Kinaklänningar och gaffel däremellan!

Det är ca storlek 44-46. 

Red: svårt m smyckena då, förstår jag.
Kanske du får leta efter något gammalt smycke (armband kanske?) på antik/loppis istället?

Kyrkomusikern sjöng en solosång även vid vår vigsel. Vi hade inte tänkt ha nån sång innan, men hon föreslog den och det blev jättevackert!

Bilder kommer snart Ska bara få dom från fotografen, först! Har fått se smakprov och det verkar lovande!

Underbara klänningar ni har visat bilder på under dagen/kvällen!
Fru DD hinner inte skriva så mycket, men läser troget (nästan) allt ändå.
Vi har fått några hundra bilder från bröllopet av fotografen. Nu ska vi "bara" välja vilka vi gillar mest så att hon kan redigera dem och skicka i storformat. Shit - det är supersvårt att välja! 

Jag har ingen erfarenhet av panikångest och ska inte försöka få det att låta som om jag har nån käck "men det är ju bara att göra så här.."-lösning. Tänkte bara beskriva hur jag kände det i kyrkan:
Jag har inte problem med att stå framför folk (arbetar ju som lärare ), men var lite nervös inför att stå framför alla på vigseln. Dock kan jag säga att jag högaktningsfullt struntade i alla gäster under gudstjänsten. Jag såg dem när vi gick in, var glad över att de var där, men det var ändå bara mannen  som var viktig. Sen framme vid altaret så var det verkligen bara prästen, han och jag! Vid solosången vände vi ju oss lite snett mot pianot och då såg vi gästerna så då kunde jag ju inte undgå att se dom direkt! Fast jag lyssnade mest på musiken, flörtade lite med dottern på första bänkraden och kramade mannens lätt svettiga hand. 
Nu när ni vet var ni ska vara 1700tal, så kanske du kan få kontakt med prästen redan nu och tala med henne/honom om din oro. Då kan ni ju diskutera utformningen av gudstjänsten och kanske, kanske att det kan lindra din oro lite???  Vet inte om det är så, men kan det lindra oron om du har etablerat en god kontakt med prästen redan innan?
Vi träffade vår präst en enda gång, hon lyckades verkligen förstå vilka vi är på den gången, men jag hade gärna träffat henne mer innan. Vet att du skrivit att det religiösa i vigseln är viktigt för dig, något som jag också känner, det hade faktiskt känts bra att hunnit prata lite mer med prästen innan. Om alla möjliga livsfrågor, liksom. 

Oh, Pinkgrape: Har din resekunniga syrra några tips om Hamburg? Vi  är inte så äventyrslystna av oss, utan bröllopsresan blir till nordtyskland nån gång i aug-okt.

Instämmer i allt (förutom att jag redan läst igenom allt!)
1700tal - köp köp köp!!! (fast du kan ju vänta tills den långa svartvita kommer hem, du har ju inte lika ont om tid som vi andra har/har haft)

Skumboll:
strunta i valsen och dansa som ni vill istället!
Vi körde nån slags variant på foxtrott, passade oss utmärkt, betydligt lättare än vals och funkade till låten vi valde (when a man loves a woman - låten vi kysstes till allra första gången (på stenåldern nån gång, dvs mitten av 90talet (jag var väl en av seniorerna här i tråden om jag inte minns helt fel?))) 
Dock rekommenderar jag också danslektion å det varmaste! Vi var ju på en kvälls intensivkurs i foxtrott, den gjorde underverk med mannens taktkänsla och förmåga att föra!  

Sånt är helt knasigt!  Jag vägrar köpa Icas vispgrädde för jag tycker att den smakar otäckt... det kanske inte bara är inbillning alltså.... 

Jag vill gärna göra som du, men tyvärr så räcker inte min tid till. Jag önskar att jag var en sån där duktig eko-mamma som lagar all mat och bakar allt bröd till sin familj... Det jag konsekvent gör är dock: köper bara svenskt kött (kollar alltså ursprungsland på smörgåspålägg, köttbullar, styckat kött osv), ekologisk/kravmärkt mjölk och ekologiska bananer. Sen väljer jag närproducerat när det går och väljer bort grönsaker/frukt om de kommer från andra sidan världen.

Anledningen till mina aktiva val är att jag vill stödja de svenska bönderna!! Jag är själv bondjänta och vet hur tufft det är att få ihop lönsamhet på en djurhållning enligt de svenska (i mitt tycke bra) djurskyddsreglerna. Därför så köper jag inte kött producerat i andra länder där jag inte känner till (eller ännu värre, där jag känner till) djurskyddslagarna.
Sen är jag medveten om att allt kan jag inte kontrollera, tex om jag äter på restaurang osv...

Men min dröm är i alla fall som din, tror jag, 1700tal. Att kunna vara självförsörjande! Shit, vad coolt det vore!
 

När är det din tur då, Agape?