känns som all glädje försvann...

Jag hade nog sagt rakt ut vad min känsla var och att jag verkligen hade sett fram emot att involvera familjen och vännerna eftersom dom betyder mycket.Hade jag fortfarande fått dumma kommentarer hade jag bokat en resa för mig, min sambo och våra barn och istället haft bröllop på Shark Bay, Koh tao, som är vårt paradis. Och sedan lagt pengar på en fet bröllopsresa.Jag förstår din besvikelse...    

Usch vad trist, när det gäller något man planerar som kommer involvera så många nära och ingen verkar vara intresserad... Det måste ju ta extra mycket på krafterna. Förstår att luften går ur dig, och om det hade varit jag hade jag skitit i alltihopa och åkt utomlands och gift oss. ^^ Men nu är det ju inte jag och du verkar verkligen vilja ha ett stort och fint bröllop med alla nära och kära, vilket gör det hela mycket mer komplicerat för dig...

Tror tyvärr att du inte kan ändra dina näras inställning till det hela, utan det är nog så att du får fundera på vad du verkligen vill, om du ville ha stort bröllop för att kunna ha med alla, och hur det känns nu när de inte verkar tycka att det är lika viktigt längre, då jag förstår det som att de tycker detta för att du är "sist ut" på något sätt, vilket jag tycker är en konstig inställning att ha från början från dina anhöriga.

Om du vill ha ett stort bröllop för din egen skull, för att du vill det och inte för att du ska kunna ha hela släkten där så kör på ett stort bröllop, men om det stora bröllopet var för att kunna ha hela släkten där och att alla skulle få plats skulle jag nog börja fundera på vad jag verkligen vill när alla runt mig reagerat så... Tycker att det är riktigt dålig stil, för att sammanfatta det hela. Inte hade jag tyckt att ett bröllop var mindre viktigt bara för att andra hade gift sig innan...

Det där är världens vanligaste "fenomen". Folk blir jätte knepiga när det kommer till bröllop och brudar får ofta höra att dom är tjatiga.. Försök att inte ta åt dig av hur er omgivning är just nu, för när ert bröllop är kommer alla bete sig som du önskat hela tiden och dom kommer enbart minnas hus glada dom varit för er hela tiden.

Jag har lärt mig att även om gäster är glada för brudparets skull så bryr dom sig inte så mycket innan själva bröllopet. Det är så himla trist för en sån som mig för jag vill alltid höra varenda liten tjatig detalj från tjejer jag känner. Men eftersom dom blivit så "brända" av allas reakrioner så vågar dom knappt prata om deras drömmar.

Försök hitta den person i din omgivning som funkar lite som mig för hon kommer älska varenda liten detalj av ditt "tjat".

Har dom tidigare bröllopen (släkt och vänner) varit mindre tillställningar. Inga slott, några direkta finkläder osv?

För det kan hända att dom är lite rädda för miljön.
Att dom känner sig obekväma och att det känns som att dom kommer att göra bort sig och inte passa in. Så därför drar dom sig undan.
Nu vet jag inte hurdana släktingar och vänner ni har och jag vet inte vilken klädkod ni hade tänkt sätta.
Men "bröllop på slott" brukar sätta igång tankar om frack, långklänningar och typ Nobellmiddag. Och det skulle göra de flesta ickeakademiker lite skakis. Det skulle dessutom kännas som att jag skulle behöva lägga massa pengar på kläder mm...
Men vi gick igenom samma saker med vårt medeltidstema.
Folk vågade inte prata om det. Vi var jätteoroliga att ingen skulle komma med medeltidskläder (dom fick svara vid OSA om dom skulle ha det eller ej) och vi började tro att folk skulle känna sig obekväma. Men vi valde ändå att köra på.
I slutänden kom alla utom 3 par i medeltidskläder och vi fick höra bakvägarna att dom hade sett fram emot det sååå mycket. Och att dom som inte kunde komma var uppenbart ledsna över att dom missade det.

