I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Idag är det en glad fru sy här. Det var nämligen så att vi var inne på sjukhuset i natt igen för jag hade så ont och det spände i magen. Hade även ett tryck neråt så vi blev oroliga. Men det var ingen fara, bara Orvar som växer och sparkar och har sig! Tappen hade blivit längre och inte tvärt om... gått från 34mm till 44mm sen i måndags! Det måste ju betyda att vilan och droppet hjälpte! Läkaren tyckte jag skulle fortsätta ta det så lugnt ett tag till eftersom det tydligen funkar bra på mig. Ska på ny koll på måndag, då jag hade den tiden sen innan. Skulle inte förvåna mig om den läkaren tycker jag ska upp och hoppa eftersom det blivit så bra, så jag kan jobba igen. Vill såklart inget hellre än att kunna vara uppe men vill verkligen ta det lugnt så det inte försämras igen. Eller så är det kanske så att allt är bra nu så jag faktiskt kan vara igång? Som vanligt vet jag bara inte vilken läkare jag ska lyssna på!?!

Kram och hoppas ni alla får en bra helg! Och att ni som är förkylda blir pigga fort! 

Åh vad underbart fru sy!

Villemoa: så himla tråkigt med förkylningen som bara fortsätter.

Idag är en dålig dag, jag vaknade upp och hade planerat att gå på min guddotter Elsas första födelsedagskalas, men jag klarar det inte. Det kommer att komma massor av människor med små friska knoddar i ålder 3-0 år. Jag känner mig som världens bittraste människa, men jag klarar fan inte av att sitta med massa morsor som gnäller över att de aldrig får sova eller att allt är så jobbigt och deras män hjälper aldrig till och yadayadayada.  För oss är det liksom så att spädbarns åren med största sannolikhet kommer att bli de enklaste för oss. Sömnlösheten kommer att fortsätta i all evighet känns det som. Hon kommer ju smyga upp på nätterna och leta nycklar till kylskåpet, eller försöka dyrka upp skafferiet.

Precis som jag inte orkar förklara vart mitt barn är, och dra hela den jävligt tråkiga storyn om allt- Alla som kommer vet att jag var gravid, de flesta att jag fått förtidigt, en del att hon har ett syndrom. de flesta är precis som H läkare och jag orkar inte prata om pws,. Jag orkar inte vara den där som de tycker synd om samtidigt som de kramar om sina egna avkommor lite extra och tänker tack gode gud att det inte drabbade oss. Ergo jag stannar hemma, äter pop corn, hånglar med min man och gosar med min underbara unge och låtsas som att pws inte finns!

Herregud jag trodde aldrig att ajg skulle sjunka så lågt att jag sitter och är bitter över att alla andra har friska barn. Men man måste väl ner på botten innan man kan resa sig igen

Flamman.....

Fan vilken jävla knöl han är!!!
Jävlafegakarlslokhelveteskräknötpissnisseaphjärnai diothelvetehjärndödasatansmygghelveteteflonhjärnsg ubbe!!!

Så, nu har jag svurit nog, fast jag kan mer om det behövs, men nu är jag FÖRBANNAD!!!

DET där är så jävla (oj, där kom en till ) fegt, så lågt!!
Att säga att han inte vill träffa vänner eller släkt, det är för att han är rädd och feg, just nu sticker han bara och vill nog inte inse vad han mister, han fegar!
Att spotta på dig och din familj är vidrigt, han är en vuxen människa med eget ansvar och så mycket som ni gjort för honom har han ingen rätt att göra så!

Han har INTE gått omkring och varit olycklig i flera år, för då skulle det ha märkts, så sensibel som du är, och HALLÅ!!! Han ville ju för fan (förlåt igen) ha fler barn med dig för bara ett litet tag sen!!
Det är nåt han skyller på för att slippa ta eget ansvar, och för att nån dårkucko eller fler i finland har hjärntvättat honom!

Jaha, ännu en karl som kommer att klassas in i kategorin ÄRKEAS....

Flamman, jag är glad att du skriver att du tänker leva, jag vet att det gör så ont nu att det känns som inälvorna är vrängda utochin, och jag kan inte göra nåt åt det, men jag önskar att jag kunde!

Du och barnen kommer att klara er bra, mycket bra, men det kommer att ta ett tag innan du ser det, och tills dess kan jag bara upprepa det Blomman skrev igår:

Vi tror på dig, åt dig, tills du orkar själv!

Kram