Välkomna till Tivoli Empatia!

Telis, ja men precis! Och det kan ju för övrigt kännas precis lika vidrigt när folk går an om "jaha har du fått något jobb än då" eller som någon sa till mig "är det inte på tiden att du skaffar dig ett RIKTIGT arbete" (det var när jag jobbade på 7-11 vilket givetvis inte är ett riktigt arbete.) Det är inte så säkert att man har större lust att avhandla sin misslyckade karriär eller ångesten runt att vara arbetslös HELLER vid ett middagsbord när man gått ut för att äta och umgås och helst inte tänka så mycket på vare sig sin barnlöshet eller arbetslöshet. Det gääler säkert detsamma för singlar som "borde träffa någon snart", eller för par osm kanske faktiskt inte allas förtvivlat föröker utan inte vill ha barn.

Bättre att fråg på ett sätt där man känner att man faktiskt kan avböja att prata vidare om saken. För det känner jag ofta, att säger jag "det där är inte ett ämne för allmäna åsikte och diskussioner just nu"-vilket främst gäller mitt yrkesliv för egen del och för närvarande, så tycker folk att man är onstig och håller inte alls tyst utan börjar med "jamen jamen".

Då vill man ju skrika istället! Hallå! Bara för att jag inte är i läge att diskutera mitt jobbsökande och mina karriärsplaner, så betyder det naturligtvis inte att jag inte HAR några tankar och drömmar. Bara att det inte är läge att BABBLA om det just nu. För att det är privat, eget och skört, och i en fas där det behövs lugn och ro och jag inte vill ha goda råd eller har några färdiga svar att leverera till undrande släkt och vänner.

Jag har för stunden isåfall lättare att prata om min sorg över barnet vi inte fick, än jobbet. Men det är så självklart att man ska prata jobb, så det är ingen som ens tänker på att det dessutom kanske gör jvligt ont att höra om befodringar, lönelyft och headhuntande likväl som om graviditeter, just när man själv kammar noll och mindre än det. I synnerhet när folk gnäller om hur jobbigt de har det på sina 30 000 tkr jobb och hur lite semester man har. Jag får lika stor lust att säga "vi kan gärna byta" som man kan känna när folk "bara klagar" på sina graviiditeter eller på hur hemskt det är att ha småbarn.

Egentligen fattar man ju att allt i livet har sina sidor, men när något är viktigt och svårt för en själv blir man ju mer benägen att reagera på vad andra säger. Väldigt sällan är ju saker på allvar illa ment, men det kan vara desto mer tanklöst istället.
Sedan kan man ju inte stänga av sitt eget liv och låta bli att prata om det som berör och engagerar, gläder och smärtar en själv bara för att någon annan har motsatt situation heller....

BS, de varnar på nyheterna att man ska hålla sig ifrån trafiken och hålla sig innen om maninte absolut måste ut imorgon. Det väntas uppåt två dec snö i stora delar av landet. Alla skolbussar på Öland ställs in imorgon och stark vind i kombination med mycket kraftigt snöfall väntas ställa till stora problem över landet. Här där vi bor derkar det bli galet mycket och jag tror de sa över Sthlm också.

Jag undrar väldigt över Smint fsk-möte också....

AM, jag tror verkligen du har hel-rätt. Min sambo är mycket mycket båtintresserad och har flera dito vänner varav de påfrestningar du nämner finns i tydligt minne för mig som följt dem under 12 år nu. Just att sköta en båt. Särskilt en träbåt...ojoj! Men att vi bor så kustnära beror verkligen till en stor del på hans drömmar om "att en dag ska vi segla till horisonten i hans båt..."

Och jag, som tycker min sambo (och jag själv) är alldeles för lat (a) för att ens sköta om de andra pinaler som hemmet har i någon vidare utsträckning, ställer mig verkligen frågande till just båtägande och allt detta fixande.
Fast om man blir sådär ohemult rik en dag och helt enkelt kan leja bort allt jobb och bara ÅKA båt -eller om det är lära sig segla man ska, DÅ vore det väldans roligt. Tror jag. Men jag är lite rädd för det där med sjön också faktiskt, apropå att ha blivit harigare. Det är nog för att jag vet hur total noll-koll jag har på vad jag skulle ta mig till ifall något hände ute på havet och jag vore tvungen att försöka egera för att reda ut situationen.

Åh men herreguuuud vad jag blir totalless på patetiska män som absolut och totalt bara vägrar att lyssna nån enda jävla gång!

Jag bad min sambo-som skulle handla på hemvägen att ta "en pappkartong med orange färg. Det står Libresse på asken och det är trosskydd, inte plastförpackningar med bindor jag behöver"

Hem kommer han med en blå plastförpackning med de tjockaste och längsta nattbindor som finns. Fråfga på affären var alldeles för pinsamt och det är minsann inte så jävla lätt att köpa sådant där. Nä, men skillnad på papper och plast och på fägerna oregnge och blå är väl rätt tydlig? Och varför inte ringa hem då och fråga? Nej, för "jag vill inte stå bland allt folk och prata om sån´t där"
Allvarligt talat så trodde jag inte sådant kvalade in under "pinsamt" när man kommit upp i vår ålder, genomlevt ivf-ruljansen och allt annat som tillhör vardagslivet.

Jag är helt övertygad om att han köpte fel med flit och vilje i förhoppningen att jag ska låta bli att sätta upp just den varan på inköpslistan fler gånger.

Åh fatta vad man skulle skrika rakt ut ifall det plötsligt hoppade fram en APA i ens bil medan man körde! Shit vad livsfarligt!!!

Jag har alltid velat ha en sådan där pytteliten dvärgsilkesapa, helt enkelt bara för att de är så himla söta. Att de bajsar ingår inte i min barnsliga fantasi om att man kunde ha något slags stort växthus. Där kunde även kolibrier och jättestora fjärilar bo. Helt skötselfria och utan att lukta illa alls...och utan att kosta något som helst att hålla tropisk värme i vintertid. Hihi. Jätterealistiskt. men som sagt, i fantasin ska ju allt vara möjligt...

När det gäller att komma ihåg saker, så är en det en av våra främsa källor till gräl och irritation härhemma. Glömma, byta plats på, inte lyssna ordentligt, inte läsa den förbaskade inköpslistan etc etc. "Kommer du ihåg vart jag har lagt min" är det värsta. Helt obetalbart. "Nej. Det kommer jag inte ihåg."
Men så är han ju också uppvuxen i familjen som säger "man får alltid ge sig iväg tre gånger" (dvs man får vända två för att fixa sådan t man glömt) och så säger de stolt "jomen vi hann fram tills det började"
För mig och min mamma som gärna vill vara ute i god tid och som vill ha koll., planerar och gärna förutser saker, så är det sådant som är en källa till hjärtbesvär.

Har ni förresten apropå planering, noterat att det kommer att ta slut på julgranar i år? Redan den här veckan spår man, eftersom den myckna snön i Skåne och Danmark gjort att de helt enkelt inte kommer åt att skörda så många det behövs. Dyrare är de också, eftersom det är färre i tillgång och de som finns har kostat säljarna massor att köpa in pga merjobbet.

JAG har inte FB så jag vill väldigt gärna se bilder på Yngla!

September, åh men nej! Jag har sällan hoppats så mycet att min magkänsla är fel.