Aleta: Nej, Skype kostar inget när man ringer Skype till Skype så att säga. Nu verkar det som att de är 5 timmar före oss i Indien, så när jag kommer hem från jobbet är det redan sen kväll där. Så vi kommer antagligen höras på helgerna jag och väninnan. Och hur ofta händer det att det är bara jag hemma, utan varken make eller barn... typ aldrig. Jo imorse, och då sov jag till 12 
!
Helipanzer: Så himla fin hon är er Elise 
Hon ser ut att ha växt till sig jättefint. Och badet verkade hon ju gilla denna gång 
<3
Fru E: Nej, nej, nej!!! Inga spår!
Maken är inte hemma så jag har vilat upp mig lite från honom.
Jag har idag kontaktat försäkringsbolaget som har hand om vårdförsäkringen som jobbet betalar. Eg. så betalar den bara privat vård, men eftersom jag bor där jag bor och det finns kurator som jobbar mycket med KBT, så tyckte de att det var ett bra alternativ, istället för att jag ska åka en massa mil för att få komma och prata med någon. De skulle se vad de kan göra. Hur som helst, det spelar ingen roll, jag pröjsar patientavgift i vilket fall som helst, det sitter inte i pengarna. Men det vore ju onekligen trevligt om försäkringen betalade eftersom jag kanske behöver gå till kuratorn ett antal gånger.,.
Imorgon ska jag ringa kuratorn, hon har telefontid 1/2-timme på morgonen bara. Misstänker dock att jag endast får komma till henne via remiss från läkare. Då måste jag först på VC och träffa läkare och sedan får jag komma till kuratorn när hon har tid.
Känner en inre stress hela tiden nu. Hjärtklappning, svårt att sova, en tryckande, brännande känsla i bröst/magtrakten så gott som hela tiden. Jag har börjat glömma en massa också. Så JA, det är högst nödvändigt nu att jag får komma och prata med någon. Innan jag får rent fysiska problem av den inre stressen/pressen som lagrats i många år.
*klappar mig själv på axeln för att jag faktiskt ringde imorse och började rodda i detta*
Fru Sy: så härligt med hjärtljud Vill ni veta innan vem som bor i magen 
Lanovia: Kram till dig och maken. Skönt att ni kan prata med varann och stötta.
Idag mår jag bättre. Men jag var bakis hela dagen. Hade skitsvårt att somna inatt dock.
Aleta: Ha en underbar resa!
Kram till alla!
Maken kommer hem på onsdagkväll. Men det är ingen hjälp 
Snarare tvärtom.
Alltså, missförstå mig rätt: jag längtar efter honom och han är visst till hjälp, men just för mina stressymptom är han INTE det, eftersom han är en stor orsak till min inre stress. Det var så bra som någon sa åt mig, som också har erfarenhet av närstående med ADHD; "de äter upp och bränner ut sina närmaste". Det är så det känns. Att nu har han nästan ätit upp allt som fanns kvar av mig. Och jag VET att han inte gör det medvetet och inte kan rå för allt själv heller, att jag själv har del i min stress. Men lik förbannat så känns det som att det är i grevens tid han får börja medicinering och jag för börja försöka rädda det som är kvar av MIG.
Ni skriver ofta att jag är så stark. Men just nu darrar jag som ett asplöv för vinden och känner mig allt annat än stark. Snarare jävligt skör. Som en spillra. Det skrämmer mig
Oroar mig mycket för ekonomin också. Mår illa bara jag tänker på det.
Hoppas ändå att det ska kännas lite bättre när maken kommer hem. Kanske har resan gjort honom gott och han kan stötta MIG för en gångs skull. Hoppet är det sista som överger människan.
Allt detta på fredag?! Vad betyder ET och TD... med risk för att verka helt bakom flötet... *rodnar*
Ja, ärligt talat så är jag helt lost 
Ultraljud vet jag vad det är. Det gjorde vi. Men hur det förkortas vet jag inte. *kliar mig i huvudet* UL kanske
usch, nu börjar jag gråta här på jobbet. Mina kära gamla stackars föräldrar har själva sagt när jag nu berättat hur det är, att de väntar med de resterande 10 papp som vi är skyldig dem, det är ingen brådska. Dessutom sa de att "du vet vart du kan vända dig om du behöver hjälp tills ni kommer på fötter igen" Underbara föräldrar Men det är så jävla förnedrande och pinsamt Och de har ju inte obegränsat med stålar heller... Ialla fall så behåller jag den "sista utvägen" för mig själv, för jag vill att maken ska ta sitt ansvar här. Så han lär sig nån gång att ta konsekvenserna.
Oh my God !!
Bim o Bom, det låter som seriefigurer i mina öron, kub det är den där som man snurrade på på åttitalet och NUPP, ja det har en HELT annan betydelse för mig
Blomman, tack för ditt lilla lexikon
♥ *mitt hjärta svämmar över*
