Välkomna till Tivoli Empatia!

Lappis, det är verkligen inga små beslut att fatta! Klart man måste få tid att låta det sjunka in.

Koko, usch vad otroligt tufft med sjukdom och död. . "Farfar och lammen" tror jag det finns en bok som heter. Annars tror jag som AM på att vara rätt rak och krass såtillvida att barn faktiskt sällan krånglar till saker så mycket-och klarar mycket mer än vi tror många gånger.

Vickan, det var jag som också ska ta tag i vikten. Men jag tror inte så mycket på en tråd här på forumet-då blir det genast en vikttråd bland alla andra. Och msn blir kanske krångligt? FB har jag inte, men jag har inget emot ifall ni köre n grupp där. Jag kan ha stöd av er ändå och någon liten rapportering kanske kan få rymmas i den här tråden vi redan har?
Den här veckan har jag dragit med mig min systerdotter på mellan en och två timmars promenader varje dag, kan jag starta upp med att notera för egen del.

Liten, du bara fattar intehur glad du varit med och gjort en tjej här....

...och apropå det som Liten bidragit med: Det är ju ta mig tusan bara helt otroligt och fullständigt fantastiskt vilket gäng vi är och så många olika områden i tillvaron vi har hjälp, stöd och glädje av varandra på, här i vårt Inter-nät-verk av vänner!
-Som det ser ut i skrivande stund, har min systerdotter från och med den dag hon kommer hem igen till Stockholm, en studentlägenhet, lagligt uthyrd i andra hand och på allra minst ett halvår. Hon sitter och ser ut som en fågelholk och kan inte fatta att det nog är sant. ÅH vad skönt det känns!!!

Hihi! Chokladbollar, stenar och splkulor, bondgårdens minsta plastdjur etc är en del av det min son lyckades peta in i den gamla videon.
Men roligast såg den lilla mina-hemglassbilen ut, när han -utan minsambos ringaste aning-parkerat den i ugnen. När den började lukta rikgit illa, hade hjulen och det glada aisiktet smaält ut till en något ledsen uppenbarelse, men den orkade ännu ge ifrån isg ett stilla, om än förvrängt spelande innan den dog.
Men bränd plast luktade det ett tag.

Men Å! Kram Koko och kram Lappis!

Koko, jag hoppas den begravningen blir en sådan där fin, som det kan vara, mitt i sorgen.

Lappis, hoppas verkligen att det inte spritt sig, utan blir en bra prognos.

Vad ÄR det för fel på mänskligheten, undrar man ju:

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/man-laste-in-och-valdtog-dottrar-i-41-ar_6416084.svd

Men vadååå för summa? Här har jag uppenbart missat både en rolig tråd och personligheter!
Gemma, berätta berätta, vem är du då, om du säger nu och man inte vet ett smack om Shanghai? Du tycks höra ihop med dem som gillar Det Goda Livet , där resor ingår i definitionen?

Jag har inte tid att sitta här, jag måste promenera. Nu ska jag ut igen så jag hinner min runda innan Brandförsvarets årsfest i eftermiddag/kväll.
Jag har just färdigställt den tipsrunda som blev vår uppgift att bidra med.

Jag vägde idag ett kilo mindre än jag gjorde i måndags morse. Det får betraktas som gott anser jag. Jag är särskilt nöjd med att jag GÅTT ner kilot, eftersom jag verkligen verkligen behöver röra på min stackars värkande lekamen, i hopp om att kanske därmed framöver få mindre ont. Fast just nu gör det ju snarare mer ont förstås, men det ingår ju i kommaigångandet.

Min systerdotter har börjat logga sina träning här: www.Dumbbell.se
Det går visst att ladda ner en app så det funkar ihop med telefonen, så hon kan skriva in precis hur långt hon gått osv. Men jag har börjat föra min dagbok där, helt utan telefonen. Det är ju gratis, man får diagram och det är mer överskådligt än mina egna tidigare hemmagjorda dokument. Kanske något för någon annan som är på G?

Man kan skriva in mat och allt möjligt om man vill.

Parnassia, kräftorna blev succé helt enkelt!
Jag lyssnade på tre-fyra olika hur ni brukar göra, och doserade sedan efter någon egen slags blandning av dessa. Det blev mycket gott, till min stora glädje. Jag gav ett smakprov på 10 st till sonens bästis föräldrar, och de sa att det var de godaste kräftor de någonsin smakat. Eftersom han är kock så kändes det lite extra kul.
Ikväll krockar Brandkårsfesten med kvarterets årliga kräftskiva. Kanske ska jag tina de 20 st jag har i frysen och kvista över sent omsider till kräftfesten? Eller inte. Jag kan ju gå dit ändå och vara lite social. Eller vara social på den fest jag redan är på. Vi får se...

Fast först var det den där stavgångspromenaden ja.

Vickan, klart hon är! Hon håller på med förberedelser för fullt och har bla lovat ta med pennor til nämnda tipspromenad. Jag ska hälsa!

på tal om promenad så var det ju den ja...

-så! Nu är MBT skorna på och jag GÅR nu. Hej´rå!