I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
Jag reviderar förresten mitt inlägg ovan - det går visst att ha båda i famnen samtidigt men bara om de är nöjda. Jag satt och hade sångstund för båda i går - hur mysigt som helst
Det är bara en sak som känns lite sorglig och det är att jag inte kunnat amma dem mera. Jag visste ju att det förmodligen skulle bli svårt men när jag läser om alla andra som har massor av mjölk och kan amma utan problem, så skär det lite i hjärtat. Många gånger har jag förbannat mina bröst som inte funkar som de ska (och tro mig - jag har försökt allt!). Andra gånger försöker jag se det som varit positivt: jag har ändå kunnat amma litegrann. Moa delammade jag i 5 månader och småtjejerna har fått bröstmjölk nu i 2 månader men nu har jag lagt ner pumpningen. Jag har fortsatt tröstamma litegrann men mjölken har ju sinat nu så nu blir det nog inget mer Det som är så surt är att jag älskar att amma - jag tycker det är lika skönt som massage. Det är rogivande och mysigt. Kunde inte någon som inte tycker om att amma fått mina bröst istället??? Jag har kompisar som hade mycket mjölk men som inte ville amma och därför la ner det. Jaja, det är ju inte värsta problemet i hela världen men ändå en liten sorg.
Nu vaknade Beda...