vill, men ändå inte...

Vilken är största anledningen till att ni tvekar till det upplägg ni har just nu?

Är det är ni verkligen vill ha vigseln själva?
Eller är det allt krångel runt omkring, typ gästlistan?

Om det är krånglet runt omkring kan man "komma över" det genom att ta hjälp och vara lite "hård". Om det är att upplägget verkligen inte passar er så tycker jag att ni ska ändra det.

Vi hade många gäster, men någonstans får man ju sätta gränsen ändå. Jag bjöd tex ingen av mina kusiner på pappas sida men alla på mammas. Min man bjöd de kusiner som han faktiskt umgås med. Det måste inte vara "rättvist" eller ens logiskt för någon annan än brudparet vilka man bjuder.

Själv är jag en väldigt familjekär person och jag hade inte velat fira utan mina föräldrar på plats. Och jag vet att det hade gjort ont i dem om de inte fick vara med. Men det beror ju på vilken relation man har till sina föräldrar och vad ni tror att de skulle tycka.

Fundera på vad det är som är det verkliga problemet, varför ni egentligen tvekar? Ibland kan det vara nån detalj som ger ångest som gör att man ifrågasätter hela bilden, men egentligen borde man bara eliminera den detaljen för att bli nöjd igen.

Vi berättade för våra familjer om planen att gifta oss, och min sida har varit mycket mer intresserad/påstridig än min sambos. Han blir först att gifta sig sedan hans faster gjorde det för... dryga 25 år sedan. Min sida av släkten har provat båda varianterna, och för min del spelar det ingen roll att jag blev bjuden på två av mina kusiners bröllop, men inte den tredjes. Det hade varit kul, men världen gick inte under. 

Om du inte vill göra din familj ledsen/besviken, då kanske det är bäst att de får delta vid vigseln. Men kompromissa inte så mycket att du tappar bort dig själv. Jag tycker inte man ska behöva förklara varför man väljer att göra på ett visst vis när man gifter sig. Det finns inget sätt det ska vara på. Utan principen är väl att efteråt ska två människor som tycker om varandra ha gift sig. Resten är irrelevant. 

Du och jag är ganska lika :) Jag har varit en "fixer", någon som tagit hand om alla andra och medlat fram lösningar. Det är först nu på senare tid som jag börjat säga ifrån ordentligt, att prioritera vad jag vill istället för vad alla andra vill och mår bra av. Jag har sett människor i min närhet som alltid viker sig, sätter andra före och mår jättedåligt. Sedan finns det andra som kör över andras känslor utan att tänka sig för (och får andra att må dåligt). Jag vill inte bli som någon av dem, utan kunna bry mig om andra men ändå älska mig själv och prioritera det jag vill. Nu börjar jag ha hittat en balans, efter 26 års slit :)

för det första är det bara jag som tvekar. i alla fall som det ser ut just nu, och det är nog pga den ekonomiska delen. kommer vi hinna spara ihop det vi behöver? min karl han är som rätt så ointresserad av själva bröllopet. för hans del skulle han kunna gå till kommunhuset i jeans och t-shirt. vi har just nu så att på min sida har vi mina föräldrar och mina 4 syskon. två av dem har stadiga resp. nu. (lillebror hinner nog byta tjej både en och tre ggr innan vi gifter oss hehe) och så storebrors exfru. sen har en syster och storebrorbrorsan barn. tre sammanlagt. dom får vara med på vigseln, men festen/middagen vill vi ha barnfritt. 

på fästmannens sida har vi hans föräldrar (skilja sedan han var 3, men inga resp.) och kusiner. inte alla dock. typ.. 3 av 8, 2 med resp. inga kusinbarn ska vi bjuda. minns inte hur det var med farbröderna, minns bara att han inte ville bjuda alla. och så mostrarna.. men det är väl HANS sida jag tycker är jobbig, att vi bara bjuder några kusiner och några farbröder, egentligen ska jag ju inte bry mig då det är just HANS sida av familjen. 

en sak som jag gärna skulle genomföra är att vi viger oss med föräldrarna och KANSKE mina syskon som gäster i kyrkan. thats it. men tar man även med mina syskon så blir det ju typ. 10 från min sida och två från hans.... :P känns ju inte helt rätt heller. 

å det är så jobbigt ibland! en del av mig kan känna att det skulle kännas lite bättre med kuvertavgift, så kan man ha trevligt, äta gott och fira tillsammans utan att oroa sig jättemycket för ekonomin, men min fästman stenvägrar kuvertavgift efter en incident för några år sen. och det tänker jag respektera. 

Jag tycker inte att det är konstigt att ni bjuder bara vissa delar av en släkt, bara för att man är släkt betyder inte att man vill umgås eller har något gemensamt. "Family is not a right, it's a privilege, and it has to be earned." Och som sagt är det ju hans släkt, vilka som bjuds får han ta ansvar för och inte du.

Och gällande om ni bara ska bjuda några på vigseln så tycker jag inte heller att det är konstigt om ni har olika många "egna" gäster där. Allihop är ju era gäster, och din familj blir ju hans familj och tvärt om i och med vigseln. Så om han är nöjd med upplägget att bara ha era föräldrar samt dina syskon där så tycker jag inte du ska behöva oroa dig mer över det. Det viktigaste är ju att ni firar med de som ni faktiskt vill fira med!

