Ångest! Vill bara rymma :(

Åhhh vad jag vet hur du känner... Jag gifter mig 23/6 och har redan ruttnat ut på allt planerande och fixande. Allt är stort sett fixat men småsaker som måste knytas ihop. Ger upp snart och allt har förlorat sin charm med detta bröllop.. Hade vi inte redan skickat ut inbjudningarna så hade jag hellre gift mig med endast ca 10 gäster och bara gått på god resturang som vi kunde ha bjudit på.. Detta känns löjligt och jobbigt bara nu. Hoppas som du att det ska gå över snart så det roliga och mysiga kommer tillbaka.. När jag läser hur duktiga alla är här och hur det fixas med allt så får jag bara ångest. Vill inte längre, men vill gifta mig..  Orkar inte bry mig längre vilka såser som ska serveras, om tälten kommer på plats, om det finns golv till tälten, hur vi ska duka... Känns så förbaskat trist att en sån kul dag inte längre känns så fantastisk utan bara mest måsten och bekymer.. Men vi får väl inte ge upp utan bita i hop och hoppas på det bättre.. Man kanske måste dra ner på prestationsångesten och bara "go with the flow" Det löser sig ska du se, för oss båda.. Kram

Jag vet preciiiiiis hur du känner!! Jsg ska gifta mig i sommar och jag känner precis likadant, om planeringen inte redan hade gått så långt som den gjort skulle jag skippa hela skiten och dra iväg på en strand långt bort bara min M2B och jag. Just nu ger allt bröllopssnack mig bara ångest, ångest och mera ångest! KRAM på dej, du e inte ensam!!

Jag kände sådär flera gånger under vår bröllopsplanering. Det är inte roligt. Jag tror dock att det är stress och nerver som spelar en ett spratt. Man är orolig över att saker och ting inte ska gå som planerat, att gästerna ska ha tråkigt osv. Även om det bara är småsaker kvar, så känns det som att det aldrig tar slut.

Börja med att inte sitta här, på BT, och lägg undan bröllopsplaneringen i ett par dagar, ta ledigt. Bestäm dig sedan för vissa dagar och tider då du/ni tar itu med det sista, så det inte känns som att allt kretsar kring det. Jag vet inte exakt vad ni har kvar, men du kanske kan få hjälp av någon? Jag grubblade länge, länge över bordsplaceringen. Tog sedan upp det en kväll när vi var hos mina föräldrar och min mamma hjälpte mig, efter ca 20-30min var det klart och det hade inte kunnat bli en bättre bordsplacering.

Försök att inte fokusera på att det känns jobbigt, fokusera på vilken rolig dag det kommer bli, att ni äntligen ska bli man och hustru och att hur det än blir, så ska ni ha en hel dag och bara fira er kärlek :)

Jag håller med Daniiel. Försök koppla bort allt som har med röllopsplanering att göra ett tag. Ta bara itu med det ni verkligen måste.
Försök ta hjälp med en del av det som är kvar så kanske det känns lite lättare.

Jag vet att om jag skulle behöva planera allt helt själv så skulle jag gå under (pluggar samtidigt och ska ta examen precis innan bröllopet).
Därför bestämde vi tidigt att överlämna allt som har med mat att göra till våra mammor. Vi behöver bara säga ja eller nej till de förslag vi får.

Försök andas och slappna av. Det kommer bli en underbar dag, vad som än händer och även om några detaljer går snett! 

Tack allihopa :) Jag har faktikst tagit ert råd och tagit det lite lugnt sista dagarna, Jag håller på att ta min examen precis som annapanna och att balansera skolan, bröllopet, och vännera och familj som kräver tid och uppmärksamhet går bara inte, jag har så svårt att säga nej, jag vill så gärna vara där för alla men jag orkar bara inte, Och det känns som att alla vännerna är småsura för att jag inte orkar träffas eller prata i tele just nu, men de få timmarna jag och min m2b har med varandra på kvällarna behöver jag ha för att orka med allt annat.

Det är nu nästan exakt 1 vecka kvar tills vår bröllopsdag :) Mina klasskamrater har faktiskt gett mig ledigt från allt grupparbete för att jag ska få fokusera den närmat veckan på bröllopet :)

Men helt ärligt hade jag vetat hur mycket det var att göra hade jag valt att ha ett annat slags bröllop :) Typ utomlands med bara familjen :)

Skönt att det känns lite lättare nu!
Hoppas du får ett underbart bröllop!

Jag pratade med min mamma om detta härom dan. Jag har hafgt massa ideer om festprogram, vigsel etc men så fort jag tar tag i det känner jag ingen motivation. När jag pratar med min blivande om det så tycker han att om vi inte orkar ta tag i det så ska vi skippa det.
Så jag pratade med min mamma då om man verkligen KAN ha en vigsel utan extrainslag (dikt, soloframtränande) och en fest utan tipsrundor och festprogram. Då skrattade min kära mamma och sa, folk kommer äta god mat och ha sprit i glasen. Om de inte har trevligt då så är det deras eget fel!
Jag tror vi brudar tar på oss för mycket, man vill att det ska vara den bästa dagen/festen för gästerna men vi glömmer att det ska vara den bästa dagen för oss och våra män.
Nu ser jag på festen och middagen med helt andra ögon, det är faktiskt inte min uppgift att underhålla gästerna, de är vuxna människor som alltid annars vet hur man umgås.
Nu ska det bara bli roligt!