Hjälp mig, ska jag berätta?

Åh vad hemskt, det är ju fruktansvärt hårt att bli lämnad för någon annan...

Men det märks verkligen att ni fattat rätt beslut, och du kommer ju inte bli ensam, bebisen är din egen!

Kram och lycka till, det kommer att ordna sig för dig!

Oj oj oj. Det var ingen dåligt jobbig situation! Men nu vet du i alla fall vad du har att förhålla dig till, och han också. Du vet att du kommer att bli ensam med barnet (även om jag antar att han kommer att finnas där och träffa det), men känner ändå att du vill behålla det, då är det rätt för dig.

Man anar att hans nya förhållande inte kommer att bli det lättaste när han samtidigt ska få barn med sitt ex - och jag antar att det är väldigt fult men lite mänskligt att känna en smula skadeglädje när han gått bakom din rygg och träffat nån annan och det förhållandet genast blir ansträngt...?

Vill änska er lycka till i framtiden!

Lycka till!
Skönt ändå att ni har öppnat er för varandra och på sätt och vis rett ut saker och ting. De viktiga besluten är iallafall fattade, och det ska du vara stolt över!

Självklart ska du fortsätta hänga här! Vi är fler som inte är här bara för att gaffla om bröllopsplaner!

Åh jag blev SÅ arg på honom när jag läste att han träffat en annan.

Men det är väl klart att sånt kan hända, men ARG får man väl bli ändå!

Själv tycker jag att man faktiskt har ett ansvar att INTE ta kontakt med gamla ungdomskärlekar när man redan har ett bra förhållande.
Det är väl klart som sjutton att det fort kan bli en jättespännande kontakt av något som började väldigt oskyldigt på mejl.
Och allt som är förbjudet blir ju extraspännande..och i efterhand kan man hitta alla möjliga fel på den relationen man sen tidigare har.
Fy vad arg jag blir!!! (fast jag är en snäll och mesig person, som knappast skulle skrika för det!)

I vilket fall som helst är det ju skönt att du nu fått veta. Och skönt att du berättade om barnet, eftersom ni ju båda två verkar vilja behålla det!
Hoppas att ni verkligen kan och orkar hålla en bra kontakt med varandra så inte barnet behöver bli drabbat av era konflikter. Dock har jag full förståelse för att sånt inte alltid är det lättaste.
Kan ju bara gissa hur bitter jag själv skulle vara på fadern i fråga!

Men det är klart att du kommer träffa dig en ny kärlek någon gång!

Själv träffade jag min blivande alldeles för snabbt efter att min förra stora kärlek, ville ha ett uppehåll, och slutligen lämnade mig för en annan.
Jag grät fortfarande varje dag över honom i början av mitt nya förhållande. Men hade jag inte tagit chansen då, så hade chansen gått förbi...
Och det är jag innerligt tacksam för idag.  Och jag är tacksam att mitt ex gjorde slut, om han nu ändå inte kände sig nöjd med oss som par. Hade inte jag kunnat göra honom lycklig hade jag själv fått ett olyckligt liv, då jag säkert gått med på vad som helst för att han skulle hållas glad.

Men jag håller verkligen tummarna för dig och din spännande och nya framtid med ett barn i magen!

Jaha, svärmor (eller vad man ska säga nu när det är typ slut) gör ju inte saken bättre. Igår skulle jag ringa honom för jag har bokat tid för inskrivning på mvc och vi har ändå bestämt att han ska vara med på sånt. I alla fall så svarade han inte på mobilen så jag blev lite nojig och ringde hem till hans föräldrar.
Har inte pratat med dem sedan han flyttade dit.
Det var jättenervöst att prata med hans mamma. Jag har alltid sätt upp till henne och vill att hon ska tycka bra om mig.
Och vet ni vad hon sa!
Jag hörde om det där med barnet och jag måste säga att jag tycker att det är onödigt.
Fatta.
Hon tycker att det är onödigt med ett barnbarn eller?
Inte blev det bättre av att hon inte ville avslöja vart han var. Jag fattar ju att han var hos henne, den nya.
Bläää, hur ska detta gå?
Sedan ringde han upp i alla fall, men då bestämde vi bara helt kort att ses sedan på mvc.
Jag måste ladda inför den dagen och var snygg och stark och duktig.
Eller hur!

