Kinaklänningar och gaffel däremellan!
Sommarbrud skrev 2011-04-15 20:54:06 följande:
Någon har varit lite duktig och städat badrum, varit o handlat o ja där tog det slut.. Men har köpt jordgubbar och det var super mums!1700tal skrev 2011-04-15 20:57:36 följande:
Japp, det bästa tecknet som finns att äkta. 
Kräftornas motto är ju "familjen före allt!" 
Läste en SÅÅÅ kul berättelse som jag letat efter på nätet sen dess men hittar den inte igen. Den gick iaf ut på att en fartyg med de 12 tecknen ombord skunker och vad de olika tecknen då gör. Minns inte alla men minns kräftan... Nör alla andra är i uppror och total panik över vems fel allt är, hur allt ska lösas eller vad som är det tekniska felet med båtmotorn, då står kräftan lugnt och stillsamt redan vid räddningsbåten med hela familjen uppradat i släptåg, packade väskor (ägodelar och familjeklenoder är ju viktiga för kräftor) och väntar... Allt som är viktigt är att sätta familjen i livbåten, vilket han förstås lyckas med då alla andra bara springer runt.
Utom fisken (det uppoffrande tecknet) som i sista raden tillslut ger sin plats till en annan och följer med skeppet ner... Snipp snapp snut så var sagan slut!
Smuppra skrev 2011-04-15 20:38:13 följande:
Sant! Läste i magdalena Ribbings bok att anledningen till att båda skär upp tårtan är för att den som annars skär får makten i hushållet/äktenskapet. Jag sa detta till MB som svaraR "då är det väl lika bra att du skär upp den själv".
Det fick mig att tänka på en dröm jag hade för några år sedan (Sago-smuppra här ikväll). Det var när jag bodde i MBs föräldrars hus (dock separat från dem övriga). Jag drömde att huset började brinna och jag insåg att allt skulle försvinna. Jag väckte MB, klädde på mig massor med kläder, plockade på mig smycken och andra värdesaker och saker med högt affektionsvärde. Famnen räckte inte till så jag tog ett påslakan och öste i grejer. Fotoalbum, böcker min farmors mor skrev om sin släkt och som bara finns i fåtal exemplar osv. Till slut kom jag ut. Hela hans familj stod på trottoaren utanför och såg hur deras hem brann ner. Jag stod där påpälsad och med alla värdefulla materiella saker jag haft i huset med mig i påslakanet. De stod i pyjamasar och tunna linnen utan en enda sak med sig, och höll om varandra för att värma sig i den kalla natten. Jag kände mig lite dum och sa "Jaha.. ni räddade varandra...". Sedan vaknade jag :-S
Tur att inget är för OT för den här tråden iaf ;-D