I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Ja Flamman var är du??

Börjar med att önska alla godisar riktigt god fortsättning, sänder mina varmaste tankar till hellipanzer och fina Elise. Jag tror på er och att det är en mening med att just ni fick ett så specielt barn. Mycket kärlek!

Daa: så härligt att höra om småparvlarna! Tänk att de är här nu! Tiden rusar på! Puss till er alla! Läskigt med havandeskapsförgiftning! Tur att allt gick bra! *hjärtaraxelochfälga*

Själv har jag fått världens envisaste trotsigaste unge på halsen.... Oj oj oj vad hon testar mitt tålamod just nu! Hon vägrar sova middag och vill inte sova på kvällen. Vill inte sitta i vagnen och vill inte vill inte vill inte.... Vad GÖR man???? Fick gå ut från sovrummet idag annars skulle jag börja skrika på det lilla snormonstret. Nu, efter en låååång vagnkamp i Ica(....) med tårar skrik utbrott på golvet, somnade hon i vagnen. Så det blir väl en kamp att lägga henne i kväll också. Att jag är gravid och utmattad och ont i kropp och själ hjälper ju liksom heller inte... Min lilla muffin, tempramang som sin mor OCH far, det blir inte lätt... Någon som har något bra lästips eller erfarenhet, som vill dela med sig?

Hinner iallafall förbereda middagen nu

Hej!
ja är ny i denna tråden men vill ändå skivka mina varmaste kramar till Elise ´s föräldrar!!! Fick veta av Passionsblomman i "min tråd" om detta. Vi har ju fått följa lilla Eloise lite även där så detta kändes otroligt sorgligt.
Jag känner till Prader Willi eftersom ja arbetat lite med kromosomskador (forskning) tidigare men det ÄR verkligen ett mycket ovanligt syndrom.

Eftersom jag har vänner (en del mina allra bästa) som har fått barn med olika "handikapp" så känner jag till att det vänder upp och ner på ens liv. Downs syndrome, Catch22 samt ADHD och även ett barn med fel på sin diagragma som gjorde at hon låg i respirator länge. Olika familjer, olika barn olika besvär. Men ett ahr de gemensamt och det är att de har varit ledsna, de har sörjt och sedan har de kämpat. OCH NU HAR DE DET faktiskt BRA! Även om de alla säkert kände det helt nattsvart i början. 

Det handlar också om en sorg man måste få sörja klart innan man kan gå vidare helt. Att sörja att ens barn inte är "friskt" är ngt som KAN orsaka skuldkänslor också. Eftersom man ju har ett barn man älskar och som ju är friskt på så vis att det inte handlar om ngt akut sjukdomstillstånd som ev kan leda till döden eller så, MEN jag vill säga att man absolut måste få sörja! Utan skuld! Sorg är aldrig farligt och den förminskar inte ens kärlek till sitt barn! Kanske snarare tvärtom.

Men efter sorg kommer styrka och än mer kärlek vilket är exakt vad ni och Elise kommer att behöva!

En sak till vill jag säga och det är SÖK HJÄLP!
Det finns mycket hjälp att få i Sverige. Allt från er egen omgivning m familj och vänner, till stödgrupper med andra föfäldrar, samt hjälp från kommunen. Ge heller aldrig upp! Trots att det kan bli framtida krig med kommuner etc för att få t ex resurspersonal etc till er lilla solstråle så fightas! Jag har fått följa en del av mina vänners krig med resp kommuner. Inte lätt och absolut inte roligt att behöva lägga tid och energi på sådant, men ibland måste man.

Ledsen om detta uppfattas som ett klämkäckt inlägg för det var inte min mening. Jag ville mest skicka sympatikramar och även visa att det finns ett ljus även när det känns som mörkast.
Kram!!!

 

Sweetan: vännen det uppfattas inte alls klämkäckt (om jag inte är helt ute och cyklar)! Mkt bra skrivet!

Daa: aha, vad lurigt med alla dessa symptom. Jag har gjort en sökning på symptom på h-förgiftning och där stod inte dessa nämnda. Det stod mest att man kan få huvudvärk. Vad var det för märklig färg på avföringen? (Vill ju själv veta om det skulle hända mig.) Vad skönt att Fälga hämtade sig så fort!

