Barnfritt

Vi hade det väldigt enkelt.
"Vi tycker mycket om era barn, men den här dagen vill vi fira i våra vuxna släktingar och vänners sällskap"
Något i den stilen skrev vi.
Frågade även våra tärnor och bestmen som hade barn om de tyckte att det kändes ok, och de blev bara glada för de kände likadant.
Den ena tärnan ammade fortfarande, men hade sonen på nära håll hos en släkting så att hon kunde ta sig fram och tillbaka.
Alla gäster accepterade glatt och vi fick en toppenfest där alla kunde släppa loss och ha trevligt. 

Less is more, tror detta är ett bra sätt att skriva utan att krångla till det. 

Ärligt så förstår jag inte varför någon ska ta illa upp och att man ska behöva oroa sig för kommentarer i stil med "är inte mina barn bjudna kommer inte jag heller". De som har festen måste väl få bestämma själva hur de vill ha det? Och oftast blir man inbjuden till ett bröllop i god tid så barnvakt borde kunna fixas i de flesta fall. Vår inbjudan går ut i februari, med info om barnfritt förutom våra egna syskonbarn och bäbisar som ammar, får väl se om det blir några oväntade reaktioner... 

Jag funderar i samma banor som snowstars faktiskt...
Varför skulle barnen förstöra dagen för er? Är dom ouppfostrade eller allmänt vilda bara?
Alltså vissa barn är ju bara så, och vissa föräldrar bryr sig inte om ifall deras barn lever rövare heller.
Men alla barn är inte sådana.
Och nej jag menar inget illa. Jag bara undrar 

Vi hade flera barn med på både vigsel och middag.
Två av barnen (svågern och svägerskans barn som också var näbbar) stannade kvar hela kvällen tills vi började packa ihop. Barnen gick och la sig när dom blev trötta, i rummet där barnvakten (i brist på bättre ord) fanns.
Det gick hur bra som helst, alla barn lekte och hade jättekul.
När dom inte orkade sitta kvar på den tråkiga middagen så fick dom springa in i lekrummet och rita och leka.
Ingen blev störd (vad vi hörde) och föräldrarna hade jättetrevligt och kunde slappna av och låta barnen leka med varandra eftersom det inte blev något störande moment .

Jag håller med dig i detta. Jag föredrar själv en barnfri fest. När vi ska ha vår egen bröllopsfest då jag vill kunna ta ett glas vin ihop med nära släktingar och vänner utan att barnen är med och drar i mamma, spiller saft över sig och bara KRÄVER att bli roade. När jag är bjuden på fest uppskattar jag när det står att det ska vara barnfritt, då kan jag som förälder för en gångs skull slappna av utan att bli den som får äta sista eftersom jag måste följa två barn till buffébordet och sedan få äta när alla andar vuxna gäster anser sig vara klara. Det värsta jag vet är folk som låter barnen "springa lösa" i kyrkan och på kyrkogården utan respekt för vare sig de som faktiskt tror på gud (vilket jag kanske inte gör dårå) och för de avlidna som ligger begravda. Som brud skulle jag inte slappna av om gästerna av någon anledning inte har extremt väluppfostrade barn (vilket få barn är efter en dryg timmes stillasittande i kyrkan och med knorrande magar...) 
Stå på dig och säg som det är. Varför inte använda "giraffspråket" (används inom konfliktlösning....) och säga typ:

-jag hör att du vill bjuda alla och att du skulle bli ledsen om barnen inte får komma. Stämmer det? (varpå han nästan måste svara ja när du är så förståenden)
- När du säger så blir jag lite frustrerad då jag känner att våra önskningar krockar. Förstår du vad jag menar? (återigen måste han nästan svara ja...)
- Jag känner att jag skulle slappna av mera och vara gladare om barnen stannar hemma. Jag kommer att vara väldigt nervös ändå den dagen så jag vill inte oroa mig extra för barnen. Samtidigt så vill jag att alla vuxna ska kunna njuta av festen. Hänger du med? (han svarar troligen ja här också...) Hur känner du nu?

