-
Jag veeet. Det är därför jag tjatar lite på dig. Du är viktig och dina tankar och känslor betyder något för mig att få dela. Jag vill dessutom tro, att det för de flesta av oss-även om man är olika pratsam och så- är bra att höra sig själv säga saker högt, för det ger lite luft åt allt som trycker på inombords, och dessutom brukar det liksom sätta saker i lite perspektiv så man själv ser och hör en massa som man kanske egentligen inte visste att man visste. Bla bla...Fru E skrev 2012-03-14 08:07:01 följande:Blommis- den där spärren har jag alltid, har svårt att dela med mig av alla tankar. Många som stängs inne istället för att komma ut.
-
Förövrigt har jag och sambon påbörjat Operatin Vårstädning, vilket bla innebär att jag plockat undan de sista kvarstruntade julsakerna...
Jaja, skratta ni! Nu är det iallafall igång, och det är påbörjat på så mångahålla att det bara är helt nödvändigt att slutföra, eftersom bla täcken, filtar och mattor är slängt i tvätten, madrasser och dynor, soffkuddar och gud vet allt, utburet på balkongen, piskat skakat, ristat och vädrat. Ett par av fönstren har jag putsat, för att inte tala om alla dammtussar som svepts undan-fast än är det oerhört mycket kvar, så jag hoppas vi inte kommer av oss alltför tidigt. Sambon brukar liksom vara mer än nöjd efter en dag som idag och tycka att han städat för resten av livet typ. Och då är det inte ens i närheten av rent, undanplockat och färdigställt. Men jag gläder mig åt att ha börjat. Det är lättare att fortsätta då.
Kram alla!
-
-Nämen HEJ Aurum! Eller XXXXX, -fasen, vad var det nu du hette förr... jag vet mycket väl vem du är jöh, och jag har dessutom undrat hur det gick med dig, fast tänkt att "så tok-kär och galen som hon var när hon försvann, så är det säkert bra, och så kommer hon nog tillbaka framöver också" Och se där!
Detta är inte Tanttråden, som du kanske förstått, men de Tanter som är kvar från förskingringen, hänger här ihop med både det ursprungliga Vått&Torrt-gänget och dessutom nypåstigna sedan den parallella granntråden "tivoli..." stängt och flyttat till annan plats. Så, det är en mycket trevlig blandning av folk fårn tre riktiga långkörare som vistas här. Du har ett flertal trevliga nya bekantskaper att göra, fast otroligt nog är vi ju faktiskt några kvar som varit här längre än man egentligen kan begripa...
Du nämns förresten i överlämningstrådarna fortfarande som typ den enda vi kan komma på på BT som verkligen borde ha överlämning, du får väl sticka in näsan i de debatterna och se vad de säger. Hihi!
-
Nä, det är verkligen ingen liten sak. Det är ärt att fira!Daa skrev 2012-03-17 08:45:38 följande:
Nu har jag i alla fall bestämt mig för att avvakta lite och invänta lusten att röra på mig. Jag håller på att tillfriskna från en depression och jag tänker se det positiva: sömnen fungerar fantastiskt bra och jag är mig själv igen. Det är ingen liten sak.
-
VÄRT att fira menar jag!
-
Igår hjälpte jag en kompis från kursen att flytta.
Nu kan jag inte berätta om hennes situation och hänga ut andra hur som helst på nätet, men alltså tjejer, ibland, somliga speciella dagar i livet, får man intryck som går förbi alla ens lager och försvar och sätter sig rakt i hjärtat. Igår var en sådan.
Jag har inbränt i både hjärtat och på näthinnan saker jag vet kommer att stanna där föralltid.
Mest av allt, en ung flicka med ögonen blanka av tårar. Sådana man får när lättnad tar över kropp och själ. Levande ljus på ett soffbord och doften av nybryggt kaffe i en alldeles egen lägenhet, med egen nyckel och en fredad zon. Ett hem.
Närjag tänker på den tacksamhet och glädje hon strålade av, och hur stolt hon är över sitt udda och allt annat än trendiga möblemang, då måste jag gråta och jag känner starkt att det finns något långt bortom inredningsperfektionismen, slit och släng och spenderarkulturen vi har. Det som är den verkliga och djupaste betydelsen av Hem Ljuva Hem. Det är inte utan att man skulle vilja skicka oss alla, så ofta ständigt lite missnöjda, på en realitycheck.