God fortsättning!

Vad härligt att få läsa lite mer om Axel & Fälga, Daa!  Hoppas ni snart får komma hem & mysa.

Stora kramar till Heloise och Panzer, jävla skitsyndrom! Förstår så väl att ni sörjer att Elise inte kan få hela världen som ni önskat er vackra dotter. Varför är livet så orättvist? Om det stämmer att efter regn kommer solsken så borde 2011 bli ett fantastiskt år för er och alla era nära & kära.

Hvidis - låter superjobbigt med trotsålder och graviditet samtidigt. Tyvärr har jag inga råd att komma med annat än att Batman kanske kan ta kvällsnattningarna så du får vila?

Hej Sweetstreet! Välkommen hit. Tycker du skrev ett väldigt omtänksamt inlägg.

Hur går det Fru Sy? Hoppas innerligt att Orvar ligger kvar och mår bra inne i magen. Och att svärmor har fattat allvaret nu!! Shit vad arg jag blev när jag läste vad hon sagt efter du vart inlagd vid jul!!  Hon borde ju erbjuda sig att komma och laga mat, städa och pyssla om dig tycker man. Du bär ju på hennes barnbarn!!
Så osannolikt förresten att både du och din kollega drabbas av hotande förtidsbörd. Hur går det för henne?

Här sitter jag med söndagsångest för första gången på väldigt länge. Imorgon ska jag tillbaks till jobbet igen efter nio månader hemma. Himmlars vad fort det gått!! Ska visserligen bara jobba måndagar och tisdagar nu i fyra månader innan maken tar över helt, så det känns skönt att få en mjukstart i alla fall.

Och imorgon behöver jag er hjälp att hålla tummarna för en av mina kompisar. Hon har tid för igångsättning och det är inte världens lättaste förlossning hon har framför sig. Strax för jul 2009 dog nämligen deras barn i magen i vecka 35 och fick födas fram dött. Så jag kan bara ana hur hon känner sig inför morgondagen. Herregud, måtte allt gå bra för dem den här gången.

Lyckat till på jobbet imorgon Leksi och jag lovar att hålla tummarna för kompisen!

Hvidis, visst är det jobbigt när allt är nej, nej, nej och tvärt emot!
Min man har läst en bok som han tyckte var jättebra, den heter "Växa-inte lyda" av Lars H Gustavsson. Han tyckte att råden i den var enormt bra, inga pekpinnar eller snabbmetoder heller. Bara vettiga åsikter och stöd. Jag har inte läst den själv ännu, men maken har refererat flitigt ur den. ¨

Jättebra skrivet Sweetetreet! Man måste tillåta sig att sörja, inte barnet utan den framtid man hade drömt om. Den är ju borta, så den kan man sörja utan dåligt samvete. 

Daa, skönt att lilla Fälga mår bra...men vad blir det för namn? Axel och Fälgicia?

Härligt att nyåret blev bra Bruttan!

Kramar till allihop! Jag är lite trött, har gjort sista rycket i skyliften för den här gången. Hoppas vi slipper på ett tag nu.  

Hej tjejer!

Har en litet livstecken från Flamman, hon är i Uppsala med familjen och firar nyår, hon hälsar så gott.

Sweetstreet, tycker inte alls ditt inlägg var klämkäckt utan klokt med många goda råd.
Tack för att du delar med dig, även vi andra lär oss ju något, det är alltid bra.

Hvidis, tuggpinne?? Till dig alltså att tugga på när tålamodet brister

Alltså, Aletas råd verkar helvettigt, ta det, jag har tragglat mig genom ett antal trots och i olika åldrar och klarar det fortfarande apkasst. Ungar som skriker på affären bär jag helt sonika ut i bilen och far hem med, punkt!

Har nog iochförsig bara hänt en gång eftersom jag undvikit att handla med barnen när de varit som värst...
eller gett dem mycket klara regler innan vi gåt in i affären, det har funkat
Annars är det nog att välja sina strider, vad är värt att bråka om? Det andra kan man släppa lite på, och så inte ge barnet konsekvenser man inte själv kan uppfylla...

Allt detta är skitlätt att skriva.... 1000 ggr svårare att följa!