Varför bjuder ni.....?

ja absolut. vi kommer ha barnfritt. och är liite nervös över saken, men jag tror nog att alla kommer acceptera det. kan vara lite problem för en syster dock, som bor långt härifrån. men det är ju hennes bekymmer att fixa barnvakt och dyl. sen är ju barnen såklart välkomna på vigseln. 

men jag håller med. det är ju inte ENS fel att gästen vägrar ens önskan, man kan ju då inte säga att man inte vill skapa osämja, för gästen har ju redan satt sig på tvären och startat det hela. 

det jag kan tycka känns konstigt i VÅRT fall är att vi ska vara i byastugan i Gubbens hemby. och en del som vi inte bjuder bor typ granne med byastugan.. så det känns lite som att dom kan känna att vi "kastar det i ansiktet" på det så att säga. men.. va tusan.. 

Det blir ju inte mindre osämja för att jag säger "Nä, men ska ni bete er så får ni stanna hemma". Relationen med gästen kommer vara kantstött ändå, även om de dyker upp på bröllopet utan att följa dresscode och med en +1 man inte räknat med. 

För mig är det gliringarna och alla "VA?! Varför gör ni så?" och alla som tror att de vet bättre, oavsett om de själva är gifta eller inte, som är jobbigast. Jag vill inte ha åsikter eller påhopp från mina nära och kära, utan om jag vill ha hjälp att välja klänning så ber jag om det. Alla utgår från sig själv, så om jag skulle fråga tjugo av våra tilltänkta gäster om hur vi ska göra kommer alla svara det som är mest fördelaktigt för dem. 

Jag kommer bara bjuda en av mina kusiner på vigseln, även om jag står nära alla mina kusiner. Men hon som får inbjudan är även en av mina allra bästa vänner, och jag skulle aldrig kunna göra det utan henne. Det kanske övriga kusiner blir lite upprörda på, men samtidigt vet de vilken relation vi har. 

På bröllopsfesten kommer ALLA bli bjudna. Kusiner, vänner, familjemedlemmar, jobbarkompisar (de man umgås med) och alla andra som vi mår bra av att umgås med. Och jag tror/hoppas inte att det blir några sura miner eftersom alla inte får vara med på vigseln. 

Men osämjan är ju redan där.
Säger man inga barn och de ändå hävdar att de inte kommer om de inte får ta med barnen, Då skulle jag säga åt dem att de inte är välkomna. Bjuder jag en väninna och hon precis hittat en ny kille så kommer jag inte tillåta att hon tar med honom. Skulle bekanta bjuda in sig själva så skulle jag säga att de inte är bjudna och inte får komma.
Skulle jag ha en så enkel grej som att alla måste ha något litet rosa på dig och någon skulle säga, jag tänker inte ha rosa för det är fult, inte ens en näsduk i fickan. Då skulle denne inte heller få komma. För detta är VÅR dag vi har EN dag som vi ber om att folk skall göra en liten sak för att vi skall få vårt bröllop som vi vill. Kan de då inte rätta sig efter det på denna vårt stora dag så anser jag faktiskt inte att de förtjänar att komma.

Det är en glädjens dag för oss och vi vill inte ha en nål i ögat på att någon går utanför det vi vill ha, bara för att denne känner för det. Sådana "vänner" är inte vänner i mina ögon som förtjänar dela vår dag med oss när de inte kan göra det till vår dag utan måste ändra den för att passa dem istället för oss.
------------------

Sedan förstår jag vad du menar om gliringarna, men vi har inte fått sådanna ännu och jag tror inte någon kommer göra för många heller för de vet att de kommer få arga ögat tillbaka, däremot förslag och råd på ett bra sätt kommer vi nog få endel

Jag skulle hellre ta ett djupt andetag och skita i det. Spela roll om det inte blir exakt som jag hade föreställt mig. Det är en sak JAG stör mig på med BT, att allt ska vara picture perfect, att ingen får gå fel för då blir dagen FÖRSTÖRD! Bröllopet är en dag i resten av våra liv, men inte den viktigaste dagen vi någonsin kommer uppleva. 

Gnäller gästerna på maten eller tar med sig en dejt de träffat kvällen innan så kommer inte jag lägga tid och energi på att vara arg eller upprörd. Det är samma personer som skulle ha gjort det även om det varit en vanlig middag hemma hos oss. Jag gifter mig inte för att få ha ett bröllop, utan hade lika gärna kunna gå i jeans och säga "okej då" i stadshuset imorgon eftermiddag. Jag gifter mig för att få dela efternamn med min blivande man. Vakna varje morgon bredvid honom och höra honom kalla mig för "frugan" istället för "tjejen". Och det är viktigt för honom med balunset runtomkring. För hans skull kan jag ha vit klänning och fjärilar i magen inför människor som är viktiga för oss. 

