Jag klarar inte pressen! :(

Förstår dina ångestkänslor, jag har också känt som dej, gifter mig i juni...Stress,press,oro, sömnlöshet, tidsbrist...osv. Man vill ju vara bara lycklig...Mitt tips är att boka in EGNA dagar. Jag gjorde iaf så till sist och mår mkt bättre...Dvs en dag (minst) i veckan som du bara ska ta hand om dig själv och vara ego. INTE göra några alls (nej, Inga!) jobbiga måste-stress-saker den dagen (el. kvällen) Bara något DU har lust till eller behov av. Skapa fridagar helt enkelt. Helst borde du boka in nån massage eller så ibland oxå..Lycka till!

Jag trodde inte att jag skulle hinna klart. Jag var rädd för att vara utan klänning till och med eftersom jag sydde min själv och inte var klar när jag trodde att jag skulle vara det. 
Jag var så stressad att det kändes som om hela världen skulle rämna.

Men så kom vår dag...
Början av dagen var jobbig. Jag trodde att jag skulle kräkas av stress. Tårtan (som jag också gjorde själv) blev inte som jag ville. Cateringfirman körde fel och behövde nya instruktioner osv osv.
Och så kom våra fotografer och vi började fotografera - min mardröm... Jag hatar att vara med på bild, men visste att det här kommer jag inte undan...
Medans vi fotograferar så kommer ett annat brudpar som ska gifta sig efter oss... jag har skrivit en hel tråd om det och ska inte dra upp det igen. Men dom blockerade så våra gäster inte kom in i kyrkan och lite sånt. Så när det var dags för mig och tärnorna (och pappa) att gå in så var jag så uppretad att jag kokade och trodde att "jaha det var det, nu kan vi stänga ner skiten och åka hem"...

Men när portarna slogs upp och jag såg blivande maken längst fram så släppte allt.
Och dagen blev helt underbar. Precis som vi hade önskat oss. Ett lyckorus fyllde mig och jag bara flöt fram på små rosa moln från att jag hörde tonerna för ingångsmusiken och resten av kvällen.
När jag tänker tillbaka på dagen så minns jag den med glädje. Även det som inte blev bra och all stress hör liksom till. Det är ett kärt minne det också, för utan det så kanske jag inte hade njutit så mycket av resten - det som gick bra kändes ju ännu bättre pga att det inte var perfekt innan. 

Helt naturligt att känna stressen när det är så nära. Jag gifter mig också om drygt två månader och har ett tag nu haft mardrömmar där jag inser att det helt plötsligt är vår bröllopsdag och mina tärnor står och puttar på mig för att jag måste gå in, och jag har inte fixat nånting, står där i pyjamas och har värsta paniken!! Jobbigt  men bara drömmar som tur är.

För mig hjälper det jättemycket att skriva strukturerade listor över allt som ska göras, från stort till smått. Skriv punktvis allt som ska göras, från pynta festlokal till en så enkel sak som att fixa nån lunch att äta på stora dagen.
Det känns alltid mer hanterbart när man har det på papper och så kan man dela ut små ansvar till olika personer som vill hjälpa till. Sätt också deadlines på vissa saker, när de ska vara klara, så vet du säkert att du inte kommer stå där sista veckan och inte ha fixat något.

Värt att testa om du inte redan gjort så! Hoppas du känner dig mindre stressad snart! 

Men jag är säker på att du kommer kunna njuta av dagen när den väl är där. Då kommer alla andra tankar och bekymmer försvinna. Det är bara er dag!! 

Att boka in egna dagar skulle göra mig väldigt gott, men i dagsläget har jag knappt tid att ha en egen timme här eller där. Det som tar mest energi är helt klart skolan, den här terminen är riktigt tung med vädigt avancerade och krävande kurser och i kombination med bröllop, nära och kära som har problem de behöver hjäp och stöttning med osv, går det otroligt mycket tid åt att bara sitta och stirra rakt ut med en känsla av att jag har miljoner saker att göra men trots listor ite vet vart jag ska börja. Gör jag en sak så har jag ångest över att jag borde göra den andra osv.. Och att jag inte sover mer än max fem timmar per natt gör ju allt ännu jobbigare.  Men ska nog försöka avsätta nån timme här och där då jag stänger av mobilen, tar en massage eller på annat sätt pausar

Bröllopet tar mycket tid och kraft men det känns faktiskt inte direkt jobbigt med de vi ska ordna med, älskar egentligen att fixa, pyssla och planera, men rädslan för att inte hinna klart till dagen finns. Det är trots allt lite skönt att höra att din oro och jobbiga start på dagen inte förstörde för dig och du fick en fin dag i alla fall Chicita. Jag är rädd att dagen ska börja fel och sen allt bara rulla på...

