I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Jag längtar efter att det ska bli "normaltid" igen.
Jag verkligen avskyr att det ska meckas med klockan!

Min mat-och-sov-klocka tar ingen som helst hänsyn till sommartiden så nu har jag vinglat runt i livet sedan i mars (?) och varit hungrig när det inte är lunchtimme längre och somnat runt ett, halv två varje natt och väckts av en ringklocka som ringer minst en timme innan min kropp tycker att det är dags att vakna...

När sommartiden infördes för en massa år sedan (vi hade faktiskt sommartid i början av 1900-talet också men riktigt så gammal är jag inte ;) ) så var oron stor över hur mjölkkorna skulle klara tidsomställningen.
Så vitt jag vet klarar dom det skapligt till skillnad från mig!

Jag har hittills bara träffat EN enda person förutom mig som är helt oförmögen att "ställa om sig" när tiden ändras. Blir någon förvånad när jag berättar att han liksom jag är måttligt intresserad av att resa utomlands? :-]

Trött, sur och grinig är jag.
Och det regnar min själ hela tiden!!!
Mitt tak läcker :(
Fast bortsett från taket som läcker så gör det inte lika mycket längra att det regnar varje dag för nu har älgjakten börjat så då vill jag iaf inte ut i skogen och placka svamp.

Men sura över att jag inte hunnit plocka nån svamp innan älgjakten, för att det regnat varenda dag i ett par månader, det kan jag göra!!!
Inte så konstruktivt kanske men i alla fall :)

Kanelbullar var det....

till er alla!

Heja Ninnis!
13 feb är min yngsta dotters födelsedag å hon delar gärna med sig av den :)

Heja alla andra oxå för den delen!

*börjar fokuserat att läsa ikapp en himla massa inlägg!*

Får nog (kanske lite rodnande men bara lite) erkänna att det väldigt ofta uppmanas något snarlikt vid mitt och yngstas middagsbord... Fast min version är nog:
 "Men ta och peta i dig det där nu! Det är bra med lite kek i kistan!"...
Jag kanske inte ska vara så förvånad över att folk konstaterar att jag är från Sthlm en sisådär 25 år efter att jag flyttat därifrån?

Fast nog används åtskilliga 'gammelmodiga' uttryck i hemmet också.

Och Jerusalms förstörelse verkar ha blivit ett permanent tillstånd i lilla stugan :(

Fast jag har äntligen unnat mig nya madrasser nu!
Å efter en period av vidriga mardrömmar så blev det oerhört viktigt att byta ut hela sängen (kallas sån't för att bearbeta?).

Så nu står en nyer och finer sängstomme hos storebror (skänkesannons på Blocket & precis en sån jag ville ha och allra sötaste bror åker o hämtar  ) och väntar på att släpvagnsuthyrarna ska lägga dubbdäck på kärrorna för jag vågade inte åka 22 mil på sommardäck i helgen som var.

I väntan på sängstommen så parkerade jag ena madrassen på en matta på golvet - ljuvligt att vakna utan onda axlar och rygg! - och det är himla bra med liten fallhöjd när man helt plötsligt byter får 180 cm bredd i ensamt majestät till 80 cm... O.O

FB har jag men där spelar jag spel!
De av hugade vänner/bekanta/släktingar som prompt vill bli FB-vänner varnas nogsamt för att eventuella spelposter kan leta sig fram (fast jag brukar tydligen lyckas rätt bra med att skona de som inte spelar) och att jag är prutt-tråkig om det inte handlar om nåt ave de spel jag för stunden spelar

Någon BT-grupp är jag dock inte med i.

Hej allamehopa och en trevlig allhelgona helg till er!

Flamman -
enligt djurskyddslagen ska de flesta "burdjur" vara minst 2, undantaget nån eller ett par  utpräglat solitärlevande hamstrar.

Kaniner borde gå bra att ha ute året om även hos er eller möjligtvis i ett kallgarage eller så. Kaniner i vår inomhustemperatur fäller mest eftersom det faktiskt är för varmt för dom.
Fast det är klart, det krävs en rackarns motivation för att hålla utekaniner riktigt tama och trevliga.

Marsvin ska undvikas helt om det finns allergi i familjen - marsgrisar är, tillsammans med häst och kanin, bland det mest allergiframkallande i pälsdjursväg. Tyvärr.
Innan vi skaffade våra grisar så allergitestade vi oss alla tre för att slippa tråkigheter.

Burfågel skräpar och dammar hejdlöst och är inte så lyckade om det finns astma i familjen, hur det är med allergi vet jag inte. Fast fåglar är fantastiskt underhållande även om gos-faktorn inte är så hög!
Vi har nu 5 undulater i en flygvoljär i vardagsrummet så jag har återgått till "skrikande bebis-stadiet i livet" - enda gången vi tittar på svenska tv-program är när det finns text
Just nu avslutas dessutom höstens ruggningperiod och 5 undulater som ruggar samtidigt resulterar i en dammsugare som får jobba mer än en gång om dan!
Vi var bortresta härom helgen och vår stackars djurvakt trodde att nån undulat hade dött eftersom golvet framför buren var tjockt med fjäder och dun!

