Vi har varit överens om att vi ska gifta oss, att det är nästa steg i vårt förhållande men jag har alltid sagt till min kära M2B att han måste fri. Jag har drömt om massor av frierier (inte så mycket om bröllop, mer om frierierna...). Men sedan tänkte jag till, det är han som har tagit alla vitala stegi vår relation, han som först sa att han älskade mig, som ville flytta ihop först, som har varit mest drivande hela tiden. Själv har jag varit dålig på att visa känslor och talat om vad jag vill och hur jag känner (goes way back). Jag tror att han ibland har känt sig osäker på mig och mina känslor p.g.a. detta och jag har haft dålig samvete flera gånger.
Därför valde jag, i största hemlighet, att låna två ringar från en guldaffär, slog in dem i en kartong med hjärtmönstrat papper. När vi på alla hjärtans dag 2010 satt efter maten och var mätta och belåtna och jag redan hade fått ett paket med en hjärtberlock på, hämtade jag mitt paket. Jag förklarade för honom det han redan visste, att jag är dålig på att visa känslor men att jag har dem, att de finns där inom mig, även om de kanske inte alltid kommer ut. Att jag är oerhört tacksam för att han finns för mig och lockar ur mig ur mitt skal. Jag sa att det var viktigt för mig att ge honom innehållet i paketet och att jag ville vara den som tog vårt förhållande till nästa nivå. Han var lite förvirrad av allt prat och när han öppnade paketet tittade han förvånat på mig och frågade varför han fick två ringar...
Det var så härligt att se honom så glad och förvånad! Och jag blir lika varm i kroppen nu när jag skriver det här som den där dagen. Jag hoppas att det kommer att bli lika härligt den 8 oktober när vi gifter oss!