Min största oro är helt klart klänningen, den är inhandlad och ligger i butiken och väntar på sista provningen och eventuella redegeringar. Problemet är ju att jag när jag är stressad och mår dåligt äter, behövde gå ner några kilo för att klänningen ska sitta snyggt och just nu går det inte direkt i rätt riktning. Har kommit igång med träningen men vad hjälper det om jag sen förstor för mig själv genom att äta massa dumheter?

Känner ige din dröm retro, fast här är det jags om är hemma och väntar på tärnor, hon som ska göra smink, frisyr osv och jag väntar och väntar men ingen kommer. Jag har i drömmen glömt att bekräfta med frisören och tärnorna är arga på mg av någon anledning och tänker inte vara med på bröllopet. Fixar mig snabbt sjlv så allt sitter fel, smink utkletet och håret blir bränt av locktången. Jag vaknar alltid kallsvettig när jag iklädd klänningen och skor springer till kyrkan för att hinna i tid och på avstånd ser alla gå därifrån och min blivande gråtandes.. Men ska ta ditt råd och försöka dela ut lite av de små punktuppgifterna till folk,  får nog svälja min stolthet och inse att det inte är en svaghet att be om hjälp och inte göra allt själva.

Ser nu att stavning och ordval blev lite fel men ni förstår säkert vad jag menar. Svenska är inte mitt första språk och sen är jag väldigt trött just nu! Ligger i sängen med kramp i magen och ångest över att jag inte sover än. Ska upp tidigt!!!

Jag förstår dig... Gifter mig om tre månader drygt och jobbar heltid, har två hundar som ska tränas OCH bygger vårt hus på all ledig tid över det. Jag förstår inte hur jag klarat av att planera ett helt hus OCH ett bröllop i 8 månader nu samtidigt som jag jobbat heltid MEN det går!! Man får helt enkelt bita ihop och vara strukturerad som Retro skrev här ovan då går det lättare. 

Det kommer bli fantastiskt när du väl är i mål. Lycka till!!

Men gumman, du måste försöka ta det lite lugnare för din egen skull. Finns det inte möjlighet att be någon mer person om hjälp med bröllopsfixandet, eller kanske skjuta upp någon av kurserna du läser denna termin? Jag vet att det kanske tar emot, men ibland tar man på sig för mycket, det känner vi alla igen. Du ska inte behöva känna dig stressad hela tiden. Kanske hjälper det att bara prata med någon om det? Få ur sig lite av stressen. Lycka till! Kramar

Jag tror många av oss känner igen oss i det du skriver Anonym (ångest).
Jag har också haft sådana perioder, nu har jag 4 månader kvar, så jag kommer nog hinna med en sådan till men för allt i världen, prioritera din sömn. Nu när du pluggar och planerar, måste du sova runt 8 timmar för att din hjärna skall få vila och återhämta sig. Din kropp behöver minst 6 timmar. Nu är jag kanske elak och spär på din ångest men försök sova mer, då kommer du ha lättare att gå ner de där kilona du vill bli av med...

Jag ha också pluggat och hade sjuk ångest i 3,5 år av alla tentor och krav på att aldrig misslyckas. Men om du misslyckas kan du ju göra en omtenta, just denna gång i detta fall när du ska gifta dig, kanske det är ok med en omtenta... ?

När jag har haft de värsta perioderna så har jag bara fått bestämma mig att sluta tänka på bröllopet.. Mota alla tankar med något annat. Försök i alla fall. Håll det någon vecka, så kommer du känna dig bättre och mer laddad för planeringen. Inte lätt men värt ett försök kanske.

Sen en sak som är värd att tänka på, när du tror att du kommer bli galen och fullständigt tappa greppet, så tyder det på att du är mentalt frisk. De som blir galna är inte medvetna om det själva. Det hjälper mig när jag blir stressad av diverse saker i livet.

Lycka till och drick massa äckligt kammomillte på kvällen så du får en god nattsömn!

Kram