Förutom skogskatten så ska även Sibirisk katt vara 'snällare' allergimässigt, även det en stor och rejäl katt med lite 'hundigt' beteende.
Om man sen badar sin katt regelbundet så minskar också allergibesvären, utställningskatter brukar därför tålas lättare av kattallergiker.

Fast med en befintlig allergi i familjen så blir det ju en kalkylerad risk oavsett vilket pälsdjur man skaffar. Ju mer utsatt man blir desto mer allergisk blir man ju tyvärr

Min bror har en sköldpadda av nåt slag (rysk landsköldpadda?) som är otroligt social och följer efter bror vart han än går! Gosfaktorn är väl inte så hög där heller men i alla fall.

Ödlor kanske? Mina kamrater som har skäggagamer påstår att de är väldigt keliga.

Nä, nu är mina jobbmässiga allhelgonasysslor klara så nu är det hemgång. Är lite glad att jag slipper jobba helg för det är ett enormt tryck med bilar och besökare på kyrkogårdarna redan nu.
Men det är så vackert med alla tända ljus på kyrkogården under helgen så det nästan gör ont <3

Frid!

Haha, undrar om vi har haft samma mattelärare?

Första mattelektionen i 9:an så spände han ögonen i mig och utbrast "Om ett glasspaket på Konsum är nedsatt till 9 kronor istället för 13 kronor - hur mycket sparar då fröken Klockarbol i procent när hon köper glasspaketet?!?"
Jag svarade mycket sanningsenligt att jag inte skulle spara någonting alls utan istället förlora 9 kronor eftersom jag inte tycker om glass och aldrig skulle ha köpt paketet om det inte hade varit nedsatt...

Ut åkte jag så det visslade i de gamla anrika dörrarna, tilsammans med ett löfte från min lärare att om jag inte visade mig på lektionerna i fortsättningen skulle jag få godkänt betyg i slutbetyget...

Så det gjorde jag inte och det fick jag!

Jag skulle nog också behöva läsa lite matte... Tack och lov har Yngsta en fantastisk lärarinna som lägger upp pedagogiska förklaringar på klassens hemsida så föräldrar som jag ska kunna hjälpa till med läxorna!

Nu tar jag min huvudvärk från Hades och går å lägger mig.

Pöss på er!

Yay!!!!

(jag behöver en smily som hoppar, skuttar och viftar!)

Å det här är ju en anledning till att jag inte ska läsa tråden sent på kvällen...

Jag e ju höjdrädd jue! Hur ska jag kunna sova nu dåda?? När det kvillrar i knävecken å e alldeles svettigt på ryggen

Stort och varmt GRATTIS till tösabiten

Been there, done that Lanovia - fast patetisk är man ju faktiskt inte när man återger en vardag fylld med sådant man inte kan påverka?

Minns klart och tydligt perioden när någon (oftast jag) alltid var sjuk... Minns dessutom klart och tydligt alla "duktiga och perfekta" människor (ffa kollegor) som upplyste mig om att deras barn aaaaaaldrig var sjuka när de gick på dagis och framförallt - inte blev ju Dom sjuka bara för att barnet var sjukt!?
De som inga egna barn hade upplyste mig (i all välmening förstås) att deras föräldrar inte kunde minnas att de hade varit sjuka när de gick på dagis!

Märkligt nog så har samtliga av dessa personer, som nu har egna barn eller barnbarn, en helt annan historia att förtälja idag...
För tänk så hopplöst det är med sjuka dagisbarn som aldrig hinner bli friska innan det är dags för nästa omgång och tänk så 'giftiga' småbarnsbaciller är! Man blir ju sjuk själv på en gång, voj, voj...

Efter att ha blivit kallad simulant och arbetsskygg av ovan nämnda kollegor och dessutom behövt lyssna till trams i stil med "Men det måste ju vara nåt feeeel på ditt barn som är sjuk så ofta"  i ett par år tid så kan jag väl säga att att jag inte polerar några martyrkronor åt dom nu

När jag läser dina inlägg Lanovia så minns jag hur tungt och ändlöst det kändes där och då, jag känner en stor tacksamhet för att ha sluppit uppleva såväl förkylningsastma som krupp, jag känner i hela kroppen hur fantastiskt det kändes att vakna utsövd nån gång ibland och hur himla lurad jag kände mig när allt börjar om igen.
Och framför allt så vilar jag tryggt i att vi alla tar oss igenom det och hur viktigt det ändå är att glädjas åt det lilla här och nu. Det ska jag träna mer på även om jag har passerat småbarnsföräldraåren med råge

Vet ni vad? Jag sket i att vänta på att skilsmässan skulle bli slutgiltig så nu har jag bytt efternamn till mammas flicknamn

Puss på er!