Det skulle lika gärna kunna hagla smågrus den dagen, jag kommer inte märka det eller vad gästerna håller på med. 

Fast... Gästerna är ju inte mina statister som jag kan dirigera precis som jag vill. Klädkoden är ett förslag - inte en order. Och inbjudan är just det - en inbjudan, inget tvång om att inställa sig. När jag bjuder till fest är det för att jag vill fira någonting TILLSAMMANS med mina vänner, inte för att DE ska fira MIG, medan jag sitter som en diva och bestämmer precis vad som ska hända under dagen. Det är ju för gästernas skull som man ordnar lokal, fixar mat och dryck och lite schysst musik. Jag och min man är ju lika gifta oavsett vad som händer efter vigseln. Därför vill man ju att gästerna ska trivas.

Ett bröllop är ingen bra anledning (tycker jag) att bli osams med någon, kanske för resten av livet. Ett bröllop ska ju vara en glad tillställning, något som man ska se tillbaks på resten av livet och minnas med glädje. Självklart ska man ju få sätta sina egna ramar för vilken typ av fest man vill bjuda in till. Vill man ha barnfritt så ska det respekteras, men då får man också respektera att vissa tackar nej på grund av den anledningen. Och som regel bjuder man ju inte respektive som inte är etablerade, men även här kan man komma undan med att vara "lite smidig". Min bästa kompis träffade t.ex. en kille några månader efter inbjudan gått ut, men jag sa till henne direkt att det var ok att ta med sig honom om hon ville. Det är inte upp till mig att bedöma hur seriöst förhållandet är, och personer som är viktiga för mina vänner är viktiga för mig också.

Hur man än väljer att göra så får man nog vara beredd på att vissa personer kan komma med kommentarer. Men genom att visa lite ödmjukhet och smidighet kan man undvika att energi går åt på utmattande släktfejder som man kunde lagt på något roligare.

Jag tycker att man ändå måste överväga hur man bjuder, det påverkar ju livet efteråt. Jag hade ett dilemma, där jag inte ville att en väninna i ett tjejgäng inte skulle komma. Jag ville helt enkelt inte utesluta bara henne, så istället bjöd jag bara två som är de som står mig närmast i gruppen. Men fortfarande tycker jag att det är spänt när jag träffar detta tjejgäng. Alla hade säkert velat komma.

Nu planerar jag en annan fest och kommer att bjuda alla i gänget. Känner att det kommer att funka den här gången, det kändes känsligare på ett bröllop. Man vet liksom inte vad hon kan göra. På den här festen är jag inte lika orolig. Men det var tråkigt att jag inte hade alla andra där på bröllopet.

Sedan tycker jag att man ska bjuda respektive även om man inte känner denne. Det blir mycket trevligare för gästerna.

Men det är EN dag i ert liv som ni ber era vänner och släktingar att göra det ni vill. Ni har en vision och vissa vill ha ett tema som alla skall följa.
Man vill inte ha barn med v olika annledningar.
Eller så vill man bara bjuda sina nära och kära.
Alla har olika visioner eller teman eller sätt att gifta sig, men faktum kvarstår det är brudparets dag och ingen annans. Skall man då som gäst och vän inte kunna rätta sig efter det denna dag. Är man inte bättre vän än så...

De som vi bjuder är alla välkomna men de får inte ta med sig vänner eller ett ligg de träffade veckan före. Och de skulle aldrig göra detta heller. Alla jag bjuder kommer rätta sig efter det vi säger, för de respekterar oss som par.

Men frågan är ju egentligen i tråden, varför tillåter man folk förstöra dagen, vi pratar inte om lite axelryckningar utan att många har panikångest, och endel vill ställa in bröllopet för att folk bjuder in sig själva eller kräver få ta med barn fastän ingen får osv osv.
Varför sätter man inte ner foten, varför skall man gå med oro i magen av helt fel anledningar på ens stora dag bara för att man inte vågar säga nej.

Jag håller med Alyllyra (jag får alltid tillfällig dyslexi när jag ska skriva ditt namn...) om att det är en inbjudan och ett önskemål om att fira dagen. Min vision är att vi ska få dela vår kärlek med dem som står oss närmast. Att en del av dem är lite underliga och kommer att gnälla, vilja att vi skulle gjort på ett annat sätt och så vidare, det är sådant jag redan vet eftersom jag känt dem hela livet. Det där med tema och att allt ska vara en väloljad maskin tror jag inte på. Inget annat i livet är perfekt, då kan man inte förvänta sig att bröllopsdagen ska vara det heller. 