Ekonomin kan ju vara jobbigt förstås, det är svårt att göra annat än att spara så mycket det går. Kan ni skjuta på datumet? Eller skulle ni vara nöjda med ett annat upplägg, tex färre rätter, fikabuffe eller nått annat som kan dra ner kostnaderna?

tack för era lugnande ord!

satt och pratade med honom tidigare idag, skönt att få säga vad jag känner, dock hade han fortfarande ingen åsikt att komma med. eller jo - han vill inte jag ska sminka mig. men det kan han ju glömma :P fast han hade inget emot en vigsel för oss själva och middag med gästerna. de e så svårt att få ur den där karln nåt :P

vi har planerat sen 2011, så jag vill inte skjuta fram datumet något mer. och ändå har vi till sept. nästa år på oss. vi hade tänkt ha catering från ica, så det känns som att billigare kan man inte komma undan utan att göra det själv. och så får gästerna ta med sig extra alkohol om dom vill. vi bjuder bara på "grunderna" typ. 

Om ni har en jobbig ekonomi så kan ni ju sätta en realistisk budget först och planera utifrån den. Det är ca 16 månader kvar till ert datum, om ni sparar 500 kr var från och med idag så har ni 16.000kr. Men då får ni ha självdisciplin och verkligen inte röra det ni sparat och ni måste båda två spara varje månad. (Jag vet hur lätt det är att tafsa på sparpengar ;) )Hur mycket har ni redan sparat?

ICAs buffé här på vårt ica kostar 89kr/person och en tårta kan ju gå på allt från 35kr-65kr/biten. Alkohol i Tyskland till våra 50 gäster som dricker alkohol gick på 6500kr.

Jag tror att ni ska börja med budgeten för att inte bli besvikna. Det är jobbigt att drömma om en sorts bröllop och sedan upptäcka att det är omöjligt. Det är lättare att göra ett enklare bröllop fint än att behöva överge en dröm och "nöja sig" med någonting annat.

jo. budgeten var ju som halft omöjlig.. vi började med typ 25000. sen maxtak på 30. men nu är vi på 36 och jag vet inte vad vi kan dra ner på! ja vi kan ju skippa fotograf och fixa mig en billigare ring.. bara dom posterna tar upp nästan hälften av budgeten.. men dom är väl det viktigaste tycker jag. köpte min klänning begagnat för 1000kr. fästmannen har kostym sen tidigare, är väl kanske bara att fixa en passande slips. 

jag är dessutom den ende som sparar just nu., har nästan 10 000sparat. nu när jag äntligen fått sommarjobb så kan jag nog sätta in ännu mer. jag vill köpa alkohol från nätet. men min blivande vägrar. han tror allt sånt är bluff å mygel. så då ska vi köpa från lokala systemet. tack och lov ska vi bara bjuda på en del. typ - en öl/cider, 1-2glas vin, och en avec. sen får gästerna ta med själva om dom vill. så det kan ju bli billigt ändå. 

i värsta fall så får vi skära ner på gästlistan, vi har ca 35 gäster till middagen just nu. catering från ica kostar 125kr/pers. 

vi VILL ha ett enkelt bröllop, men det känns som att det är omöjligt att hålla det enkelt OCH billigt. 

och Naglarna mina kanske jag får offra, men hemska tanke och gå på sitt eget bröllop med nedbitna naglar :((( 

Vi hade 35 gäster och kyrkbröllop. Det kostade oss 8900 kronor.

vi tog hjälp av släkt och vänner och kontakter och gjorde det mesta själva

2-rätters på restaurang.

det går att få ihop det men man måste tänka till. Det måste inte kosta en massa. Allt handlar om hur man prioriterar.

jo det är väl det.. =/. önskar jag kunde fråga min syster vad deras bröllop gick på. dom köpte klänningen billigt( 900 om jag inte missminne mig), hade catering, hade väldigt enkel dukning... på många sätt likt det vi vill ha. kanske bortsett från dukningen, då vi vill ha porslin och sånt, men det kostar inte mer för det. och vi ska göra dekorationen själv.  men jag vet inte hur man skulle fråga utan att avslöja. för hon är smart, jag tror inte hon skulle gå på " jag och en kompis har en diskussion om bröllopskostnader" :P 

Haha, det gjorde jag

Jag förstår till 100 % att du inte kan offra naglarna, jag fick vara jättenoga med fotografen så att inte mina fula naglar kom med när hon tog närbilder på ringarna...

jaså? och det gick bra ändå? hmm.. men de vore ju så kul att ha fina naglar! och hon som finns här gör som så naturtrogna! och absolut inte långa! hon kan göra så det ser ut som man har kortare fina naglar bara. men det är 800kr... 

Ja, det gick bra, jag hade andra roliga saker att tänka på under dagen!
Och jag ser ju mer ut som "jag" med mina nedbitna, tråkiga naglar, även om jag önskar att jag hade haft långa, fina naglar.

Jag tycker du ska unna dig vackra naglar om er budget kan ta det! Kan du önska dig ett bidrag, tex i födelsedagspresent eller liknande?

hmm.. ja det vore ju något att önska sig i present månaderna innan. (fyller 4 juli) vore ju absolut perfekt! va smart! tack! nu får man bara hoppas att dom för en gångs skull skaffar en det man önskar seeemen va dum ja är. i juli så har ju förmodligen inbjudningarna gått ut redan, så då kanske dom är mer angelägna om att ge mig ett presentkort på naglar om jag önskar mig det i present. :P tack för tipset! 

Hoppas det förstår hinten ;) Lycka till!

Hur känns det med allt annat nu, har ni kommit fram till något?

Nä de vet ja väl inte, som sagt min karl har inget intresse av detta, han bara sitter och lyssnar och nickar å ler åt allt, kommer inte med önskemål eller åsikt eller nåt. Så egentligen står vi på exakt samma ställe >