Välkomna till Tivoli Empatia!

September,
förresten jag håller tummarna för att ditt VUL ska se bra ut!  

Själv var jag förresten på en föreläsning häromdagne och kände mig som VÄRSTA NÖÖÖÖRDEN!!
Det var en läkare på den kliniska sidan av mitt jobb som häll föredraget och det handlade helt enkelt om cryporeservation av ägg och embryon. Jag tyckte det var skitintressant fast jag gissar att det för de flesta var rätt torrt och trist. Men med lite kunskap från tråden så satt jag där och tänkte "aha såå många dagar blasotcyst alltså och så kan man antinge göra en transfer eller så fryser man aha...." Och sedan när ahn kom till mer statistik var det jätteintressant att se hur många av deras ägg som befruktades och av dem hur många som gick vidare til blastocyser och sedan hur många graviditeter de fick.

Men som sagt, jag ÄR ju lite skadad.....  

Nu blir det nog snart lunch.



kraaam till alla er godingar!  

Snabbt in sedan måste jag vidare.
Ville mest säga att jag har hört att just delat sovrum mellan syskon är bra! De har då sällskap av varandra och i vissa fall kan det minska nattliga promenader till föräldrarnas sovrum.  
Har till och med hört läsningar där man haft en enda stor madrass på golvet där båda syskonen sov tillsammans vilket de tyckte var jättemysigt. Särskilt om barnen vill ha nära kontakt med ngn annan människa när de sover. 

Vår lilla stora tjej har sover också nästan jämnt med oss. nu Hennes säng bredvid vår står rätt tom på nätterna...
Men jag tycker att så länge man sover ok gör det mig inget. Det kan t o m vara mysigt. Och om vi känner att vi behöver få sova mer "ifred" så tar vi en natt eller två på soffan. Det går bra det med. 
Det skiftar lite beroende på natt. Ibland far hon runt lite väl mycket och särskilt jag hamnar nästan i hennes säng då...! Men som sagt, dels vänjer man sig och så känner jag att nätterna ändå är såpass bra att jag inte har ngt att klaga på . Hon sover oftast nätterna igenom och vaknar kanske upp en eller två ggr och vill ha nappen. Annars är det rätt lugnt.

Vill dock skicka en KRAM til parnassia!!! :p
Det låter oerhört jobbigt!

En av mina vänner hade problem med deras andra barn som en period vaknade upp VARJE natt och illskrek och var otröstlig ungefär mellan kl 02-04. Tror detta höll på i ca 6 månader!!! Det höll på att knäcka dem. Men så plötsligt gick det över. De vet fortfarande inte vad det var. 

Tyvärr har jag inga råd. MEN jag har även hört att läkemedel till barn ges ibland då det verkligen behövs men man är självklart noga med att inte ge det för länge. Jag tror att man inte behöver vara rädd för att ge sitt barns sömnmedel om det handlar om en kortare period. Det finns ju de personer (även barn) som kan behöva hjälp med detta en tid, men naturligtvis ska man vara vaksam och inte köra på med piller alltför länge. I samråd med bra läkare tror jag dock det kan vara bra OM de tror att det ev kan finnas ngn mer fysiologisk anledning. Eller även att föräldrarna kanske ska kunna få återhämta sig lite under en period också. Så inte hela familjen går på knäna för det är nog betydligt värre än att ens barn för sömntabletter under säg ngn månads tid...?

Helt galet men vi har 14 grader o sol här idag!!!! Jag får vårkänslor...!!

AM Haha låter som ni får annonsera efter flickvän snart då? "Tjej med positivt sinne som gillar barnvagnspromenader i skön miljö sökes. Du måste ha ryggkli-talanger eller annan likvärdig expertis. Svar till Handsome H."

Hattis, Hm mensen bör komma i helgen så innan dess är ingen ide att testa. Usch jag vet inte ens hur jag känner inför detta. Är skräckslagen för ett plus men skulle samtidigt känna mig glad om det blev ett tror jag.... Skitsvår situation. Sirat vase scenario är ju att jag fortfarande är arbetslös och att vi ej fick Green card o att maken då måste hinna klart här under hösten... Och råd till större lgh har vi ju inte ens m två löner så prat om "egna rum" ligger ju lååångt bort för oss. Då blir det till att fixa lösning i vår 2:a med bebis och 3-åring! :- o Jaha vi vet ju ännu inte. Kanske kommer tanten somvanligt och ja jag skulle nog känna lättnad då iallafall...