I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
Ibland sitter man faktiskt som en fågelhol och undrar vad någon blev arg för...
www.brollopstorget.se/Forum-1-29/m4152187.html
Inlägg från: passionsblomman
|
-
-
Ingis, jag kommer att tänka på dig jag lovar!
-
Hihi, ja jag tror nästan att mamman behövde vara modigast...Hvidbrud skrev 2012-04-09 20:25:19 följande:Duktiga blompojken! (såklart klarade han det!) och duktiga Blommis som klarade att släppa handen!
...men det snörde ihop sig sådär i bröstet när han åkte, sådär ni vet...visst vet ni?
-
Ja inte verkar det så harmoniskt precis.aurum skrev 2012-04-09 20:10:01 följande:haha ja, jag såg det där oxå.. hon reagerar så i varje tråd någon säger nått hon inte håller med om, vet inte vad det är för fel på henne... (ehmn, om man nu får säga så)
-
Haha! ja, det är precis den där känslan som när man försata gången lämnar på dagis, eller ska börja skolan, flytta och första dagen gå till sin nya klass, byta fotbollslag osv.Hvidbrud skrev 2012-04-09 20:30:28 följande:Blommis: ja, vet precis hur det snörper sig i bröstet. Och jag lämnar bara på dagis...
Snörpet som påminner om att man inte skulle stå ut med att mista dem... -
Tur att man kanske inte är helt överbeskyddande själv, utan att snörpet ingår iatt vara mamma....
-
Fullt möjligt. Men bäst att inte spekulera högt antar jag.aurum skrev 2012-04-09 20:48:15 följande:Tror något inte riktigt stämmer där... dock inte säker på vilken diagnos som passar riktigt
Jag blev bara så himla förvånad. -
Hvidbrud skrev 2012-04-09 20:42:21 följande:Förstår knappt hur min mamma kunde släppa mig till nya Zeeland när jag var elva. I en månad. Med tre andra elvaåringar och en vuxen.... Då förstod jag ju inte att det skulle vara någon biggie, men idag tar jag hatten av!
Ååååååååå jag skulle sakna ihjäl mig!
HUR ska jag kunna genomleva att han flyttar hemifrån och kanske inte ens tänker komma hem på julen! '''''
'''' Tårar som skvätter rakt ut, ser ni va?
Tur att man har ett par år kvar att öva på, innan det blir dags. -
lanovia 08 skrev 2012-04-09 23:20:36 följande:Tur att det är långt kvar tills de flyttar hemifrån o inte kommer på jul. Blommis jag förstår att det var nerböst för er igår. Bra du är som vågade släppa iväg honom. O duktiga han som klarade dey.
Inte så värst långt kvar alls.
Jag flyttade hemifrån när jag var 17 år. Min son är 11 och tiden bara skenar. Det är jul jämt och han fyller nya siffror hela tiden. jag kan inte fatta vart hans första år svepte iväg.
...och hur gammal jag själv gått och blivit medan hans barndom pågick, vill jag helst inte tänka på.
-
Flamman, sms:a honom tillbaka.
"Hej, det här är F. Jag hör ryktas att du har planer på att komma hit och vill träffa barnen? Om det stämmer, så hör av dig till mig personligen snarast. Jag behöver veta hur din plan ser ut och om barnen behöver få ledigt från skolan. Och det är du och jag-inte du och barnen som ska prata ihop oss. Barnen längtar efter dig, så jag hoppas du ringer upp mig, så vi kan planera!"