Sexproblem

Tine, det där med sex kan vara svårt och går ofta upp och ner. Vad gör han när du försöker påbörja sex på någon annan plats än i sängen? Hur var det tidigare? Det låter som om ni har olika preferenser just nu, men har ni alltid haft det? Om han var mer "vild" förut kankse du kan försöka locka fram det ur honom igen. Försök prata om det igen och förklara att det är jätteviktigt för dig att ni "förnyar" er ibland. Eftersom han inte tycker att ert sexliv är något stort problem kankse det är svårt för honom att förstå att du tycker det.

Majlis, är du inte lite väl fördömande? Xite beskrev hur hon och hennes sambo har löst sina problem. Att ha andra sexpartners än sin sambo kanske kan verka drastiskt i dina ögon, men det betyder inte att det är något dåligt. Uppenbarligen fungerar det ju för Xite (och för många fler för den delen).

Har du några råd till trådstartaren istället för att klanka ner på Xites livsval?

Xite , blir precis som majlis väldigt förvånad över att folk kan välja den livsstil som ni gör. Men det måste du väl ha hört förut?!
Sex för mig är något jag enbart vill dela med min blivande man, ser inte vad jag skulle kunna få ut genom att välja att ha ytterligare partners. Visst vi har inte samma sexdrömmar, men ingen av oss skulle komma på ideén att utforska dom tillsammans med andra, utan vi låter dom förbli drömmar.

Sen till Tine!
Sexlivet går upp coh ner precis som många skrivt tidigare. Att ha en svacka i sexlivet betyder inte att man måste gå isär. Sex är viktigt, men förhoppningsvis inte det viktigaste i ett förhållande.
Prova och lämna bort barnen en helg, eller åk bort och rå om varandra bara, ta en snabbis i tvättstugan, ja vad som helst för att göra sexlivet lite mer spännande.

majlis:
Nej, jag skulle inte vilja ha andra partner i sängen bredvid mitt kärleksförhållande - men det är en helt annan diskussion.

Precis som jag skrev så anser jag att kärlek inte är beroende av sex. Om man sedan väljer att ha sex med andra än sin partner är helt upp till var och en. Det passar inte mig, men andra måste kunna göra precis som de själva vill (jag tycker inte att man skall döma ut andras förhållanden som oseriösa bara för att de inte gör på samma sätt som en själv).

Om ni har råd och tid så kanske det kan vara värt att gå till en parterapeut/sexolog och prata om det? Då kan ni ju bena lite i det och samtidigt få handfasta tips!

Ja, usch vad några av er är fördömande mot Xite, jag blir mörkrädd av er! Snälla, det är väl upp till var och en hur man väljer att ha det? Tänk om hon skulle fördöma er för att ni är si och så?

Om båda tycker det är OK och alla inblandade är medvetna om och accepterar situationen så ser jag inget fel i att ha det som Xite och hennes blivande man. Jag själv skulle absolut inte vilja ha det så men det har ju inget med deras livsstil att göra.

Tine. Du och din man verkar inte vara på samma våglängd så att säga, han ser inte på ert sexliv på samma sätt som du. Och då är det kanske svåt att få med honom på rådgivning eller liknande. Ja att prata över huvud taget. Och de är synd, för prata och åter prata är ofta viktigt för att kunna lösa probem. Jag tycker ändå du ska fortsätta försöka och visa för honom hur du känner. Ni är långt ifrån de första att hamna där ni är, och absolut inte de sista heller. och det behöver nte alls vara dömt att misslyckas....

Låter jättejobbigt Tine.

För det första så borde din partner vara intresserad av att lyssna på dig. Om han älskar dig måste han vilja att även du skall vara nöjd med s*xlivet.

Om problemet är att du inte får ut så mycket av s*xet därför att du inte tänder till så finns det piller och krämer som man kan "fuska" med. Viamax har trevliga produkter.

Om du har svårt att få org*sm eller helt enkelt tycker att det blivit "tråkigt" i sängen kanske du skulle köpa hem lite s*xleksaker för att sätta lite piff.

