passionsblomman skrev 2012-10-02 13:35:18 följande:
Flamman,det låter verkligen inte bra med din mamma-vad har läkarna givit för prognnos och utsikter egentligen?
Är det typ "ha det så bra ni kan så länge det går, för det här är inte så mycket att göra åt?", eller?
Det låter inget vidare alls.
Jag har ju bara pappas version... Men enl honom sa läkaren att de ska inte operera henne utan hon ska fortsätta ta hormontabletterna som hon tagit i tre månader. Att de har väldigt positiv effekt på just bröstcancer. Knölen i armhålan (lymfkörteln) kände han visst inte längre.
Han har dessutom ordinerat henne (skrivit till vår vårdcentral här på orten där hennes läkare inte gör ett s-k-i-t) kalktillskott i sprutform/intravenöst, eftersom tabletterna tydligen kalkar ur skelettet. Han skrev även remiss till tandläkare för grundlig kontroll av samma orsak.
Läkaren upptäckte dessutoma att hennes fruktansvärda ryggvärk beror på en krossad kota!!
Och var mycket frågande till varför VC-läkaren inte upptäckt detta och bara stoppat i henne värktabletter. Nu har hon fått morfinplåster istället... vilka å andra sidan gör henne yr och lite "kollrig" som vi säger här uppe. Ev. därför hon är uppe och nattvandrar och ramlar och har sig.
Idag var de till VC för att få kalkspruta, men mor är väldigt svårstucken, så de misslyckades. Nu har hon fått remiss till länssjukhuset så att de ska operera in nån sån där plugg med färdig "ingång" s a s. Så att de slipper trixa varje gång hon ska stickas.
Annars så ligger hon mest nu och har ibland ont, eller är bara trött och nedstämd.
Pappa är också trött för han tror sig inte att sova iom att mamma är så orolig på nätterna. Hon går upp och så ramlar hon. De får larma nattpatrullen flera ggr/veckan... Pappa själv har ramlat och slagit sig fruktansvärt när han skulle hjälpa mamma upp en natt
Men de behöver ju inte flytta från huset (med alla trappor), nej, nej, de har det ju så bra där!! Suck. Jag orkar inte längre försöka ens övertala dem att flytta till handikappsanpassad lägenhet i stan, för jag har förstått att de inväntar bara slutet och att få dö. Båda två. Hemma. I huset. I byn. I skogen.