Lätt depression eller "bara" trött?

Monn

Eftersom tråden ändå kommit in på naturläkemedel tänkte jag bara påpeka att om du tar p-piller så ska du inte ta johannesört eftersom det kan påverka effekten.

Funderar också på rosenrot själv efter att ha läst detta.. Måste säga att jag känner igen mig en hel del i det du skriver

Gumman! Du har redan fått massor av bra tips så jag fyller bara i/repeterar lite.

Som någon skrev, se till att du gör ngt snart så att det inte blir värre. Försök att komma i kontakt med en bra terapeut av ngt slag, kyrkan eller studenthälsan var bra tips. Kanske räcker det med att prata med en klok vuxen/vän? Ofta behöver man bara bena lite i problemen och få någon hyfsat utomstående som lyssnar.

Jag gick hos en toppenbra psykoterapeut ett tag men det var dyrt, pappa betalade så hon passar väl tyvärr inte!

Testa naturläkemedel till en början, på mig hjälpte de inte alls tyvärr men det är ju helt olika från person till person och hur djupt nere man är. Tror Johannesört är bäst av de två när man är nere.

Du MÅSTE prata med din sambo så att han vet hur du mår och kanske har en chans att finnas där. Dessutom är det orättvist mot honom på flera sätt att han inte vet hur det står till. Men du s aju att du skulle snacka med honom, bra!

Rädslan du har för att bli beroende av antidepressiva medel är nog rätt obefogad! jag tror inte att det är vanligt alls och de flesta ger inga biverkningar när man slutar. Ett fåtal kan ge huvudvärk etc men det är inga svåra symptom och de lindras av långsam nedtrappning. Att det ska vara så "skönt" att äta piller behöver du absolut inte fundera över, det är INTE skönt, man känner ingen skillnad på det sättet. Tabletter ska hjälpa en upp till ytan men de gör definitivt inga underverk så ngn "skön" känsla på ngt som helst sätt är det inte tal om!

Jag har ätit två olika sorters tabletter tidigare och gjorde då diger research själv bl.a. på nätet för att jag ville hänga med i vad de gav mig etc. Hjälper nu en kompis som antagligen ska börja äta tabletter. Naturligtvis är jag ingen läkare men om du undrar ngt om depression eller tabletter så hojta till bara, jag blev åtminstone "hobbyexpert"! Du kan få min mailadress om du vill också!

Det enda du vet är att det vänder, förr eller senare. Sliten men sann!

STOR KRAM/Jennifer

Hej Monn!
Jag känner igen mig lite i vad du beskriver, och det enda jag har är några råd som har hjälpt mig väldigt mycket. Kanske kan du prova själv och se om det hjälper, som en början medan du hittar en terapeut som kan hjälpa ännu mer. :)

Först och framst, ta hand om dig själv och avlasta honom lite. Gör inte din sambo som den enda källan av välmående, utan gör också saker som du mår bra av för dig själv. Ordna spa-kväll hemma (kanon bra artikel om det i City förra veckan, säg till om du vill ha den), hitta musik, filmer och böcker som betyder någonting speciellt för dig (att använda när du känner dig nere), gå till en vacker ställe där du kan vara lung för dig själv, etc. Du kan också gå med i en förening (kanske är det dags för en ny hobby at dela med andra? Själv började jag med bonsaiträd i våras! :D ). Genom allt detta mår du redan bättre själv, och har mer kraft att ägna åt själva förhållandet.

Prata mycket med din sambo så att han vet hur du mår och känner, men försök att framhäva de positiva aspekter, och inte bara gnälla. Planera in aktiviteter för er två, ibland med vänner och ibland bara er. Börja med att planera själv, och försök att han blir mer och mer involverad i dina planer (prata, prata prata!). Om ni börjar gräla om någonting, ta en paus och ta det senare. Så småningom kan du försöka fråga honom om han kan ordna en mysig helg själv till nästa gång, och du bara njuter av det hela.

Även om grejerna inte alltid går som de ska, försök att fokusera på det positiva. Du kan till och med försöka att göra en lista varje kväll med bara de grejerna som har gått bra under dagen; då tenderar man att glömma mer och mer de små "dåliga" sakerna som också är oundvikliga! :) Till exempel, om han nu går ut med sina vänner (som du säger att du blir lite irriterad av just nu), försök att se det istället som ett tillfälle att ha en hemma-spa kväll, med lite enkel god mat och ett glas vin. Innan du går lägga dig, lämna nåt smått och gott till honom med en liten kärleksrad där han kan se det när han kommer, och ni vaknar garanterad med ett leende morgonen efter!

Jag vet inte allts om det kan hjälpa, eller om det kanske låter helt löjligt, men jag har börjat må bättre av att göra sådana små saker, och vårt förhållande mår också bättre av det. Det tar tid att lära sig att fokusera om, att inte belasta honom så mycket med en massa förväntningar (killar kan inte läsa tankar, hur mycket vi än försöker!) och att försöka göra saker på ett annat sätt som inte leder till frustration och gräl. Men det går, så ge inte upp!