Även om din sambo inte tar initiativ till s*x på andra ställen än sängen kanske han inte tvärvägrar om du gör det. Har du provat?

Såg ett program på tv för länge sedan där par som hade att uselt s*xliv (2 ggr om året typ) gick på kurs. De lärde sig att hitta romantiken igen utan att känna sig pressade. Första kvällen fick de bara kyssas inget annat. Då kunde de koncentrera sig på kyssandet utan att någon kände sig pressad till något annat. Nästa kväll skulle tjejen ta hand om killen. Hon fick kyssa och smeka honom överallt utom på k*nsorg*net men han fick inte röra henne överhuvudtaget. Nästa kväll bytte de. Och slutligen sista kvällen hade de sex. Då tycket alla att de hittat tillbaka till varandra. Det var nog lite mer komplicerat än bara detta med övningar och terapi och lite annat men det kanske går att prova en hemma variant.

Jag och några väninnor har kommit fram till att vår väg till sängen går via dammsugaren. Kommer man hem och hemmet är ett slagfält är det svårt att känna sig harmonisk och sugen när man känner att man måste städa. Har vi tipsat våra parners om.

Jag tycker att s*xlivet är ganska viktigt i ett förhållande. Men jag tycker inte att man skall ge upp utan att verkligen försökt göra något åt problemet.

Lycka till!

majlis
Om Xite löst sitt sexliv som funkar för båda är väl det bra?
Jag tycker Xite är mycket vettig som är öppen med sin partner istället för att göra som många som är missnöjda med sitt sexliv, gå bakom ryggen på sin partner och vara otrogen.

Personligen skiljer jag på sex och kärlek. Man kan ha sex med och utan kärlek. Visst är det trevligast att ha sex med den man älskar men det kan funka lika bra med någon man inte älskar, skillnaden är att man då bara har sex!

Sexlust är väl ett "behov" som allt annat, men det har blivit genom tabu etc. ett behov som enbart kan utövas med sin älskade, annars är det usch och fy....

Kör på Xite, jag tycker att ni gör rätt, så länge båda är med på det förtåss!

Tine

Jo du, jag känner väl iegn mig en del där i din trådstart. två år in i vårt förhållande blev jag totalt ointresserad av sex. Jag hade ingen lust alls, utan mer eller mindre ställde upp för att han skulle få sitt. Han bad mig aldrig om det eller tjatade på något sätt, men jag kände mig oschysst som hela tiden var ointresserad av sexet. Givetvis märkte han det också och till slut hade vi inget alls, eftersom han inte tyckte att det kändes bra att jag tvingade mig själv till det. Vi testade med olika tekniker och olika ställningar, men inget fungerade.

Men så slutade jag med att äta p-piller och så småningom kom lusten tillbaka. Kändes så otroligt skönt att bara kunna känna lusten och känna att man var vid liv för första gång på länge. Men fortfarande var det lite tråkigt tyckte jag. Vi behövde helt enkelt en nytändning på det sexuella i vår relation. Så vi gjorde som i början av vårt förhållande: åt en god middag och min man började förföra mig redan där..så till slut satte maskineriet i hjärnan igång och idag fungerar det hela bättre än någonsin förut.

Kanske kan du ta och fundera på vad det är som du saknar. Framför därefter detta till din man och be honom också hjälpa till. Om inte sexet fungerar, så har det inte bara med EN person att göra, utan med TVÅ. Han måste alltså bidra också till det hela..

Tine, jag håller med mareld om att det kan vara värt att prova lite leksaker. Det behöver inte vara så märkvärdigt som man kan tro - och det finns små enkla och inte alls p*rriga leksaker att börja med.

Men, du måste nog prata med din sambo först om att du skulle vilja skaffa någon leksak eller så - för det kan nog vara förödande att bara plötsligt ha en under sängen... Jag tror att det kan trycka på en del 'nu-duger-jag-inte-åt-dig-längre-knappar' annars... eller?

Men, framför allt - ge inte upp!

