Min far vill ha 'fria tyglar'

Oj... det lät ju spännande...

Största frågan där är väl - hur mycket litar du på att din far ska kunna fixa något som ni gillar?
Eller är risken stor att han ordnar något spektakel som inte alls stämmer överens med era planer i övrigt?

Jag vet inte om jag skulle våga lämna över något sådant till min pappa... Eller till sambons pappa... (eller tja då vet jag ju vad det skulle bli, det skulle bli hotrod eller veteranbil om sambons pappa fick välja - eftersom hans hotrod har varit med i flera tidningar, bland annat 2 amerikanska. Så han har ju en hel del kontakter där *S*)...

Å andra sidan är det ju bara framkörningen till platsen man ska gifta sig på.
Det hade varit värre om någon sa "vi fixar dekorationerna - ta det bara lugnt ni..."

Ja, när det gäller min familj kan man inte vara säker på någonting. Min far kan få för sig vad som helst, men samtidigt så vet jag att jag 'nog' kan lite på min mor när det kommer till att det ska passa mig och pojkvännen.

jamen kör då :)
Om ni inte hade tänkt er något alls så kan det ju bli ett tillskott. Du kan ju ta din mamma åt sidan och be henne hålla lite koll på det där så det inte blir allt för knasigt bara :)

Men man vet ju aldrig.. ..det blir väl saftblandaren som åker fram igen.. (pappa har flertalet gånger satt på saftblandare (blinkande lampa) på diverse fordon när han skjutsat mig någonstans. Han tycker att det är praktiskt för att då flyttar folk på sig så att han kan köra ända fram (typ till entrén eller så) medan jag tycler att det är aningens genant att få så många ögon på sig bara för att det ser ut som att man kommer från ett utryckningsfordon.

..fast han gillar ju att köra veteranbilar också.. eller traktor...

SKIT VAD SVÅRT! Nu kommer jag ju inte kunna göra något annat än att spekulera i hur vår vigsel kommer att börja...

Haha, ja men sånt är ju kul när de vill engagera sig lite.
Min pappa övar sig på att sjunga "high way to hell" eller någon liknande hårdrocksång som han ska sjunga på festen sen eftersom min m2b är hårdrocksångare så tyckte han det skulle vara skoj och pappa avgudar honom. Till saken hör att pappa absolut inte kan sjunga men jag tycker det är superskoj att han vill göra det. Så återstår att se hur resultatet blir :)

hehe... tja men det är ju inte på någon stor och allmän plats i alla fall. Utan i en liten "by" lite utanför stan. Så det blir nog bra...
Men du kan ju be att han sätter på sirenerna när ni är ute på stora vägen så kanske jag hinner ut med mitt alibi (hunden) och se er när ni passerar

Hade litat helt på min far och mest tyckt det var roligt att inte veta exakt allt som händer under bröllopsdagen.  Hade nog lite diskret påpekat att klänningen är lång och håret väluppsatt, i annat fall skulle han nog köra dit oss på motorcykel, och helst i hög fart.. =)

Jag bad en kompis att skjutsa mig från frisören till vigselplatsen och han liksom rykte på axlarna och slängde ur sig: ja jag fixar väl limosin då.
Jag ba: eeeh det var itne riktigt DET jag ville ha.
Så det behöver inte vara negativt.

När jag tog studenten villa min far ha "fria tyglar"  att arrangera transport från skolgården till festen. Jag litar på min pappa men var ändå lite nervös. Han hade fixat så jag fick åka med en jättefin båt och eftersom vi hade fördrinken på en brygga var det jättetjusigt att komma sjövägen dit. Jag satt på däck och vinkade till alla på avstånd innan jag klev i  land och kunde hälsa på alla. Så jag blev iaf nöjd med att låta min pappa fixa utan min vetskap. 

Jag känner ju inte din pappa men slappna av och lita på att han känner dig så kommer det säkert blir hur bra som helst!
Lycka till och njut av bröllopet!

Ja, lätt att du ska överlåta detta.
Blir ju jätteroligt skulle jag tycka, men det beror ju givetvis på hur bra man är på att ta överraskningar på sin dag.
Jag tror det kan bli jättekul under förutsättning att din pappa inte är en sådan som skulle gå in för att göra bort dig, men det låter inte så på din beskrivning?

Mina farhågor är just att innan vigseln - det är väl då man är som mest nervös? Nu ska man då vara dubbelnervös eftersom man inte har någon aning om vad som väntar. När båda uttalat sina berömda 'ja' så är det en annan sak känns det som.

Tänker jag fel?

Ja du har nog rätt i det. Kan du inte prata lite med farsgubben och berätta om din nervositet då? Så att du bara kan säga vad du absolut inte vill ha och så att han kan få chans att övertyga dig om att han faktiskt tänker försöka ordna något riktigt fint för dig? "Fria tyglar" blir det ju lite ändå, bara med lite försäkringar liksom så att du kan känna dig lugnare?

Jag förklarade för min mamma och nyss ringde pappa upp och berättade att han funderat på att fixa häst och vagn.
Nu känner jag mig jättetaskig för det känns konstigt att åka droska in på trädgården, försöka klättra ur den för att sedan gå fram till vigselförättaren.
Pojkvännen känner likadant. Vi har lite problem med hela 'stå i centrum' grejen.

Någon som har något tips på något annat som min far kan få 'hjälpa till med' till vigseln?

Har f.ö. ingen aning om hur ceremonin ska se ut. Tycker att informationen på nätet är väldigt knapp när det gäller personlig borgelig vigsel - speciellt om man inte är så lagd åt det romantiska hållet...

En del tips angående  i tråden "Vi som vill ha en pampig borgerlig vigsel". Alla tips är verkligen inte pampiga  där när det gäller själva cermonin men kanske en del är för romantiska för er? Är det så att ni vill ha en lite längre bogerlig vigsel fast inte "för gullig"? För går det bra att göra den kort så är ju den skrivna som vigselförrättaren "ska säga" inte särskilt romantisk enligt min mening iaf.

Vi har borgerlig vigsel och den är upplagd ungefär så här (Vi har långt ifrån planerat klart):

Vi kommer också gående runt ett hörn till musik som framförs på trumpet av en väninna till mig.
Därefter säger vigselförrättaren några inledande ord (kanske "måhändatexten"). Efter det har vi vår första solosång som jag har valt till min blivande. Efter det kommer själva vigselakten varpå en vän läser en dikt (som är representativ för oss och inte speciellt gullig). Därefter framförs den andra solosången som min blivande har valt till mig. Vigselförrättaren säger några avslutande ord och därefter går vi tillsammans från vigselplatsen (som ligger i en park) till en glad gammal discolåt.

Men det gäller ju att ni hittar något som känns rätt för er.

Angående din pappa. Förstår att häst och vagn kanske inte riktigt var vad ni hade tänkt er. Tycker det verkar bra att ni tänker ut något annat som han kan få ansvara för så att han får känna sig delaktig. Men svårt att komma på vad... Hoppas ni hittar något som känns bra för er alla!