Vi som gifter oss 2015!

På tal om det här med hjälp. Jag är JÄTTEsvårt att be om hjälp, och det är i detta sammanhang något av ett problem. Jag tog sats i typ flera veckor innan jag frågade min bästa vän om hon kunde tänka sig att fota vigseln, och vi skulle också behöva be någon liksom fixa vigselplatsen innan ceremonin. Snubbens bästa vän har sagt att han gärna hjälper till med vad som helst, och även en annan vän/gäst har erbjudit sig, men att faktiskt be dem göra något specifikt är så svårt! Och det är ingen stor grej alls, mest vara där innan, kanske hänga upp en "backdrop" om jag orkar fixa en sån, ställa upp glas och drinkar till alla och så, och plocka undan efteråt. Verkligen inget svårt, bara att det vore schyst om någon som inte är vi kan sköta det. Och nu har jag inte tänkt be dem själv, det är sambons vänner i första hand så det får han göra, men jag kommer såklart vilja ha även dessa småsaker på precis exakt ett visst sätt, och kommer då ändå måsta prata med dem om det... Usch, jag verkligen gillar det inte alls. 

Gud vad bra, jag har tänkt fixa glas i helgen, hoppas på rea här med då! 

Hoppas du hittar vad du söker! Hehe, klart man får! Jag förväntar mig att få lite kyliga fötter sådär till midsommar. Och antagligen precis innan bröllopet, jag kommer ha pms sådär en vecka innan, och jag vet ju hur jag brukar bli då. Igår låg jag och grät i sängen för att sambon bad mig flytta lite på mig när han skulle in i ett köksskåp. Tänkte att han hatar mig och såntdär, och jag kan tänka mig att sånt kommer bli värre när det är närmre bröllopet. Det blir skoj! 

Idag kommer min klänning komma! Jag sitter och uppdaterar spårningen på UPS typ var femte minut. Kan tyvärr inte vänta på den hemma själv, så sambon får jobba hemma. Jag som helst skulle gå hemma naken, redo att dra på mig den sekunder den kommer hit. :D

I'm happy to make you happy! ;)

Och ja, klänningen är rätt schyst! Inte helt hundra, men ändå bra! :D Lagt upp bild i Kinatråden.

Här är en bild med bälte till klänningen med! 
Varit i kontakt med en sömmerska som ska fixa de grejer på klänningen som inte är helt som de ska, så den blir nog toppen sen! Nu korvar den sig i midjan, och jag tror jag ska be dem sy in den över benen och sätta en slits bak istället, så den följer kroppen lite mer nertill också. 

Tack Sofia! :)

Igår var jag hos en sömmerska och lämnade in klänningen för fixning. Det var en jättekonstig upplevelse. Jag tror inte vi sa fem ord till varandra. Hade bokat tid, kom dit, hann inte ens presentera mig fören jag blev hänvisad till provrum. Satte på mig klänningen, hon kom och hjälpte mig stänga den. Och så tänkte jag börja förklara problemet, men hon avbröt mig på en gång och började sätta några nålar och mäta med händerna. Jag nämnde att jag vill ha den mer insvängd nertill också, så hon satte några nålar där med, sen var hon klar och gick. Jag bytte om, hon pekade på en lapp där jag skulle fylla i namn och telefonnr, hon bläddrade lite i en kalender, pekade på ett datum, "okej?", och sen var det det... Tog typ 5 minuter. Jättemärkligt. Hoppas det blir bra nu!

Nä, verkligen! Att hon inte ens använde måttband liksom... Men ändå lite knepigt att hon typ inte ens hälsade på mig, bara körde in mig i omklädningsrummet direkt. :P

10 april. Har mailat med dem innan (inte med henne, utan en annan på samma ställe) och frågat hur lång tid de vill ha på sig att göra ändringar. Hon skrev då en månad, så jag blev förvånad över att det skulle gå så fort. Hon hade tänkt att det skulle gå fortare med, hon pekade först på nästa fredag, innan hon insåg att det är påsk då. 

Det har du kanske rätt i. Jag har ingen koll på sånt, in touch with my manly side, så att säga ;) 

Det gjorde hon, men inte mycket verkade det som. Hon fattade uppenbarligen vad jag sa, men sa inte mycket själv. Stället verkar drivas av en svenska (henne jag mailat med), med tre asiater som jobbar där. Fast det står på deras hemsida att de alla är enskilda företagare som samarbetar, typ. Jag vet inte, men det spelar väl inte så stor roll. Bara de är duktiga så. :) Man är väl bara lite van att få ett "hej och välkommen" när man kommer till en näringsidkare. 

Jag fick nyss mail från tjejen som tillverkar våra ringar, med bilder på ett gäng stenar och frågan vilken av dem jag vill ha. Det var inte så lätt som jag hade väntat mig. Skillnaden var mest färgstyrkan, och jag har tänkt att jag vill ha en ljus sten, men när jag såg de mörkare, starkare, så var ju de med alldeles fina så nu vet jag inte. 

Igår började vi prata lite om att skriva egna löften. Det blev plötsligt väldigt lockande att göra det, men samtidigt verkar det svårt och läskigt. 

Visst är det läskigt! Jag har inga problem varken att formulera mig i skrift eller prata inför folk, men att vara så liksom.. privat inför folk känns klart som en utmaning. Och så är jag nervös för att min snubbe mest kommer få ångest av det, han är inte lika bekväm i skrift som jag och skulle nog ha svårare att skriva ihop något han blir nöjd med... Men jag läste en bra text igår om just att skriva egna löften, som jag tyckte var både hjälpsam och lugnande! Här är den: apracticalwedding.com/2011/07/how-to-write-wedding-vows/
Dock fick sambon lite ångest av att läsa samma text, men jag tror att det mer var att den gjorde det mer på riktigt för honom än han kände innan. 

Det kan man väl köpa lite var som? Nelly, asos, zalando osv. En fin klänning är väl en fin klänning även om den inte har tärnklänning som titel. :) Här tex, hellång klänning i ljust turkost: nelly.com/se/kl%C3%A4der-f%C3%B6r-kvinnor/kl%C3%A4der/festkl%C3%A4nningar/nly-eve-1103/wrap-bust-long-dress-300884-75/ :)

Jag börjar lite tröttna på detta igen. Allt bara jävlas helt plötsligt. Hämtade klänningen från sömmerskan i fredags. När jag provade den där satt den bra, men sen när jag provade hemma igen på kvällen så var den inte bra. Är fin om jag står still och sträcker på mig, men blir konstig och fel när jag rör på mig. Och inte fan kan jag stå still hela bröllopsdagen. Vill inte lämna in den igen, känns som att det inte skulle hjälpa ändå, men jag vill inte köpa en ny heller. Alla är ändå bara fula och fel och allt är värdelöst.

Fick hem hindersprövningspapper med i veckan, och då kom det här med efternamn upp igen. Det är också bara svårt och drygt, jag håller på och velar trots att vi egentligen hade bestämt oss för att ta mitt namn. Jag bara kan inte släppa det att jag alltid tänkt mig att byta namn när jag gifter mig, det känns helt konstigt att det lutar mot att nu inte bli så.