Här är det hans tur att prata och du bör visa samma positiva ton och svara ärligt om du förstår honom etc. Det viktiga är orden man använder... Och att ni kommer fram till ett gemensamt beslut. Vem vet, det kanske blir antingen-eller eller en kompromiss. Går man in i konflikten med en åsikt som bara ska genomföras lär det inte funka...

Lycka till!  

Hur kan du inte förstå det? Skitsamma, verkar som att jag har varit väldigt otydlig. 
Pratar om barns beteende i allmänhet, så inte en till kommentar att just dessa barn skulle bara stökiga tack!
Vidare kommentarer från dig i ämnet kommer ignoreras. 
Tack.Som sagt Chicita, verkar som att jag har varit väldigt otydlig. 
Pratar om barns beteende i allmänhet, så inte en till kommentar att just dessa barn skulle bara stökiga tack. 

Barn är barn! Och gör vad som faller dom in. Vissa av dom är små och kräver konstant uppmärksamhet för att dom är SMÅ BARN. Tänker inte förklara mig mer, borde inte vara så svårt att förstå. 
Ha det gott!

Åh hej. Äntligen nån som ändå förstår nånting. Tack för ditt inlägg. 
dessa barn är jättelugna, dom jag träffat iaf  
Men det handlar om att barn är barn och nog inte uppskattar att sitta tyst och still en längre period som du skrev, man vet ju aldrig med småknottar!
Och jag vill absolut inta ha folk som jagar ungar mitt i middagen osv. Kommer bli väldigt många barn, glömde nog skriva det? Vill fira på vuxet sätt, utan blöjjor och tårar mm.

 Vi har en väldigt positiv ton i planerandet, men detta va första gången hans sa tvärnej och då blev jag lite irriterad över att han bara vägrade. Men alltså jag är inte omöjlig!! Har festen på landet så är det fint väder kan vi fixa aktiviteter då kan dom springa fritt (typ) men är det regn så måste 15 ungar sitta i tältet med folk som dricker och hög musik. Inte så optimalt ju. 

TACK!  

Nej jag bara undrade. Ingen anledning för dig att bli stött för att jag ställer frågan. 
För oss gick det ju jättebra som sagt.
Det var två små barn med (under året) och 5 (eller 6 kanske) barn under 7 år och vi märkte knappt att dom var där. 
Men bara för att det gick bra för oss så behöver det ju inte gå bra för alla... Självklart inte  
Jag tog det som exempel för att lugna dig lite bara, att det behöver inte gå åt skogen och bli barnkalas.

Det kan ju faktiskt hända att föräldrarna till barnen resonerar som så att dom vill ha en barnfri kväll och lämnar barnen hemma på eget bevåg  

Alltså det löser sig.
Ni kanske kan kompromissa på något sätt. Kanske skriva att ni har en stark önskan om en barnfri dag. Men inte sätta ut ett rent förbud? Eller tja... Hur som helst brukar sånt där lösa sig i slutänden. Och det brukar bli jättebra.
Ni kommer säkert att få en underbar dag hur det än blir.  

Vi skrev: Barn är en gåva men denna kväll får de vara hemma och sova.

Tackar för alla tips! :) Förstår inte varför folk ska gå in och kommentera och ifrågasätta varför vissa inte vill ha barn på sitt bröllop. Det är väl iallafall upp till var och en hur man vill ha sitt bröllop! Konstigt att man inte kan förstå att man tänker olika... sluta döm ut varandra och lägg er i hur de andra vill ha just SIN dag!

Instämmer helt! Tror att barnen hade uppskattat kvällen och vi vill att våra vuxna vänner ska kunna njuta och slappna av den kvällen och bara fira vår stora dag.
Vi känner att vi vill att fokus ska vara på oss den dagen, så är det bara.