Men just grejen av att det var annorlunda - utanför deras bekvämlighetszoon gjorde att dom inte ville prata om det utan liksom smet undan.

Det ni kan göra är att försöka hitta sätt att göra era vänner bekväma.
Dels kan ni göra lite egna undersökningar. Leta efter ställen där man kan fynda kläder (om ni har någon speciell klädkod) eller lägg klädkoden lite lägre än ni tänkt så att dom har kvar någon trygghetsfaktor i alla fall exempel, om ni tänkt ha frack - välj mörk kostym (och skriv till att de som vill gärna får komma i frack istället) eller  om ni tänkt mörk kostym så skriv kavaj som klädkod med tillägg om att dom gärna får klä sig finare om dom vill.
Försök håll maten enkel. Och med det menar jag inte potatisgratäng och fläskfilé. Men kanske inte foie gras eller maträtter som gästerna inte ens kan uttala...
Lägg hellre pengarna på att underlätta för gästerna (kanske sponsra boende eller transport) än på inredningsdetaljer och superexklusiv mat...
Tja jag tror du förstår hur jag tänker nu...  

Och använd BT för att prata bröllop tills fingrarna blöder och låt släkt och vänners öron vila lite  

I någon tidigare tråd skrev jag att det som är JÄTTESTORT för en själv kanske egentligen inte alls är mer än "jaha, vad roligt" för omgivningen.Det betyder ju inte att de inte tycker att det är trevligt men alla dessa detaljer som man kanske själv ähum snöar in på lite väääääääl mycket - behöver omgivningen veta det alls?

Jag hade en väninna som pratade non stop om sitt bröllop varenda gång vi sågs under det år hon planerade tillställningen och helt ärligt, det blir rätt tjatigt. Jag tror som flera skribenter ovan att du ska snöa in på den/de som verkligen är görintresserade av alla små detaljer och sen kanske skippa att prata om det med resten. Själv skulle jag kunna prata om mitt barn jämt, så fantastisk och underbar tycker jag att han är. I verkligheten delas väl denna enorma fascination möjligtvis av hans andra förälder och mormor och för resten av världen är han inte Livets Största Mirakel utan helt enkelt en ganska vanlig liten unge :).

Och skriv här, för på bröllopssajter är ju verkligen folk intresserade av att diskutera färgnyanser på stolsrosetter och hur skorna ska se ut så då kan du ösa av bara den :)

Jag är i någorlunda samma situation som dig och vet hur tråkigt det känns...
Jag och min sambo ska gifta oss nu i juli och har planerat sedan våren 2012. Hans familj är jätteglada för vår skull och frågar en hel del och är allmänt nyfikna på allt vi gör, medan min familj är totalt ointresserade och verkar tycka att det är väldigt jobbigt alltihopa. Ibland känns det nästan till och med som att de hånar det som har med vårat bröllop att göra.
Och vi pratar ändå inte jättemycket om detaljer utan det är större grejer som vi försökt prata om men det känns bara meningslöst när man får ryckningar på axlarna tillbaka.

Vet inte riktigt vad man kan göra i såna här situationer? Det känns som att man tassar på tå kring ämnet och så borde det ju inte vara :(

Jag tycker att du ska köra på slott och allt vad det innebär! Det är er dag, som ni kommer få uppleva bara en endaste gång så jag tycker att du göra just det som ni känner rätt för er och inte era gäster :) Om de är "rädda" över att det ska vara på slott.. nja vad är det som är så läskigt med det? Jag tror att de kanske helt enkelt inte inser att deras brist på entusiasm sårar dig.

Men fårstår att det känns trist att ingen vill följa med för att välja klänning, det kan du ju ta upp med din syster faktiskt, med tanke på att du följde med henne, och att det kanske handlar mycket om att du helt enkelt vill ha med henne även om du vet vilken klänning du är ute efter, det är ju kul att ha med någon som ger lite input så att säga ;)