Villemoa skrev 2011-08-12 15:03:17 följande:
Flamman; vilken jäkla pittskalle han är!!!
Jag är så ARG så jag kokar!!!! Men, har han rätt att sälja lägenheten bara så där? Jag menar, om dottern står som ägare så kan han väl inte sälja lägenheten utan ditt medgivande? Hon är ju omyndig.
Fy fan alltså, vad han har ljugit och smusslat. Vad mer har han haft för sig om han fixat visum till henne? Jag tycker du ska sluta hjälpa honom nu med vad det än är han kräver att du ska hjälpa honom med. Han FÖRTJÄNAR inte att du ställer upp och fixar. Fy faaan.....många, långa kramar till dig!!
Vet du Villemoa, i det där landet är allt möjligt med rätt kontakter och rätt "presenter". Lägenheten har han fått som lön av sin tidigare arbetsgivare (klubben där han spelade), det vara bara en teknikalitet som gjorde att vi var tvungen att registrera lägenhetn på vår dotter. Jag är bara rädd att han kastar bort pengarna... det är ju våra barns gemensamma arv. Att han blåser dem på det. Det rör sig om ca 700000.
Men då får han ha det på sitt samvete då. Och det har han ju inget, som bekant.
Jag har gråtit och gråtit idag. Här lever man efter principen att behandla andra som man själv vill bli behandlad,vänder andra kinden till och försöker vara förlåtande och hjälpsam och inte bitter. Men kan man fan bli annat än bitter när man har att göra med såna här jävla VAMPYRER som han?!?!
Man får ju för fan noll och ingenting tillbak för det. BAra mer skit, bara mer förödmjukelse, blir bara mer utnyttjad. Jag vill verkligen göra allt för att inte förstöra relationen mellan honom och barnen, genom att inte bråka med honom. Men nu orkar jag inte mer.
Jag har suttit och minnts tillbaka. I dec, veckan innan han åkte till den där skidorten i finland med henne, bakom min rygg, då var vi och handlade julklappar. Han bad mig hjälpa honom att hitta ett par vita vinterkängor, varma. Strl 37. Han var alldeles nojjig om att de skulle vara snygga och fick inte ha några defekter. Han sa astt de var till hans kompis fru som bett honom köpa. Han brydde sig mer om de där skorna än julklapp till mig o ungarna. Rent pliktskyldigt köpte han stövlar åt mig. Som jag egentligen inte var så himla brydd om. Men han var noga med att hitta NÅGOT åt mig, liksom för att döva sitt samvete...
Sen när han hade varit därborta så hittade jag slängt i soptunnan kvitton på två kvinnliga skiddressar. Och ett returkvitto på att den ena var returnerad. Det sa han också att det var till kompisens fru. Slalomhandskar kvinnliga, fanns med på ett kvitto. Också till kompisens fru...
Jag fick dåliga vibbar redan då, och jag skulle ha följt dem!!! Men jag intalade mig att jag barra var överdrivet svartsjuk, att jag måste ju lita på honom osv.
Och när jag bad att få komma med honom på den där svängen upp under jul så sa han ju, "inte den här gången". Jag borde ha åkt dit själv!! KOmmit dit och tagit dem på bar gärning!!!
Han sa att det var chefen för stugorna som kom dit och kompisen via vilken vi brukar låna stugorna, det var hans chef, ville inte att chefen skulle få veta att vi brukar komma dit och bo. Min make skulle bara dit och visa honom hur renoveringen gått och göra färdigt lite småfix. Därför fick jag inte följa med.
Jo tjena! Alltihop var förmodligen bara ljug, ljug, ljug!!!
Nä nu jävlar har jag fått nog.