Välkomna till Tivoli Empatia!

Tinga, jag ska inte ha någon chokladboll alls! Kanske imorgon, kan vi fredagsfika efter skolan sonen och jag. och innan dess får jag lov att ha gått lite mer än jag hunnit med de senaste dagarna. Alltså, jag HAR gått-jag går minimum en timme varje dag, men jag gick ungefär dubbelt förut, och det går ju snabbare neråt ifall man orkar och hinner knata på mer. Men nu är det saker på G som gör att jag nog får vara rätt nöjd om jag går minst en timme om dagen framöver.
Och på tal om det, så tänker jag nu posta och sedan författa ett inlägg med en bön om pepp och lite stöd, för jag är på väg att bestämma något som går heeeelt emot min egentliga natur....

...och Tinga igen, det är väl typ av sådana morgongalningar som du som jag borde be om peppet. (hjälp)

Här kommer det:

jag kommer hastigt och lustigt beslutat att på måndag morgon börja på en grej inne i stan. Det kommer för min del att starta med halva dagar för att se hur det funkar, men akn sedan röra sig om heltidsdagar i upp till 22 veckor. eftersom detta är via AF så är självklart det långsiktiga målet en anställning, men själva grundtanken med just den här grejen, är från handläggarens sida, att jag ska få möjlighet tt nätverka och också genom studiebesök, och sådant, få komma i kontakt med olika företag på orten samt få en del nya kunskaper på olika områden.
Jag vet väldigt lite än, men kvinann jag talade med på stället lät väldigt vettig och jag har ju noll att förlora utöver min tid, så jag kan ju ge det en chans tänkte jag.

Hur som helst; min egen utmaning till mig själv är följande: Jag har tänkt att jag ska hinna min promenad-som är en timme och tio minuter lång- med hunden på morgonen innan jag åker. Det är nytt, för jag brukar gå på dagen eller kvällen. jag är alltså en av europas mest morgontrötta människor, så det jag säger nu går helt på tvärs mot hur jag fungerar.
Men, jag vet ju att hunden kommer att må bra av det, inte minst som han nu mest troligt kommer att få vara ensam några timmar per dag. Dessutom skulle det förmodligen vara ett bra sätt att komma igång och börja dagen på. Plus att det verkligenblir av att jag promenerar. Det är stor risk annars att det är så mycket annat jag måste på eftermidag/kväll, att det inte får plats. Så, om jag säger här att jag ska göra det, kanske det finns en liten chans att jag faktiskt gör det? Kliver ur sängen en och en halv timme tidigare än jag egentligen måste alltså...

Åh hjälp, vad har jag nu sagt!

Ore, Tinga och ni andra träningsnarkomaner, brukar ni ibland göra någon slags energibars eller "nyttogodis" elelr vad jag ska kalla det?

Jo, för det är så att min son står inför jäkligt intensiva torsdagar, med både dansen och handbollen direkt efter varandra. han har då dessutom haft gympa i skolan på eftermddagen. det bölir några sjujäklars trosdagar det! och vi måste åka hemifån kl 16 för att sedan inte komma hem igen före 19:45.

Det blir så klart ett fylligt och matigt mellanmål innan vi åker, men inte för middagslikt så han är proppmätt. Middag äter vi ofta sent, så det får vi se till att förbereda så det bara är att käka väl hemma. Det kommer att bli TV-middagar framför Robinson och att klockan blir halv tio får liksom passera, eftersom det ju är fredag dagen därpå.

Men, mellan dansen och handbollen har vi en halvtimma. Då behöver han ju gärna få i sig något litet med snabb energi och en liten kick. Eller, det tycker jag i allafall att han är välförtjänt av. Han är inte så förtjust i att äta frukt som den är, utan vi kör mycket smoothies och så hemma. Men då tänkte jag att man kanske knde blanda en massa nötter och solrosfrön och sådant med mörk choklad och lite lite honung, och få ihop det på något vis, så det blir små godabitar man kan ta med sig? Ha r ni något sådant ni brukar göra?

Gick alla och la sig nu?

Oms, touché!  
Du har alldeles rätt, jag får inte ramla i "nu ska jag göra om hela mitt liv på enkvart-fällan" det är lätt att tänka ut tusen bra saker och sedan sitta och känna sig misslyckad när man inte lever upp till ideal-planen, istället för att göra små förändringar och vara stolt över det man genomför. Väldigt vanligt tror jag, både med vikt-projekt och annat.

De där barsen, barerna baaaaaaaaar-grejorna som finns, provade han en igår och tyckte väl var OK. Men jag tycker de är så dyra och så tänkte jag att apropå chokladbollsbakande, så vore det kanske en idé att experimentera lite med sådana där istället, så kan han fixa med det själv småningom. Som ett led i att jag håller på att försöka lära honom laga lite själv. Ser han vad han står och hackar i för nötter etc, så lär han sig ju något för egen framtida matkultur. Och så gör vi en sak tillsammans, apropå det här med äldre barn och att mötas i små stunder i vardagen.

Bananer är min egen storfavorit alla kategorier, och avocado med för den delen! Där förpackade vår herre rätt smarta och fina grejor rakt av bara sådär.
Men, för sonens del går bananerna ner i smoothies, tillsammans med hallon och yoghurt.

