Är jag en hemskt dålig vän?

Jag hade aldrig, aldrig kunnat ta tillbaka det. Det hade varit en annan sak om hon inte brydde sig så mycket, men att hon är glad för det tyder ju på att hon fortfarande ser er som mycket nära vänner! Mina två bästa vänner bor på helt andra ställen än jag och vi träffas inte så ofta och hörs inte så ofta, men det betyder inte att vi inte har en speciell vänskap!

Nej jag hade aldrig gjort det heller , om det inte vore för min sambos åsikt... :(

Men hur definierar ni närmaste? Är det släkt/syskon eller är det andra vänner? För är det det första kan du väl säga det, att du och din sambo har bestämt att det bara blir närmaste släkten som ska vara med i brudföljet. Eller blir det så litet böllop att ni inte ska ha tärnor alls? Då kan du ju säga det istället.

Det blir ju svårare om ni ska ha med andra vänner istället för henne. Det känns ju inte så kul att säga "jag har en bättre vän än dig, tyvärr" eller nåt liknande. Då vet jag inte hur du ska göra.

Men varför kan inte den här tjejen få räknas som en nära vän? Att hon visar sån entusiasm och glädje är väl i allra högsta göra ett tecken på att hon värderar er relation högt! Jag skulle stått för mitt val om jag vore du. Jag hade blivit jätteledsen om jag var hon, och jag skulle omvärdera vänskapen med någon som först utsåg mig till tärna för att sedan säga att jag inte var välkommen alls... Risken är att du helt förlorar henne som vän.

Jag hade inte heller kunnat ta tillbaka det. 
Kan inte sambon ge med sig?
Kompromissa lite?

Bara för att man inte träffas eller har kontakt jämt betyder ju inte att man inte är vänner.
Jag kanske är lite konstig, men min bäsat vän när jag studerade har jag inte träffat eller pratat med på 3 är. Jag anser ändå att hon är en av mina allra bästa vänner. 

Vänta lite...
Kan man inte vara nära vänner fast man inte träffas så ofta?
Jag har en mycket nära vän som jag faktiskt inte pratar med mer än kanske varannat år. Men varje gång vi träffas så är det som om tiden har stått stilla.

Vad är det som säger att den här vännen är "mindre värd" än de vänner som du umgås med dagligen? Hon har ju uppenbart haft en stor del i ditt liv under studietiden. Det hade väl faktiskt varit rätt naturligt om du skulle vilja ha henne med som stöd denna dag kan jag känna...

Din blivande får nog ta sig en funderare över vad äkta vänskap är...

Vi tänker inte bjuda några vänner alls... bara våra familjer

Om ni bara ska ha med familjerna har du inget problem. Hon kommer bli ledsen ändå, men du har en vettig anledning till att hon inte ska vara med.

Om ni inte ska bjuda en enda vän, och du och din sambo är helt överens om detta, så får du nog helt enkelt förklara det förändrade läget för henne.

Men... är detta något du också vill, eller är det din sambos bestämda åsikt att alla vänner är uteslutna? Du säger inte att "ni" har bestämt det, utan att det är din sambo som vill detta.

Ja vi har faktiskt bestämt tillsammans, inga vänner... då vi inte har några nära vänner. som vi ville bjuda..

denna tjejen jag pratar om är den enda jag har kontakt med överhuvdud taget...

Bara ni är överens så... jag tror att om  hon är en god vän (det hänger inte ihop med hur ofta man ses egentligen), så förstår hon när du förklarar att ni bara ska ha närmsta släkten med, inga andra vänner öht (kanske inte ens ett brudfölje?). Besviken blir hon säkert, men om hon inte kan hantera det på ett vuxet sätt så är hon nog ingen god vän trots allt.

Då kan du ju faktiskt förklara att ni har kommit fram till att ni bara ska bjuda era familjer.

Sen håller jag med om att man kan ha nära vänner trots att man inte ses så ofta. Mina två bästa vänner bor på andra orter och vi ses inte ofta men de är ändå mina vänner. Men det känner man ju själv. En del tappar man faktiskt kontakten med genom livet också även om man kanske inte tycker illa om varandra.

Ja det är stor skillnad på att utesluta en vän om man inte ska ha vänner med alls.
Mot att säga att "bara dom närmaste vännerna" är bjudna. För den där gränsen med vad som är en nära vän och inte, kan vara väldigt flytande.
Jag uppfattade trådstarten som att det bara var de som stod er närmast (det brukar inkludera vänner också) var bjudna, inte som att det var enbart närmaste släkten.

Du får nog helt enkelt bita i det sura äpplet och säga som det är.
Du kan ju fråga om hon ändå skulle kunna tänka sig att hjälpa dig om du behöver bolla lite idéer eller kanske vill ha smakråd angående klänning och sånt. Var tydlig med att det inte är personligt. Alltså att det inte är så att du har hittat "någon bättre" så att säga...

Har själv vart i en liknande sits. Men min tärna visade inget som helst engagemang inför mitt kommande bröllop  trots att jag har sagt att vi ska ses och prata om det så har det alltid "kommit något i vägen" Även när vi gjort "vanliga" planer har det vart så sen jag berätta att bröllopet skulle bli av. Jag fick själv se till att köpa hem klänningen som hon skulle ha på sig. Hade lämnat den till henne men fick inte några pengar för den trots att vi hade gjort upp det så att tärnorna skulle stå för de eftersom de inte kosta en massa. Hör aldrig ifrån henne utan får mer eller mindre "jaga" för att få tag henne trots att hon som jag nästan alltid är online på FB på kvällarna. Jag bestämde mig för att NEJ jag vill inte stå på min dag och "se" om hon dyker upp. Hade planerat att ta det ansikte mot ansikte med henne men när hon avboka ännu en gång så fick jag lov att ta det över sms. Det sved och jag fick höra att det bara var för att hon inte kom den dagen och vi fick se om hon kom till kyrkan överhuvudtaget men just nu i skrivandes stund känner jag att det kommer att gynna mig mer för det är nog stressigt att få ihop den stora dagen med allt drama,ekonomi och planerande. Jag gifter mig förhoppningsvis bara en gång. Så mitt råd till dig är att ta tjuren vid hornen och säga som det är. Har du och din blivande bestämt att det bara ska vara familjen eller de vänner som står dig närmre som kommer så stå fast vid det. Du har säkert läst detta förut men det är ER dag och inte de andras.

Jag hade aldrig kunnat ta tillbaka ett sånt löfte under de omständigheter du förklarar. Och hade jag varit din vän hade jag blivit otroligt sårad OCH ledsen!

Det här är egentligen ganska enkelt. Man vet inte vilken sorts bröllop man vill ha förens det är dags, förens man förlovat sig. Man kan ju ändra sig? Det här är ju ditt bröllop, är det inte viktigare för dig att den du verkligen vill ha som tärna ska vara det, eller så kanske du inte vill ha någon alls. Din vän måste ju förstå att sådant kan ändras. Ni kunde lika gärna varit osams. Skulle hon vara tvungen att vara din tärna då iaf eftersom att ni lovat det? Följ ditt hjärta av rätt anledning, inte av skuldkänslor eller andra anledningar, det är ditt bröllop. En människa har rätt att ändra sig om en så viktig sak!!