I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans
*tass, tass, tass*
Kommer tassande tillbaka litegrann. Grattis till alla namnsdagar och födelsedagar och allt vad som har hänt.
Sonja, vilket elände! Tur att du är så bra på att prioritera rätt saker, vem bryr sig om gräsmattor och dammsugning egentligen? Det är det ju aldrig någon brådska med, för det finns alltid kvar ändå, så varför skynda sig?
Fy för foglossning förresten!
Jag är sjukskriven så att maken kan vara hemma från jobbet och ta hand om familjen. Vi är fortfarande ledsna så klart, det var en liten pojke. (Orkar inte riktigt skriva mer om det än känner jag.)
Igår fick jag hem en nyutkommen bok där jag är med som ett exempel på hur det kan bli. Den heter "Se mig som jag är - Om särbegåvade barn i skolan" av Camilla Wallström. Bra skriven tycker jag och nu kan jag istället börja oroa mig över att dottern börjar förskoleklass på måndag och att hon kanske ligger i riskzonen. Ska man förbereda lärarna eller vänta tills det blir problem? Varför oroar man sig så mycket hela tiden när det gäller barnen?