Första natten med nya killen..

Haha, ja det dar med att ga pa muggen hos killen for forsta gangen ar inte latt... minns att min man hade sitt sovrumsfonster alldeles bredvid badrumsfonstret, och bada var oppna eftersom det var sommar... satt sakert i 20 min och forsokte fisa lite tyst sa det inte skulle horas... ;)

Tur att vi har kommit sa langt i vart forhallande att vi nu kan fjarta oppet infor varandra. :) Battre for bade mage och sjalvfortroende tror jag.

(Daremot sov jag med sminket pa i sakert tre manader, fanigt eller hur).

Oj, min sambo hade blivit jätte ledsen om jag sprungit upp innan honom för att "fixa" till mig i flera timmar. Han tycker också om mig som jag är på morgonen. Jag brukar iofs gå upp och borsta tänderna direkt och sedan gå tillbaka till sängen - men det är mest för min egen skull . Jag skulle aldrig vilja missa morgonmyset....

Däremot så kan jag hålla med om att det var pinsamt med toalettbesök i början (men det tror jag att de flesta tycker, både killar och tjejer )

Varför ska man behöva sminka sig ? Hur normalt är det att vara nysminkad när man vaknar upp på morgonen ?

Stå för vem du är och hur du ser ut, jag tror nog att dom flesta killa uppskattar att man inte fejkar till sig hela tiden.

Däremot var tipset om tandborstningen rätt bra, det skulle jag nog också göra. Men att behöva sminka sig....

Jag är lessen tjejer men jag förstår verkligen inte.

Jag förstår inte heller... Om man inte känner varandra så bra så är jag helt med på att man är mån om att göra ett gott intryck. Men att tro att man gör ett gott intryck genom att smita iväg och sminka sig innan han har hunnit stiga upp, istället för att vakna upp tillsammans och ligga och gosa och småprata i sängen...! Alla blir väl snarare attraherade av att man verkar naturlig och trygg i sig själv? Att se varandra som man är tidigt på morgonen är ju en del av hela grejen med att bli så pass intima med varandra att man sover ihop - och man blir väl snarare ännu mer kär över att vara den utvalda som får tillgång till den yrvakna, oförställda varianten av sin pojk/flickvän!? Nej, som sagt, jag skulle aldrig få för mig att smyga upp och sminka mig innan killen har vaknat - tycker att det skulle vara mycket mer pinsamt än att vara osminkad och rufsig i glasögon...

det är intressant att när jag vaknar på morgonen känns det ibland att nåt djur krypit in i munnen och ruttnat under natten, så illa smakar det,men min man säger att det smakar bara normalt.
han klagar också över sin andedräkt,men jag tycker att det är som vanligt.
undrar då varför man själv uppfattar sin mun som rutten ? ;)

vi är nygifta sen 1,5 månad, jag har rums-spray inne på toa, så man kan spraya lite när så behövs,haha.

MsKingston, det handlar val om vars och ens sjalvfortroende och hur bekvam man kanner sig med/utan smink, fixat har, glasogon/linser osv. Det som kanns jattestajlat for nagon kan kannas helt naturligt for nagon annan. Har man noja for att man luktar illa pa morgonen vill man val undvika att utsatta mannen ifraga for det, aven om han kanske inte ens marker det. Osv.

Jag *vet* att jag var fanig som inte vagade sminka av mig nar jag sov over i borjan. Och jag *vet* nu i efterhand att han inte markte nagon som helst skillnad - eftersom jag oftast bara har lite mascara och ev. ogonbrynspenna, ser min man aldrig om jag ar "sminkad" eller inte. Sa aven om jag trodde att jag gjorde det for hans skull, var det nog mest for min egen. Jag *kanner* mig osminkad utan mascara, oavsett hur det ser ut objektivt.

Nar jag hade linser kande jag pa samma satt att jag helst inte ville ha glasogon pa mig nar jag var hos folk, eftersom det *for mig* kandes oattraktivt. Hur manga som an forklarade att de passade mig osv. Svart att forklara (sakert en barndomsgrej, blivit retad osv).

Hoppas du forstar. Och nej, anser inte att det har ar ett varldsproblem (min man friade ju trots att han sett mig osminkad! *ironi*) som jag behover ga i terapi for. Men tycker ocksa att man ska vara forsiktig med att ifragasatta andras kanslor.

Måste instämma lite med MsKingstone, jag förstår inte problemet...

Man känner killen tillräckligt mycke för att dela säng med honom men inte för att visa sig "rätta" osminkade jag ????
Kan inte påstå att jag någonsin haft världens bästa självförtroendente men aldrig (inte ens i tonåren) har jag reflekterat över att det skulle vara jobbigt eller pinsamt att visa sig osminkad, iförd nattrufs o glasögon för en kille, i min "värld" har alltid naturlighet varat längst.....

I början av vårt förhållande sprang jag alltid upp och tvättade ansiktet, drack vatten och ev. -ibland- drog borsten genom håret.

Nu ligger jag gärna kvar i sängen och gosar med min härliga kille. Det enda jag gör är att peta bort ev. skräp i ögonen (det ser så hemskt ut annars tycker jag).

Jag har inte heller världens bästa självförtroende, men jag känner inte att jag måste göra mig till för att någon ska tycka om mig.

Om en man väljer att blir kär i mitt utseende kan han få ett foto. Jag visar hellre upp mig som jag verkligen ser ut och "hoppas" på att han ska tycka om mig som person.

Jag tycker att det är tragiskt att en kvinna ska behöva använda smink för att känna sig säker på sig själv. Det visar ju bara hur ytlig den här världen är.

Jag borstar tänderna när jag vaknar, men det är ju en helt annan sak. Vill ju inte att den stackars killen ska kräkas det första han gör.

Jag har inte ens tänkt på detta (att det skulle vara ett bekymmer att "vakna som man är") innan jag började följa den här tråden igår. Jag frågade min man som jag träffade för 8 år sedan om han nångång i början hade tänkt på detta och kanske reagerat på hur jag såg ut på morgonen, nyvaken, rufsig och osminkad. Han svarade nej, och sa också att om jag hade studsat upp och börjat fixa iordning mej hade han nog börjat fundera en extra gång.
Jag tycker morgonen är det mysigaste som finns. Ligga sängvarma och vakna tillsammans, lite uffsiga och tuffsiga.