Vårt sexliv har egentligen aldrig varit så bra som jag önskar. Mycket som kommit emellan och lusten har försvunnit för den ena men inte den andra, sen har det varit vice versa. Nu har vi båda sexlust men inte på samma sätt som när den var på topp, inte jag iaf. Jag blir upphetsad när han vill men inte så att jag blir kåt bara så där och sen bara måste hem och ligga.
Som det är nu har vi inte sex en gång i veckan ens. Och ärligt talat så gör det ingenting. Så länge jag vet att vi faktiskt tänder på varandra och har sex när vi faktiskt har lust så är jag nöjd. Vi älskar varandra och det finns så mycket som har betydelse. Även om sex betyder mycket och jag förut tänkte att men vafan, vi borde ju ha sex minst 2 ggr i veckan iaf. Men vaddå borde? Är jag olycklig? Nej. Älskar jag honom mindre? Nej. Älskar han mig mindre? Nej.
Det har varit ett jäkla gissel i vårt förhållande och jag har insett att man kanske inte kan få allt. Dessutom så vet jag med mig att när jag är missnöjd med mig själv så sjunker lusten. Blir lite avis när jag hör om andra som har sex flera gånger i veckan och tänker att hur sjutton har de tid och ork?
Jag är trött när jag kommer hem från jobbet, mannen likaså. Det ska kanske handlas, lagas mat, plockas undan, smälta maten och landa lite efter en dag på jobbet, träna däremellan och då var klockan helt plötsligt sent och dags att sova. Haha.