Välkomna till Tivoli Empatia!

Alltså, NU måste jag verkligen lägga mig..."Varför ska hon gå till dagis mitt i natten?" hallå! Hjärnan? Kontakt...

Piggelin, åh! *andas ut* då hoppas jag det löser sig "Det lööööser säj" som jag brukar säga...

Skitkul att du gillar Prinsgatan. Det ska bli jättekul att SE ALLA BILDER sedan, på brud, klänning, bukett och hela killivitten...*blinka blinka*

Vårt UL gick bra! Båda har hälsan och Ada har växt ikapp Beda ngt lite till, vilket är väldigt bra. *glad*
Läkaren (och BM) är på mig varje gång att jag snart blir sjukskriven vare sig jag vill el inte för att undvika förtidsbörd. Senast i v28 bör jag åtminstone gå ner i tid tydligen (drygt 2v kvar). Just nu ligger Beda längst ner och med huvudet ner men de kan ju vända sig många veckor till.

Tack för tips om kräm och strumpbyxor mot åderbråck, ska kollas upp.

Sweet: förstår att du har ångest över jobb och framtid i USA, hoppas att allt går vägen!

Sweet: självklart ska jag lyssna på läkarna! Tycker de att jag bör bli sjukskriven så går jag med på det såklart. Nej vara på neo vill man inte, och även om vi med största säkerhet hamnar där ändå så vill vi gärna begränsa tiden där så mkt som möjligt. Jag jobbar inte för att vara kaxig utan för att jag mår så himla bra än så länge. Jag sitter ju här vid datorn och mejlar och svarar i telefon och det är väldigt lugnt för kroppen. Dessutom begränsar jag redan nu mitt engagemang så att jag inte blir stressad. Det sjuka är att jag märker att jag blir tröttare på helgen än på vardagarna. Det tog ett tag innan jag insåg att på helgen är vi igång konstant med att fixa saker hemma, åka iväg och handla ngt, fika på stan etc. Det blir inte samma vila för kroppen som när jag sitter här på min kontorsstol.

Nu i söndags tog maken Moa med sig och åkte för att handla för att jag skulle vila i soffan. Men då fick jag ett ryck att städa upp i bokhyllan i gästrummet (som sett för jävlig och kaotisk ut i flera månader), så jag vilade ju inget. Och det är lite det jag är rädd för - går jag hemma så kommer jag att tänka att "jag kan väl lika gärna slänga in en tvätt när jag ändå går hemma", "jag kan väl lika gärna städa upp lite i klädkammaren" osv.

Jag har mer tänkt att så länge jag mår bra och inte har ont/värk el sammandragningar så kan jag jobba...? Men som läkaren sa "du är nog inte ett fysiskt unikum du heller" så förr el senare hinner det väl i kapp mig.

Åter från VUL och där sprattlade en normalstor liten en! Jag vågade aldrig tro utan all glädje bara sköljde över mig. Nu ska jag fortsätta att inte stressa men inte heller berätta för familj förrän efter KUB eller v 16 eller så.

Tjoho! 

Hej tråd!

Enhandsskriver igen.

Lappis
Trevlig resa och kör försiktigt, det är halt. Och akta renarna. Och notera 50-skyltarna i byns början, de flesta turister verkar ha svårt att se dem. Nu har ni i och för sig redan åkt och du läser inte det här, typiskt!

Heja Ada o Beda!

Varit på familjecentrum med fröken Social idag, fullt upp att kolla på alla och allt. Hennes nästan jämngamla kompisar bara sov mest hela tiden, Yngla tog en powernap på 20 min, sen var hon igång igen. Kul nu när hon börjar bli mer kommunikativ! Skadar ju inte att hon är världens sötaste heller.

Nenne - nu har hon äntligen passerat Prickens födelsevikt, 4875 g idag, 9 veckor gammal.

Vi kommer (nästan säkert) få en hyreslägenhet från 1 juni, i en håla en bra bit norr om stan. Fanns en poäng med att jag aldrig gick ur den där bostadskön som jag ställde mig i 2002. (Precis som du BS har jag inte vetat hur man gör. ) Från slutet av mars fram till 1 juni blir det nomadliv, suck...

Inte här! Det är taget och min son tycker det är "ett JÄTTEBRA namn". Han är för övrigt i chocktillstånd.
När han öppnat filen på datorn med brevet fån hunden och bild och allt satt han bara och stirrade en lång stund, gav småningom ifrån sig ett litet misstroget ljud, stirrade lite till. Tittade försiktigt på mig, sedan sin pappa, på datorn "det här är inte sant va? Är det här sant? Är det på riktigt mamma? Mamma? är det det?" Sedan skrek han rakt ut, kastade sig om min hals och grät mot min axel en stund snyftandes "En hund! Ååå en liten riktig hund"
När han hämtat sig två sekunder rusade han upp ur soffan och hojtade-"men kom igen då! vi måste ju städa undan alla saker som är på golvet och som hunden kan nå!" 
Nu är han i skolan. Jag gissar att han för stunden har drabbats av ganska svårartade koncentrationssvårigheter....

..när han slutat ska vi åka till Kalmar och äta sushi, enligt önskemål. Sedan fika på kondis -och så kika på en hundbädd då, naturligtvis. Jag anar att han kommer att ha en del övriga förslag på inköp av pinaler åt lilla Truls. Men det får bli efter lönen, för nu är det tämligen skralt.

Egentligen håller jag på att stapla ved med min sambo, men jag måste ju fixa lite kaffe och medans det blir klart smiter jag in...

Nu är väggen till vårt nya sovrum klar! Det blev himla bra! Vi tog en massiv innerdörr med en spegel och jäklar vad mkt snyggare än våra standard-dörrar. Vi vill ju byta alla innerdörrar till massiva men vi är ju tyvärr inga krösusar så det får vänta till ngt annat år. Maken ska tapetsera vår fondvägg på söndag och sedan kan vi börja flytta in, jippiiiee.