Majlis,
"tänk om alla gjorde så här...."
Ja du, om du bara visste. . . Livet är hårdare än vad man tror, dessvärre så delar de flesta fruar sin man med många andra kvinnor utan att veta om det (vise versa också givetvis), det är bara fult att prata om, och Xite är en av de få personer som är öppen, ärlig och fullt medveten om hur världen egentligen ser ut..

Xite - du skriver att du gärna vill berätta sa da passar jag pa att fraga!

Hur ska ni göra med löftet att vara varandra trogna när ni gifter er?

Är överenskommelsen att fortsätta sa som nu även när ni far barn?

Vad händer om den ena partnern plötsligt vill ha "ensamrätt"?

Och en kommentar: Jo, barn tycker det är normalt som de är vana vid. Men om andra barn plötsligt far nys om hur ni lever kan deras föräldrars fördomar ohc kommentarer innebära att era barn far sta ut med mycket illa behandling...

För min egen del är det otänkbart att dela min man med nagon annan.jag skulle bli alldeles för svartsjuk, men jag tycker det är väldigt intressant att höra om hur andra valt att leva!

Trohet är vad man lägger in i det ordet, anser vi. För oss handlar det mestadels om ärlighet. Men vi har inte planer på att lägga det löftet hursomhaver.

"När" vi får barn? Det är inte säkert att vi ska ha några. Och den diskussionen får vi väl ta då. Jag ser inga direkta hinder till att fortsätta med det, sålänge man är ärlig och öppen med det. Barnet får lära sig att man kan vara lycklig och harmonisk på det sättet - och det är det som räknas. Inte hur det "ska" vara.

Jag vet inte vad som skulle hända då. Men det går emot vår syn på livet att man kan äga en annan människa (och därmed kunna ha den exklusivt), så jag har svårt att tro att det blir så.
MEN människor förändras och relationer med dem. Därför kan man inte bestämma hur något skall vara "i all evighet". Jag (och vi) anser att man hela tiden måste omförhandla sin relation. På så sätt hålls den också levande.

Andra BARN lär sig av SINA föräldrar. Därför är det ert ansvar att lära dem att allt inte just som hos er. Inte mitt.
Jag kan (och vill inte) förändra mitt liv utifrån andras fördomar.

Tänk om jag vore svart! vad skulle jag göra då? Använda blekmedel?

Någon tipsade om sexleksaker, det kanske kan vara ngt? Det finns små, fina, diskreta men sköna saker nuförtiden. Believe me, I know...

Har inte läst alla inlägg men vill bara säga att sexlivet går upp och ned, speciellt om man har barn. Man får aldrig vara ifred, det ska ske tyst och lugnt och man har varken tid eller ork. Jag tror inte man behöver gå till någon för att få hjälp om man fortfarande tycker om sin partner. Däremot måste man nog prata med sin partner och säga som det är. Sedan rekommenderar jag en barnlös helg om det går att ordna. Åk iväg, eller var hemma, gör det lite romantiskt och bara njut av tillvaron. Det behöver inte leda någonvart första gången, några extra pussar, en god middag med ljus, att hålla om varandra lite extra, ta en promenad och hålla handen, men bara man är TILLSAMMANS på ett lugnt sätt utan stress. Nästa gång kanske man blir sugen på lite mer och till slut kan man bli nyförälskad i sin "gamla" karl. Jag tror det är uppmärksamhet man ofta saknar och därmed tappar lusten. Livet blir väldigt slentrian när man har barn. Sedan får man ju tänka att varken karln eller en själv kanske är 20 år hela livet så att sexet ska vara på topp jämt. Många av oss blir äldre och kräver inte samma "energi" i sängen som man hade förr. Det blir på helt andra villkor. Bara man är medveten om förändringar så tror jag att det går att få liv i något gammalt om känslorna finns där o man pratar med varandra.
Lycka till.

abnocto
Vilket bra svar! Jag vill göra så, fast vi inte har barn eller det särskilt dåligt i förhållandet. Tror att det kan vara uppskattat i alla förhållanden!