Att många får panikångest över bröllopet kan ha att göra med att man blåser upp det till något större än vad det är. Om förväntningen är att inget ska gå fel, alla ska göra som man tänkt och att det ska vara som ett bröllop i en romantisk komedi, då är det klart att man kommer bli besviken. Rosorna i buketten behöver inte ha exakt den puderrosa nyans man föreställt sig för att man ska bli gift i slutet. 

Och folk är folk. Det är inte en eventuell osäker brud som får ont i magen över att den blivande makens kusin tar med sig sin nya partner som är skurken. Borde det inte vara allmänt vett att inte förutsätta att världen kretsar kring en själv? Oavsett om man är gäst eller brudpar. Kusinen borde inte fråga om nya partnern får följa med, men att brudparet drar tillbaka inbjudan på grund av frågan är en liten gnutta överdrivet också. (Och med en liten gnutta menar jag väldigt mycket överdrivet.)

En fråga är en fråga som man alltid kan svara på, men det var ju inte det som var frågan, Utan står det barnfritt tex och folk säger att de kommer ta med sina barn oavsett, då är det väl inte direkt en fråga.

Säger man att alla skall ha en rosa detlaj och någon säger jag kommer komma men jag tänker inte ha en rosa detalj. Även detta är ingen fråga.

Jag anser att det är väldigt oartigt och orespektfullt att göra så mot brudparet som har sin dag. Samtidigt så förstår jag inte vad det är för "vänner" som skulle göra så. Ni planerar ett brölop som ni vill ha på et sätt, självklart blir inte allt som man vill, man kan inte styra väder och jordens rörelser och otur med trasiga bilar osv. Men de sakerna man kan styra över, vilka man bjuder och vad som skall ätas osv osv. Om du har vegetarian vänner som säger att det inte kommer om det serveras kött, dvs att det serveras kött överhuvudtaget, skulle du då inte göra det eller säga åt dem att de inte kunde komma då?

Jag kanske är helt annorlunda än alla andra här, men jag vill inte ha ett bröllop på mitt sätt. Jag vill att min familj och mina vänner ska trivas, och att det passar mig och min blivande man. Men jag kommer inte riva upp land och rike om det inte blir precis som jag tänkt mig. C'est la vie, och sen är det dags att gå vidare.

Om vi byter ut vegetarianer mot troende, och kött på festen mot borgerlig vigsel, så har vi ett troligt scenario för vårt bröllop. Jag kommer inte gifta mig i kyrkan för någon annans skull, för det är viktigt för mig att inte göra det. Och om de då vägrar komma så får de väl vägra om de vill. Mitt liv går inte under för det.

Vi har vissa punkter vi inte kommer kompromissa på, för mig är det den borgerliga vigseln och för min sambo att vi har stor fest med mat och alkohol. Om någon av våra gäster inte kan acceptera gud-bristen, alkoholen eller att vi serverar kött på festen så får de tacka nej till inbjudan, det kan jag inte påverka. 

jag som är gift för andra gången kan ärligt säga att man minns inte ett skit från sin bröllopsdag.. 

så vem som bar en rosa näsduk i kavajen, vem som bar jeans, vilka som faktiskt var där, vad maten smakade, vem som blev full, vem som gav vilken present osv osv osv   I HAVE NO CLUE!!!!!   
 
Och jag kunde faktiskt inte bry mig mindre.... 

Vi hade klädkod kavaj och vad folk faktiskt hade på sig den dagen har jag noll aning om och det var fullkomligt ointressant. Det som gladde oss mest var att dom var DÄR.  När mina bästa vänner rest 35 mil för ett bröllop med en man dom inte ens kände var den bästa presenten ever och hade dom haft på sig gladpack och gett mig muffinsformar i papper så hade jag inte ens reagerat. För dom hade ansträngt sig och var där.  DET betydde mest. 

Inför mitt första bröllop uteblev en del av släkten pga skitlöjlig släktfejd som pågår fortfarande 20 år senare, jag ställde ner foten och sa åt dom att ska det tjafsas vill jg inte ha släkten där. Punkt.   Dom kom inte heller och visst, det var ett kort ögonblick där ett tag då jag sörjde släkten men när bröllopet väl var igång med fest o vigsel kunde deras bortavaro kvitta.  Jag tänkte inte ens på dom under hela dagen. 

så jg tycker inte man ska snöa in så mycket på detaljer för faktiskt - dom betyder ingenting i slutändan.  

