Hur ska ni göra/gjorde ni era mini smyg bröllop?

den bredare av dem, är den rätt i storlek? på bilden ser det ut som att de är lika stora nämligen, men det kanske bara är bilden som visar "fel" 

ebay är jättebra, tycker det brukar vara mindre trassel där än på tradera. Fast det har kanske att göra med att tradera ofta har privatpersoner som säljer och då kan det ju vara lite sisådär med leveranstid och motsvara bildbeskrivning osv.. framförallt om man köper barnkläder eller skor. 

Vart har ni köpt kläder till era barn förresten? vi har två dagisbarn och 2 tonåringar hemma. Och de 2 yngsta är ju tjejer så det är inte så svårt att hitta några klänningar till dem, men tonårsgrabbarna känns det värre med.Jag tror verkligen inte att det är deras "grej" att få ha finbyxor mm på sig. 

det torde väl räcka med hela mörka jeans, svarta tex. Och skjorta. 
Känns lite overkill att "spöka ut dem" i kostym eller likande, de skulle väl knappast vara nöjda då heller.
 

lyckorus: jag förstår din känsla. Kanske kan det vara en slags "tröst" att veta att ni slipper alla de "problem" som folk kan skriva om här på bt. Som när brudar (oftast) är ledsna eller besvikna över att tärnor är oengagerade, att det gnälls på bordsplaceringar, att folk förväntar sig så mycket av ert bröllop att ni känner att ni måste försvara era val, eller ändra för att göra andra till viljes. Eller för att inte tala om barn/barnfri fest.
Nu är det ju inte så för alla såklart, men det är ju en hel del att rodda ihop om man ska ha en stor fest. 
Själv kan jag känna, förutom att det känns mest vi att vara själva, att det är en sån lättnad att slippa ha allt det där som ska ordnas med. Att man vill vara alla till lags.
 

vi har ju berättat att vi ska gifta oss.. men inte när. Då tänkte vi att vi får ändå prata om förlovningen, och att alla vet redan på förhand att det inte blir någon bröllopsfest, så vi slipper förta något av lyckan med att försvara vårt val sen. 
Dock är det ju många som vill komma och titta under vigseln och påpekat det flera gånger, så man får ju vara hård och inte ge efter för någon annans vilja.
Sen när vi väl är gifta så vet jag inte riktigt hur vi gör. Kanske skickar vi ett foto på oss (typ som de vanliga tackkorten) till de närmaste, och berättar att vi gift oss själva i all enkelhet.
Då får mamma och mormor mfl ett foto som "minne" trots att de inte var med. Till alla andra, de får läsa på facebook.