Jag kommer att såra en annan människa pga att jag gifter mig =(

Du är ärlig. De kommer att såra men ingen ha sagt att livet är smärtfritt eller lätt. Säg som de är och vad du vill. Sen kan sju bara hoppas på de bästa.

Jag tycker att du ska berätta som det är, för om du inte gör det så kanske han hoppas på nåt varje gång ni pratar/ses/smsar efteraom att han är så kär i dig. 
Du kanske har gett honom signaler som tyder på att du vill mer än att vara kompis, annars skriver man ju inte såna sms.., var rak och ärlig helt enkelt.. 

Jag håller med de andra. Säg som det är, "jag är ledsen om jag gett dig falska förhoppningar men...". Det är nog det bästa för honom även om det sårar honom just då. Han måste kunna gå vidare och hitta den rätta han med

Du kan nog bara göra på ett sätt och det är att säga att du menar allvar med den relation du lever i nu och att ni har bestämt att ni ska gifta er.
Det vore kanske lägligt att svara på hans sms med den informationen?
Varför linda in det på något sätt eller vänta med det då han vill att du ska lämna din blivande och välja honom
Han har ju gått från att vara "bara kompis" till att bli ett hot mot den relation du nu lever i eftersom att han har ett dolt motiv med er vänskap.

Kanske inser han att det inte ger något att hänga kvar för att försöka få dig att välja honom.
Men det är ju upp till honom.

Din blivande skulle nog uppskatta om en sån kille inte fanns i din vänskapskrets...

Vet din nuvarande att ni träffats på fik?
Vet han att det är ett ex?
Kommer han att få veta att den här killen har så här starka känslor för dig?

Jag tror inte att jag gett några sådana signaler till honom... Men det är klart, jag är en väldigt öppen person som älskar att umgås med andra, vi har haft väldigt roligt tillsammans då vi har setts eller pratat och kanske är det därför han tror att det finns hopp.

Ärlighet, ja visst! Men hur? Vad säger jag? Jag får ont i magen bara jag tänker på det.. Förmodligen kommer vi behöva bryta kontakten än en gång, det känns så fel att umgås med honom då jag vet hur han känner. Jag har fortfarande inte svarat på hans sms och kan bara tänka mig hur han går och väntar på ett svar..

Oj, det trillade visst in lite mer svar medan jag skrev :)

Min nuvarande vet att det är ett ex och att vi haft kontakt, dom två känner varandra sedan tidigare men umgås inte med varandra. Jag har inte berättat det här för honom, dels för att han inte är hemma och dels för att jag inte vill oroa honom.

Ja ni har nog rätt, jag måste berätta för honom. Men jag kan inte rå för att jag känner mig som en bov som gör så mot honom...

Om inte din nuvarande är hemma kanske du kan ringa upp exet och säga som det är. Inte för attgöra det bakom ryggen men din nuvarande kanske inte vill höra. Fast vilket svårt samtal, jag är inte avundsjuk...

Samtidigt blir jag lite irriterad på exet som verkar tycka det är okej att förstöra en familj.

För att du är känslomässigt engagerad och tycker om honom? (ett antagande)

Jag blir lite irriterad pga det han skrev till dig.
Han vet att du bor med en annan och att ni har barn ihop.
Eftersom att ni ska gifta er tror jag inte att ni har det väldigt dåligt.
Varför tycker han att det är rätt mot dig att be dig om det här?
Om du levde i en dålig relation och du ventilerade det med honom skulle det vara skillnad.
Han uppför sig egoistiskt.

Det är en sak att han erkänner att han fortfarande har känslor för dig, men en helt annan att be dig lämna den du lever ihop med för honom.

Sätt dig i en helikopter och lämna känslorna på marken.
Hur ser det hela ut?
Vad är det rätta att göra?

Håller med!

Det var ett väldigt långt sms där det stod bla att han inte ville krascha den familj jag har för barnens skull, men att han inte kunde rå för vad han känner och att han skulle älska barnen som om dom vore hans egna. Jag förstår att han inte gör det för att jävlas, men samtidigt känner jag som du skriver lite irritation att han gör så här mot mig.

Jag fixar inte att ringa honom. Inte nu iaf.. Jag kanske är feg men har stängt av min telefon nu för jag orkar inte se om han skriver något mer. Känner mig ledsen och besviken. Jag är inte på något sätt kär i honom eller har sådana känslor för honom, men det smärtar ändå att vi i fortsättningen inte kommer kunna vara vänner på samma sätt och att jag inte kommer kunna dela minnena med någon.