Åh shit, jag måste gråta lite igen...
-
Solen strålar från klarblå himmel och termometern klättrar skyhögt på skalan till våryrsel och hisande glädje för allt som var dött-inte minst vinterinburade blekfisar som med kisande ögon försöker fästa blicken på bofinkar, hackspettar och allsköns andra fåglar som sjunger strupen av sig därute.
Även huggormarna har vaknat-knappt. Vi sprang rakt på en igår,där han låg och sträckte ut sig på stigen. han rörde sig inte fast vi försökte få iväh honom med vibrationer i marken i form av småsten och kottar. Inte förrän min son råkade pricka honom med en (liten ) sten, vecklade han ihop sig för att sedan makligt och stelt masa sig in i blåbärsriset.
Jag måste verkligen skaffa det där vad det nu heter, så man har med sig motgift för huggormsbett till hunden. Det verkar ju bara vara en tidsfråga innan han stoppar näsan i munnen på en sådan där. Och hundar dör av huggormsbett, har jag förstått efter valpkursen.
Sonen har haft studiedag igår och idag. aHan har sin kompis här och vi ska grädda våfflor och äta dem på altanen tänkte jag, innan det blir dans och handboll.
Men först ska jag ut och knata min runda, för det är ju bara helt nödvändigt just sådana här dagar.
Nu är det precis sådär som jag visste att de skulle bli, då när jag försökte inbilla mig att vi skulle städa ALLT inne, eftersom vi sedan kommer att vilja vara ute. Nu är det UTE som gäller, och inne är det såklart inte färdigt. Men mindre vidrigt åtminstone.
Och jag har vårbadat huden. Han lyser vit som om han vore konstgjord nu, när han rusra fram med yra skutt och pigga svarta ögon och rosa runga. Han var verkligen för bedrövligt skitig innan dess. Badandet och kamningen tog tiiiiid. Men nu är han fin!
Sist ett filmtips: NICEVILLE, ligger på topplistan, gult fodral, underbar historia. SE DEN!
-
Om man vill utöka sin motionsdos kan man följa mitt exempel;
Gå vilse i skogen. Gå vidare enligt devisen "någonstans kommer man väl ut".
Så får man en fyrtiominutersrunda att expandera till två timmar.
Lägg till det hela att redan först ha gått 1,5 timme helt utan att vara vilse. Det är då ni har receptet på en coctail bestående av;
en spänstigt vätskefylld blåsa under vänsterfoten
dubbel mått värk i båda hälsenorna
genomträngande påslag av dominant smärta i ryggslutet
mörade höfter med tydlig beska
en nypa skinnflått lår, exklusivt uppkommet för dagen, då byxorna nötts sönder.
-
Hvidis, haha, ja man är rätt mör-särskilt eftersom jag faktiskt gick i nästan tre timmar även igår. Det är en smula chockartat för den här runda, vinterslappa kroppen kan jag konstatera. Jag noterar även att jag vid det här laget slitit så hårt på mina MBT att det får anses nödvändigt att köpa nya.
Spankulera runt på shoppande fot en hel dag, ger bra med steg! Tänka vad man stegade omkring dåförtiden man hade jobb i mina olika bransher!
-
Jag trodde inte jag skulle kunna röra mig idag, efter vilse-turen igår med blåsor och allt. Men HA! Jag känner verkligen att stretchingen och linementet igårkväll hjälpte och idag har jag gått sammanlagt 2 timmar och 10 minuter än så länge. Jag har gått lugnt och avslappnat tempo, för att låta kroppen få cirkulation och mjuka upp sig. Hunden har varit med alla vändor utom en kvart, så han är tämligen spak han med.
Har nyss käkat en härlig pastasallad med nybakat bröd till. Jag känner mig oerhört belåten med mig själv.
Flamman, jag tycker det är härligt att höra att T bemöter honom med "kul, men vi är inte hemma..." Man behandlar inte barn hur som helst ostraffat.
Daa, FY vad jobbigt med öroninflammation! Och Syrinx med klen mage också. Hoppas konserten gått bra!
Ikväll är jag helt solo här. Sonen sover över hos sin kompis och far i huset har åkt på nattskift den här helgen. Trevligt att åtminstone hunden ligger här och snusar.
Trist att utbudet på tv är så beige på lördagar. Jag får väl läsa en bok istället.