Välkomna till Tivoli Empatia!
Jag försöker verkligen läsa lite varje dag så jag inte tappar kollen helt på er allihop. Men det är egentligen inte alls läge för mig att hänga såmycket här just nu.
Jag har så mycket med att försöka hitta bra rutiner och allt som rullar på med teamet och de olika personerna jag har tider hos, träningar, läxor och matcher för sonen och så hans nyväckta mat-och bakintresse, mina bollövningar och promenader plus allt annat som faktiskt behöver hända hemma oavsett sjukskrivning eller sorg. Elda, kånka ved, diska, tvätta, hålla undan den värsta skiten (det går sådär) och så naturligtvis planeringen av mat varje dag-maten hör ju till mitt upplägg dessutom.
När man är där jag är nu, så räcker resurserna inte riktigt till, men jag gör så gott det går och även om jag inte kommenterar allt ni gör och upplever, så hänger jag med efter förmåga och BRYR mig gör jag helhjärtat.
En hund mitt i allt? Är hon galen tänker ni.
Ja det tänker jag med.
Fast vi har ju faktiskt pratat om hund och kollat uppfödare på rasen i sisådär tre år nu, så det är inte så värst överilat, även om det blev lite tidigare än tänkt.
Och egentligen är nu kanske lika bra, eftersom jag ju mest är hemma och valpen ju behöver den tillsynen nu.
Min son kommer i varje fall att smälla av. Han fyller år på torsdag och då ska jag berätta för honom att efter helgen kommer en liten person till att bo här. Jag tror sportlovets aktiviteter kommer att ge sig helt av sig självt faktiskt...