har varit osäker på om omständigheten var tillräcklig för att inte bjuda honom. Men nu har jag iaf bestämt mig att inte bjuda in honom och jag kommer berätta för släkten om vad som har hänt egentligen...

    tack igen för era råd och åsikter!
    kram på er

Svar på tråden måste jag bjuda min svåger?