Åh, jag vill sända dig styrkekramar till tusen. Den där kvinnan verkar varken ha någon empatiförmåga eller värme. Hur kan man säga en sådan sak? Det var ju inte så att du visste att han skulle träffa en annan och att ni därefter försökte skaffa barn. Försök att bara strunta i henne allt vad det bara går. Och ring inte dit igen om det finns chans att du blir sårad. Sådana människor är verkligen inte värda att se upp till så det får du också sluta med.

Varken snygg eller duktig tycker jag att du behöver vara på mvc-besöket, åtminstone inte inför honom. Men stark för din egen skull är nog bra om du orkar vara.
 Ta hand om dig så gott det går, försök att orka stå upp för dig själv och försök inte att vara, vare sig din före detta eller hans mamma till lags. Krusa inte för dem. Du har inte gjort något fel och börjar man fjäska är det lätt att man blir syndabocken eftersom man själv lite tar den rollen då.

Å, jag önskar så att man kunde föra över lite styrka till dig via weben så att du slapp bära alla känslor själv. Jag hoppas innerligt att du har familj och vänner runt om dig som ger dig stöd och som du känner "står på din sida" i vått och tort.
Jag önskar dig all ro och styrka som går att uppbringa.

Kram!

Om hennes egen son går borde hon då inte stötta dig och barnbarnet?  Det var ju inte du som lämnade honom.

VIlken ärkeidiot! Hade hon haft det minsta anlag för empati och förmåga att se bortanför sin egen nästipp hade hon väl beklagat att du hamnat i en sån besvärlig situation på grund av hennes sons beteende! Om det är något som är "onödigt" så är det väl att gå och ha ett förhållande bakom ryggen på sin gravida fästmö samtidigt som man planerar bröllop! (Även om han inte visste att du var gravid, men han visste väl att ni hade sex eller våldtog du honom  i sömnen?)

Nå, skit i henne, hoppas hon blir en bättre farmor när barnet är fött, men om hon inte blir det har väl barnet förhoppningsvis andra släktingar som kan vara mer stöttande.

Lycka till med allt!

Vill bara säga lycka till och skicka en massa styrkekramar!

Åh vad jag lider med dig, vilken mardröm! Men försök se glädjen i att slippa bli släkt med hans trångsynta kärring till mamma, och som någon sa lär ju hans nya relation bli något ansträngd när han väntar barn med sitt ex!

All lycka till dig och den lill* du bär på!!

Dumma tant!

Försök att inte bry dig om henne! Om du kan!

Angående MVCbesöket så skulle jag( som nuvarande gravid) råda dig att gå själv i alla fall första gången.
Det är såklart bra att han är delaktig och så...men det kan han bli efter hand. Bättre att du själv först etablerar en bra och lugn kontakt med din barnmorska. Jag hade ALDRIG klarat det om jag skulle behöva känna mig snygg och duktig. Och dessutom klara av att berätta hur läget är inför denna ,när han är med.
Nej, jag skulle ALDRIG ha klarat det utan att börja störtgråta tror jag. Varför ska du behöva gå dit första gången och känna dig så himla stark?

Det är jämlikt och bra att pappan vill följa med, men som sagt, det kan han göra på restrerande möten. Han missar inte just någonting första gången.

När jag väl tog med min karl dit, så vände hon sig i alla fall största delen till mig.

STORT lycka till med allt!

Tyvärr så har jag märkt att många kvinnor i den generationen som jag misstänker att ditt barns farmor tillhör, tycker att abort är det bästa sedan skivat bröd. Men helt ärligt, detta har hon inte med att göra!
Du har helt rätt i att du ska ta vara på dig själv och se till att behålla huvudet högt genom detta.

Hittade den här tråden nu och kan inte låta bli att undra. Hur gick det för er?

Oj nu var ju detta ett tag sedan..men hur har allt gått??
Hoppas allt är fantastiskt för dig och din lilla/lille guldklimp!