I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Flamman, ja att resa inom Sverige är verkligen apdyrt! Du får åka till Övik och Daa med, så får ni samåka neråt och plocka upp Heloise på vägen. Eeeh...från Övik lär ni alltså hyra en minibuss, med tanke på att det blir...6 barn!

Lanovia, de där man kan umgås lite med på hemmaplan, är SÅ värdefulla! Grattis till din kompis.
Men hjärnan, den måste jag säga att den är lika skrämmande nuförtiden vare sig jag blandar in mitt barn eller ej. Jag får nog snart skaffa sådana där timerknappar till spisen som gamlingarna på hemmen har.

Mäh! Jag skulle inte ha en blå gubbe där, bara en lite missnöjd

Flamman, jag tror i ALLA aspekter på att den där mannen flyttar in permanent. Och jag förstår så på djupet vad det är du sysslar med och försöker få ordning på. Det må vara sant att man inte blir lycklig av pengar, men man har bättre förutsättningar att slippa spänningshuvudvärken och tandagnisslan, magkatarren och sömnlösheten.
Sinnesfrid och ro att bry sig om resten av livet, inte bara räkningarna.

Flamman, i somras, innan jag läkt ihop tillräckligt för att orka de där raska promenaderna, SATT jag mig i bättre själslig och mental form. Ute i min trädgård. Under ett blommande äppelträd eller ett skuggande päronträd. Blicken mot ån, mot bågarna med klättrande humle, mot det eviga blå. Mot tusenskönorna och liten hundvalp som envist plockade dem. Med öronen fulla av vattenfallet, fåglarnas tjut och vindens prassel i löven.
Jag hade föralldel med mig en bok ut, men det var oftare jag bara satt där, än jag läste. Jag kan inte nog understryka, hur viktig den tiden var för mig, och vilket misstag det vore att tro, att jag inte gjorde något för att bli bra under den tiden. Men det är rätt svårt att tro sig själv och att få omgivningen att förstå och lita på processen. Den här sommaren vill jag också sitta under blommande träd, men jag vet att jag idag har kraft att också gå den där raska promenaden i skogen. För min skull.

*alldeles

Det vore jäääädrigt ballt om vi sågs och Syrinx hade med sig flöjten, Lanovia klarinetten , Aleta gitarren och så vidare. Vi kunde sjunga och spela så det stod härliga till!

Nu ska jag gå ut med hunden och möta sonen längs hans promenadväg från skolan.

Apropå promenader och mina knän - vet ni var man köper typ knäskydd? Alltså, inte sådana där man har när man åker inlines , utan mjuka, ni vet. På sportaffären eller hos naprapat eller vad? Jag funderar på, ifall det kanske vore en bra investering för mig att ha något stöd runt knäna, dels för att hålla just dem varma, men slippa långkallingar, det är tydligt att när jag blir kall om benen, får jag mer ont. Dels för att det kanske kan vara positivt även allmänt mot värken tänker jag? Kanske tex som ett stöd för knät när jag går? Men, undrar vad mer exakt det är man ska ha då? Jag borde nog återuppta min kontakt med sjukgymnasten.