Jättestor kram!

P.S: Jag har inte provat några tabletter, bara de vanliga vitamintabletter. Däremot kan jag rekommendera ört-te (skriver man så?); för mig funkar när jag är nervös och irriterad!

Bra skrivet Bruja!

Oj, jag har ju fått en massa bra tips och råd, hur skulle livet vara utan er BT-tjejer? :)

Idag har jag faktiskt gjort lite "bra" saker. Jag har sovit lite längre än vanligt (ledig idag så det gick) och sedan ringde jag och bokade tid hos husläkaren. Jag har fått en ny husläkare så vi får hoppas att hon är bättre än mina två förra. Receptionisten lät i alla fall väldigt trevlig och mjuk på rösten, hon kanske vill vara min kurator :)

Jag har också pratat lite med min sambo. Jag gjorde testet på netdoktor.se och fick 71 (över 54 var tecken på svår depression). Frågorna var verkligen på pricken det jag kännt senaste tiden (förutom frågan om att ta livet av mig - tänker jag absolut inte göra!). Jag visade testet för sambon och han har lovat att krama mig istället för att skrika tillbaka och helt enkelt ha mer tålamod med mig än han i vanliga fall behöver. Jag tror inte han förstår riktigt för han har själv aldrig varit speciellt ledsen och nere under längre perioder och förstår inte riktigt hur man kan vara det utan egentlig anledning.

Jag har börjat en ny rolig utbildning och jag trivs jättebra. Eller jag borde göra det, men jag orkar inte ta mig för alla saker jag vill göra.

Jag var hos läkaren för några månader angående en annan sak och då gjordes en massa tester. Jag har inga brister, bara lågt blodtryck och blodsocker.

Jag ska nog försöka göra mer saker för mig själv, som jag egentligen tycker om. Jag brukar tycka det är urskönt att bada med en massa tända ljus och badskum, men nu har jag inte badat på evigheter för att det känns som ett alldeles för stort projekt att fylla badkaret och plocka fram alla ljus. Men jag måste ju börja någonstans!

Att skriva en positiv dagbok var ett bra tips. Det ska jag börja med. Oftast skriver jag bara om jobbiga saker (när jag skriver vilket är mycket sällan, senast för två år sedan). Jag ska skriva lite bra grejer varje kväll och fokusera på det positiva istället för det jobbiga.

Jennifer, jag vill gärna veta allt du kan om antidepressiva tabletter. Jag förstår nog själv att min rädsla är obefogad, särskilt om jag själv vet vad jag stoppar i mig. Det känns lite bättre att höra det från någon som har ätit dem själv och inte bara läsa i fass. Hobbyexperterna är de bästa experterna :) Du får förresten gärna skriva din mail.

Och till sist, tack för alla kramar! Nu ska jag gå och ta mig en kopp ört-te och sen ska jag sova.

Hej igen, Monn!

Jättebra att du har börjat med lite grejer som gör dig att må bättre! Kom ihåg bara att det tar tid, och försök med en sak i taget. Du klarar dig fint, jag är säker!

Jättekram!

Monn, härligt att du kommit en liten bit på väg! Tro inte alltför mkt på tester på nätet även om de kanske kan vara bra. Ska faktiskt gå in och kika på det du gjorde!

Maila mig alla frågor du har! snova2@spray.se
Det är lättare att du frågar det du vill veta istället för att jag bara ska skriva, vet inte vad du är intresserad av eller var jag ska börja! Fråga på om du vill! Kollar ej den mailadressen så jätteofta så hojta här när/om du mailar så tittar jag efter direkt.

Ta hand om dig! KRAM

Hur är det med dig gumman?

Hej!

Joo, det är väl ganska bra med mig. Det känns lite som om jag är på rätt väg, men så fort någonting litet händer känns det som om hela världen rasar samman. Igår hade vi inget bröd hemma och jag började storgråta...

Men men, jag har i alla fall bokat tid hos husläkaren och igår var jag duktig och gick och tränade. Det brukar jag må bra av, i alla fall efteråt :)

Jennifer, jag har inte hunnit maila dig men jag gör det i helgen, har nog tusen och en frågor om antidepp-piller och annat.

Vad snällt att ni bryr er!

Vill bara tillägga angående det där testet. Jag tror väl inte på testet som sådant, men frågorna stämde precis överens med det jag känt på sista tiden ex. att jag gör allting långsamt, nöjen och glädjeämnen har försvunnit, tappat intresset för saker som brukar betyda något, det kräver stor ansträngning att klara av småsysslor. Frågorna var snarare ord på det jag tänkt, men inte själv kunnat formulera.

Kram kram kram!