Det här med snabbt socker är ju en utmaning när det kommer till mellanmål. Lite tycker jag vitsen på sätt och vis är att det kan få vara lite snabbare än maten i övrigt, som frukt tex, är ju snabbt. Just för att det bara är ett mellanmål. Men samtidigt kan man ju diskutera och ha åsikter om kräm, nyponsoppa och sötad yoghurt etc etc och konstatera att även sådant som under min uppväxt säkert ansågs som underbart mellis, som mammas rabarberkräm, idag hamnar under "Dödssynder" i katalogen.
Vi har aldrig O´boy eller sockrade yoghurtsorter hemma. Däremot vet jag att Ore nog skulle kasta vår fling-och müslipaket om hon fick , min man älskar Crunchy, med röda bär och yoghurt-och han tar alldlees för mycket av müslin i förhållande till yoghurten. Sonen vill ha flingor med röda bär.  Jag tänker då, jaja, han har i varje fall inte den sockrade yoghurten, utan den är naturell. Låt gå.

Likaså gillar han att göra mackor i mackgrillen. Det är inte lika nyttigt med sådant toastbröd eller att äta rostmackor som han gillar, som att äta grovt bröd. Men jag tycker att en sådan macka och en smoothie är helt ok ändå. Bättre än de där vedervärdiga Gorbys-pirogerna och pizzorna som jag ser ungarna plocka på sig på ICA, vill jag gärna tycka. Och så pass mycket som han tränar och rör sig, så vill jag inte bli värsta jäkla mack-och flingpolisen heller. Sambon älskar Skogaholmslimpa, och det lär aldrig gå över.

Iallafall; det jag har bryderi runt just nu, är hur jag får i honom något som snabbt ger lite extra energi precis innan handbollen, just eftersom jag tror att

gympalektion kl 13:00-13:50

mellanmål hemma (smoothie, macka och liknande)

dans 16.30-17:30

handboll 18-19:30

Middag 20:00

inte blir så lyckat.

Usch!  Det ser inte alls bra ut, nu när jag ser det så här uppställt...

Och han kan ju inte trycka i sig macka eller så, för då kräks han väl på handbollen istället. Det behöver ju vara något som gör att han kickar igång och orkar kuta den där sista träningen också. Och han tycker inte alls om bananre då i sin naturliga form som sagt. Annars hade det känts så självklart. och det är vad jag själv kommer att ha med mig-för JAG kommer ju också att behöva befinna mig i granntätorten ända från 16:30 till 19:30. och jag har ju lovat dem på vårdcentralen att jag ska äta något var tredje-fjärde timme, så med mellis hemma vid 15, behöver vi ju fylla på med något båda två. Särskilt om jag ska utnyttja handbollstiden till att gå elljusspåret.
Där får man förresten inte ha hunden med sig, såg jag en skylt om igår.  Är det så där ni andra bor med?

OMS, vad härligt att höra så positivt med dottern och läxorna! Gött!!

Ore, tack så mycket för den länken! Där fick jag klart för mig att det ju är äggvitorna såklart som binder ihop det, så allt håller samman. Bra! Då bore man ju kunna hacka i vad man tycker om av frön och sådant. För ska man binda ihop det med BARA choklad, blir det ju väldigt mycket godis, även om jag tänker mig mörk och 70% choklad.

Vad gäller mina mornar framöver, så är det inte promenaden i sig jag gruvar mig för, utan att vakna. För jag har i hela mitt liv och alltid varit den som kliver upp så sent jag bara kan och där har vi en del av mina egna viktproblem, eftersom jag inte äter frukost ifall jag inte tvingar mig. Jag är T-R-Ö-T-T och helt inåtvänd på morgonen. Jag vill inte prata med NÅN och bara vara ifred. Jag kan inte minnas att jag någonsin vaknat och bara varit pigg. Jag skulle nog behöva en sådan där klocka som sprider dagsljus eller vad det är den gör. Och vet jag då, att jag kan stänga av klockeländet och somna om och sova 1,5 h till, så är risken överhängande att jag skjuter min promenad till Sen I Eftermiddag.
Promenaderna är jag ju igång med, så det sulle ju kunna vara ett steg till i riktningen att få med dem i resten av livet, att orka ta dem på morgonen-eller åtminstone en av dem på morgonen. För jag lär ju ska ha ett jobb (hoppas jag innerligt) och då är det ju inte på dagen jag kommer att kunna gå längre sträckor.
Kanske kan jag åtminstone varva mellan lång morgon och lång kvällspromenad.
Man får ju se vad det kommer att bli framöver också. Tider och så.
När jag jobbade i grossistbranschen, började vi ju kl 5, och då var jag hemma igen vid 14-15, och kunde sålunda promenera i dagsljus och på eftermiddagen stor del av året.
Jobbar man butikstider, funkar det inte alls.

Lappis, den sortens raggisar är den bästa! Och jättegott och jag äter det gärna till fredagsmat, så det så!
När vi bodde i Sthlm, brukade jag och sambon gå och käka det tillluch i Östermalmshallen när vi ibland-som vid inseminarier och annt nöjsamt-hade ärende till stan. Mycket gott!

Förresten kan ni få hurra för att jag idag lägstanoterar på vågen sedan min flytt hit ner till Småland. Det efter att ha stått rätt still och hackat lite upp och ner efter mina matorgier med Piggelin och sedan sväronen förra veckan. Jag säger också trägen vinner. Och jublar såklart över köplatsernani knaprat in!

Mopedvin, det stämde inte för mig i varje fall. Hihi! Och sedan när man träffas irl, så kan jag ändå tycka att men, sådär ser de ju inte ut i galleriet.
Roligast av allt, är ändå rösterna och dialekterna. man borde ju fatta att de som bor i Skåne pratar sannolikt skånska, och de som bor på Västkusten låter som man gör där tec, men det går liksom inte fram i text. och DET tycker jag är lustigt när man ses.