Sorry  Jag vet att det är lite knepigt... Det är nästan lika svårt att uttala också!

Det är lite det jag menar ochså och samma som du nämner i en annan trådGivetvis skall skitsaker man egentlgien inte bryr sig om inte spela någon roll. Men att man ändå skall sätta ner foten på saker man känner har en stor betydelse för en själv. För äkta vänner lyssnar på vad man vill och ber om.

Läste den här tråden igår och har funderat en del.

Vi ville ha ett bröllop där alla gäster skulle trivas - inte bara vi som brudpar. Vi bjöd en del människor som jag skulle ha klarat mig utan, men som är viktiga för maken. Han säger säkert det samma om "min" del av gästlistan.

Vi hade barnfritt och alla utom ett par accepterade det. Det ena paret gnatade och tjatade, men eftersom de 22 andra barnens föräldrar fixat barnvakt så höll vi fast vid barnfriheten. Tjat-paret fick vänligt men bestämt beskedet att festen fortsättningsvis var barnfri. Vi skrev inget om att de fick stanna hemma om de inte kunde fixa barnvakt - de är vuxna människor och kan tänka ut det själva. I slutändan löste det sig i alla fall, de kom utan sitt barn.

Att kräva en skild färg eller detalj av gästerna tycker jag är löjligt. Gör det mig gladare om alla karlar har slipsar som matchar servetterna? Nej. Vi angav klädkoden "mörk kostym" som en RIKTLINJE för gästerna - vad de sedan hade på sig har jag inget minne av.

Jag tycker inte att man som brudpar kan kräva att gästerna ska det ena eller det andra för att det är ens stora dag. Vissa somrar har jag/vi gått på 5 bröllop. Om dessa 5 brudpar alla haft specialkrav om klädsel skulle vi antagligen ha tackat nej till en del för att det är för jobbigt att fixa nytt till varje fest. Det ÄR roligt att få en bröllopsinbjudan, men det är inte en order. Och faktum är, det är inte många bröllop jag kommer ihåg speciellt bra. Kommer ihåg ett tråkigt och några extra roliga, men annars smälter minnena ihop.

Vi var glada och tacksamma över att så många av våra vänner och släktingar tog sig tid att vara med och fira vår dag. Det var inget vi förutsatte; vi var glada över alla som tackade ja och ville verkligen ordna en fest där alla gäster trivdes. Vi var så höga på hormoner av alla de slag att vi hade en jättebra dag i alla fall

Kalaspinglan.

Ja jag struntar högaktningsfullt i vad våra gäster kommer ha. Dessa exempel är inget direkt personligt för mig. Utan alla människor är olika och alla har olika visioner. Men om något är viktigt för brudparets vision och de ber gästerna följa den. Så anser jag att man skall det.

oavsett vad det gäller, för om de har något som de verkligen ber om och som betyder mycket för dem oavsett om det är att alla skall va barfota, ha något lila på sig, barnfritt, klänning eller what ever.

Är det viktigt för brudparet så är det och då skall man följa d.

fas vis av erfarenhet så har jag märkt att det är dom specifika önskemålen som oftast startar en rad händelser från gästernas sida. 

att skriva en korrekt klädkod är sällan något problem. 

Problemen kommer när man skriver en påhittad klädkod (typ festfin) , kräver en specifik detalj i gästernas klädsel (minns en brud här på BT för många år sedan som särskilt krävde att alla kvinnliga gäster måste bära klänning eller kjol, en annan brud totalförbjöd alla former av jeans på sitt bröllop)  Eller på annat sätt försöker styra sina gäster . 

Som brudpar eller värdpar har man inga rättigheter att gå in i gästernas garderober och peka att det där ska du ha på dig.  Klädkoden är bara en anvisning om vilken nivå festen ligger på och vad som kan vara lämplig klädsel.  I slutändan är det enbart gästen som avgör hur man tolkar klädkoden och varken brudpar eller värdpar har rätt att lägga sig i det. 

Självklart är det väl så att man som gäst följer klädkod och respekterar det som står angivet, precis som att man inte röker inomhus eller bör undvika starka parfymer för allergiker.. Sunt förnuft råder -  men man kan fortfarande inte tvinga och bestämma över sina gäster. 

det är detta som gör att konflikter startas på allehanda olika sätt för att både brudpar från ena sidan och gästerna å andra sidan försöker bestämma över varandra.