1Up, jag försöker att inte känna efter så noga hur "jag mår" utan bestämma att det är någon mening idag med. Sedan kommer dagen och när det kommer minusgrejor-som att sambon hojtar över min just nu trasiga bil "hur mycket jävla pengar hade du tänkt att vi skulle slänga ut på den där jävla bilen", så har jag inget skydd alls, och andra stunder går det ganska bra och jag glömmer bort en stund att det inte är så lattjolajban.
Sonen är hemma idag, han var fullständigt slut igår och sov i soffan i flera timmar och var ändå så trött att han knappt orkade rulla lussekatterna, och magen "känns konstig", så vi är inte i stan och gör ärenden utan jag är inne och försöker plocka lite-det går sådär, och sambon har försökt kolla felet med min bil-men det går inte alls. Så nu bär han ved och ska ikväll på julbord-med jobbet han hatar.
Tror vi har en virusbacill hela familjen, för sonens mage kråglar, jag är täppt och snorig och musklerna värker, och sambon har en vagel i ögat.
Din beskrivning av er första småbarnstid kan jag klippa ut och klistra in i min dagbok om så är. Samma här altså.