Femton undulater!!! 
"hur många undulater blir det kvar när PB tappat tålamodet efter allas gemensamma skrikövning?"
-Ingen! 
Kanske kan man skylla på katterna då? 
Kanariefågel kanske? Sjunger inte de bara och enbart, ljuvt och i lagom doser på rätt tider på dygnet?
Nähä-en mugg med min magmedicin (varm mjölk, psyllisskal, linfrön och lite honung) och så kanske komma i vettig tid i säng?
Puss fantastiska kvinnor!
Ja lycka till idag Klockis!
En rejäl kram till dig Klockis. Vilket energidränage! 
*håller varsamt om så du kan känna hur du tankas av kraft och värme*
Flamman, nä. Flera har ju sagt så under åren "du borde blogga" men själv har jag aldrig känt mig manad inifrån mig själv vill säga. Kanske för att jag inte läser bloggar själv i någon nämnvärd utsträckning, jag vet inte.
Angående mailgrupp vill jag understryka att min tanke är att det skulle kanske underlätta umgänget i själva tråden om man snabbare får ut "inboxmässiga info" ivia mail, bara för att boxen är så seg. Jag tror det vore förödande om man istället för samtalen mailledes, för då blir effekten den motsatta.
Jag sprang min första riktiga runda i förrgår-och jag hade satt 20 min som minimum, men sprang 30 och kände att det hade varit möjligt att fortsätta en bit till-hurra! Det har hjälpt att crossa! Jag sneglar också på lopp som vårrus, blodomlopp och liknande, men med op i vardande, så är det ju bortkastade pengar att anmäla sig till något man inte vet om det blir genomför.
Apropå lopp: fy tusan vad onödigt skithemskt och vedervärdigt med bomberna mot Bostonmaraton! Vad är det för fel på världen? Nu blir det meck igen, var så säkra! Hoppas det är någon enskild idiot, inte något som eldar på redan pyrande skit. 
Musikern, jamen han ska ju knyta bildäck och löpa myr med munspel har jag ju sagt! 
. Hälsa honom, att har JAG, den mest stillsamt strosande Blomman i hela världen, börjat springa, då kan minsann han med göra det. För livet och hälsans skull till att börja med, helt utan att det måste vara roligt. Sedan, efter ett tag, kan man upptäcka att det till ens häpnad tilloch med kan vara lite roligt.
Jag utmanar honom på 3x30 minuter i veckan från och med nu! 
Han har min tillåtelse att börja med 3x15 och köra "rekordtänket" dvs förlänga med en minut eller en viss sträcka vartefter. det tog mig 6 veckor att komma från 15 minuter (och nära dödenupplevelse) till 30 minuter och insikten att trägen vinner. 
Alla de där centimetrarna och kilona är förresten värda en applåd*klappar*
Flamman-jag tävlar heller inte med andra. Men jag kan vara förbaskat envis mot mig själv. Vet jag om att jag bestämt att jag ska crossa i en timme så kliver jag baske mig inte av crossen förrän jag svimmar liksom. Sambon tycker jag är imponerande på så vis-han hittar orsaker att stanna och vila lite, stanna i förtid eller så hela tiden.
tycker däremot att "kunde hon springa med de där knäna, så har inte jag heller någon ursäkt" kan vara bra.
MSW, jag föreslår båda benen innanför! 
Flamman, jag tycker vitsen måste vara att göra det man tycker är roligt och brinner för-sedan är det ju faktiskt de som ska upptäcka som måste klura ut hur de ska göra för att hitta vad de nu letar efter.
Jag tror det är mycket viktigt att göra det för glädjens och energins skull. Tänka mer "jag gör det här för att få uppleva det jag upplever NU" än "om jag gör det här kanske någon upptäcker mig". För, medan man gör av hjärtats lust, så märks det och då kommer människor utefter vägen att se det och det i sig bär framåt.
Samma som att Blompojken spelar fotboll-det är att spela med sitt lag här och nu som är grejen och under resans gång får han se till att göra sina läxor så att säga, ifall han själv har ambitioner för framtiden.
Öva alltså. Så T ska ju bara ösa på-skriva sina sånger och sjunga dem-där måste ju musikerna vara en underbar tillgång! Leka hemma med ljud och spela in osv.
Lanovia,visst är det något speciellt med den där känslan: det här är jag faktiskt bra på!
Det var det jag snuddade vid när han ringde, gubben häromdagen. Just ja,det finns saker jag kan...och jag behöver inte sitta och vara så förbaskat underlägset överödmjuk heller, så det så! GUD vad jag hejjar på dig med det där nya jobbet!
Angåend eknän, så påminner jag mig om att allt som inte gör saken värre är bra. Man har ju mer och mer lämnat "det får inte göra ont" inom sjukgymnastiken. Istället har man 30 dagar på sig då det FÅR göra mer ont än tidigare tom. För att det kan bli smärtreaktioner i början på att göra något nytt. Men sedan ska det vända och bli bättre-eller åtminstone inte värre, annars ska man byta övning. Alltså, mina knän har inte blivit ett dugg bättre av springandet, men de gör egentlgien inte mer ontän förut och vinsten är att allt runtom knät blir ju starkare, så med lägre vikt att släpa på, bättre kondition, mer endorfiner och en allmänt starkare kropp, kan jag hantera den smärt jag har på ett mycket bättre sätt. Och då kan upplevelsen av värken bli en helt annan även om den fortfarande finns där så att säga.
Sedan kan man ju konstatera att det mesta som inte används tillräckligt eller på rätt sätt, har en tendens att krasa och kärva ihop. Knäna kanske behöver smörjas upp medelst ett visst mått av spring i benen, precis som att en bil inte mår bra av att stå, för då fastnar saker och man måste skruva isär och blåsa rent överallt. Bättre att köra på, så systemet smörjer sig självt.
Ingis-hur många gånger ska jag säga det: om du har det lågt och inte så bra, så vill jag veta det! Hur ska jag kunna ge dig kramen du behöver om jag inte vet? Nu får du ett gäng i efterskott istället, men hallåååå min vän-berätta hur du har det när du har det!
Jädrar vad der RINGER här idag! Hela tiden och den ena efter den andra! Värst vad viktig man var idag då! Min gamla mobil har inte batteri för allt det-den får sitta med laddaren i nu-snart skulle vedkillen ringa igen. Det hade varit bra om de kunde leverera det här årets vedlass nu innan op, så vi iallafall vet att den kommit och kanske tom hunnit börja veda lite innan det är dags-för sedan lär jag inte bära många vedträn, den saken är väl relativt säker. Och nu är det ju fint väder också. Om man bär ved behöver man inte crossa-det är bra förbränning på kroppen innan det ska bli förbränning i pannan så att säga.
Jag vet.
Leksi-idag ställde jag min skål med hallon på verandan i solgasset en stund innan jag hällde den kalla gräddmjölken över-så då fick jag äta solvarma hallon också! Hurra!
Förövrigt önskar jag att man vågade visa mer hur det egentligen är att vara människa, och mindre pastelliga bilder av hemmagjord sylt som inte alls blivit för rinnig utan givetvis perfekt och rosiga barn som är rödkindade av allsköns rätta val från föräldrarnas sida, och inte alls av ren ilska i ett svettigt trotsutbrott. Och det vore nog inte alls så dumt om vi alla hade lite barnvakt under bokade samtal, så kanske man slapp köpa så dyra semesterresor för att känna att man gör något tillräckligt livsbejakande för att rädda det som räddas kan.
För jag tror det gäller typ alla. Egentligen. Fast det tror man inte, för man ser och hör ju vanligtvis inte skiten när den pågår hos någon annan.
